Samhällets ökande beroende av bredbandsstruktur och framför allt av digitala tjänster ställer krav på stabilitet och driftsäkerhet. Det innebär att infrastrukturen måste vara robust nog att motstå påfrestningar och ha så god kvalitet att den fungerar och är tillgänglig även vid störningar. Det har hittills inte funnits någon etablerad standard för hur ett nät bör förläggas vilket har lett till en stor variation kring hur nät anläggs och vilken kvalitet de håller. Post- och telestyrelsen (PTS) har på regeringens uppdrag tagit fram föreskrifter som ska leda till att bredbandsnätet byggs upp driftsäkert och robust. Föreskrifter har tagits fram tillsammans med flera av branschens aktörer och beskriver hur en robust fiberanläggning ska anläggas och drivas. Anvisningarna går under samlingsnamnet Robust fiber. I detta examensarbete är det kraven på dokumentation av fibernät som studeras. På grund av Sveriges regerings bredbandsstrategi så har utbyggande av fibernätverket gått i sådan takt att dokumentation släpar efter. Geografiska informationssystem (GIS) är lämpliga att utnyttja för dokumentation och analys av robustheten i fibernät. Syftet med examensarbetet är utveckla en metod till opensource programvaran QGIS för att dokumentera fibernätverk och information om dess beståndsdelar. Metoden för arbetet var att designa en relationsdatabas med stöd för geografiska objekt och implementera detta i QGIS för att modellera upp fibernätverkets struktur och generera en översikt. Databasen sköter information om objekt och utsökningar kan utföras med SQL-frågeuttryckt och kopplas ihop med nätöversikt i QGIS. Resultatet visar att det är möjligt att till stor del uppfylla kraven för dokumentation. Det problem som dock inte lyckades lösas var dokumentationskravet att kunna visa schematiska ritningar för kanalisation.

Denna rapport analyserar användandet av ett insticksprogram som förstorade livsmedelsnamn i relation till dess koldioxidutsläpp. Mer exakt var det teckenstorleken av livsmedelsnamnen på en webbsida som förändrades i förhållande till den mängd koldioxid de släppte ut. I rapporten undersöktes huruvida insticksprogrammet bidrog till en inlärningseffekt av livsmedlens koldioxidutsläpp bland användarna och hur stor denna effekt var. Det här problemet var av intresse eftersom medelsvensken år 2015 orsakade 1.8 ton koldioxidutsläpp genom sin matkonsumtion, varav 75% var direkt kopplat till kött- och mejerikonsumtion. Eftersom insticksprogrammet undersöktes för att granska ifall det kunde upplysa dess användare om livsmedels koldioxidutsläpp, kan det även hjälpa dem att inse vad för livsmedel de bör minska sin konsumtion av för att minska sitt koldioxidavtryck. För denna studie var 29 studenter med i en undersökning som hade konstruerats för att testa insticksprogrammets effektivitet. Till att börja med testades studenternas nuvarande kunskaper av 17 livsmedels koldioxidutsläpp. Därefter fick studenterna läsa nio stycken recept på webben med insticksprogrammet aktiverat för att sedan göra om det första kunskapstestet. Jämförelsen mellan första och andra testet visade på att användning av insticksprogrammet resulterade i en ökad kunskap om de 17 livsmedlens koldioxidutsläpp i relation till varandra. Detta konstaterades med en stark effektstorlek på 1.01. Därav kunde slutsatsen dras att insticksprogrammet bidrog till att användarna erhöll nya kunskaper om livsmedels koldioxidutsläpp. Insticksprogrammet kan därför användas som ett läromedel för att upplysa människor om hur mycket koldioxidutsläpp olika livsmedel orsakar i relation till varandra. Detta kan i sin tur hjälpa insticksprogrammets användare att minska sitt koldioxidavtryck. / This paper analyzes a plug-in that enlarged names of foodstuff in relation to their carbon dioxide emission rate. To specify, it was the font size of the foodstuffs’ names that would be altered on a website according to their amount of carbon dioxide emission. The study researched whether or not the use of this plug-in contributed to the users knowledge about the carbon emission rate of foodstuff and how big this learning effect was. This problem was of interest as the average Swede was in 2015 responsible for 1.8 tonnes of carbon dioxide emissions from food, of which 75% was directly connected to meat and dairy consumption. As the plug-in was examined