Privat konsumtion utgör omkring 50% av Sveriges samlade BNP och har ett stort inflytande på ekonomin