to test if it could help enlighten its users of how much carbon dioxide foodstuff contributed to, it may help them realise what foodstuff they have to cut down on and hence decrease their own carbon dioxide footprint. For this study, a group of 29 students took part in an experiment that was constructed to test the efficiency of the plug-in. First, the students’ current knowledge of carbon dioxide emissions of 17 certain foodstuff was tested. Then, the students tried the plug-in and viewed 9 recipes on a website, to then retake the same knowledge test at the end. The comparison between the first test and the second test concluded that the plug-in resulted in an increased knowledge about the 17 foodstuffs’ carbon dioxide emission, with the strong effect size of 1.01. Hence, the conclusion could be drawn that the plug-in helped contribute to gaining new knowledge about foodstuffs carbon dioxide emission rate. The plug-in could therefore be used as a teaching tool to enlighten people about the carbon dioxide emission rate of foodstuff. This could in turn can help its users decrease their carbon dioxide footprint.

Beacons are small devices that can broadcast messages using Bluetooth and other communication technologies using low power consumption. Beacons technology started to emerge lately and many companies has started to see opportunities. One usage of beacons is improving online advertising by using localized information. The most common way to consume beacons today, is by using a native application. This solution is viable in many cases, but not for online advertising. The reason for this is that users do not want to download a native application only for advertising. In this study, solutions for online advertising using beacons, are examined. The study is focused around a case study on implementing a plugin for Android applications. The plugin consists of a background service that listens for beacon messages, converts the beacon messages to geographic information and gathers user information. All that information is sent to a web service to later perform retargeting. This improves online advertisement, since localized advertisement can be displayed to the user. The results of the case study showed that the plugin is a viable solution for online advertising using beacons. The plugin could be integrated and launched from different Android applications in a simple way. Measurements of the RAM usage and battery consumption indicates that the plugin can run with no huge impact on the performance or battery of the phone. The purpose of the study is to present different ways of using beacons for online advertising. / Beacons är små enheter som kan sända ut meddelanden genom att använda Bluetooth eller andra kommunikationstekniker med låg energiförbrukning. Teknologin bakom Beacons började framträda nyligen och många företag har redan sett de möjligheter som finns med teknologin. Beacons kan bland annat användas till att förbättra digital reklam genom att använda lokaliserad information. Det vanligaste sättet att konsumera beacons är att använda en lokal applikation. Det sättet är användbart i många fall, men inte för digital reklam. Anledningen till det är att användare tenderar att inte vilja ladda ner applikationer endast för att få reklam. I den här studien undersöks lösningar för att använda beacons för digital reklam. Studien fokuserar kring en fallstudie om ett insticksprogram till applikationer för Android. Insticksprogrammet består av en bakgrundstjänst som lyssnar efter meddelande från beacons, konverterar meddelandet till geografisk information, samlar information om användaren och skickar informationen till en web service, som senare använder informationen för att ge användare anpassad reklam. Detta förbättrar reklamen, eftersom användarens position kan användas för att ge bättre anpassad reklam. Resultaten från fallstudien visar att insticksprogrammet är en genomförbar lösning för att använda beacons för digital reklam. Insticksprogrammet kan integreras och startas från en applikation i Android på ett enkelt sätt. Mätningar av insticksprogrammets RAM-användning och batterianvändning visar på att det kan köras utan att märkbart påverka telefonens prestanda eller batteri. Syftet med den här studien är att visa olika sätt som beacons kan användas för digital reklam.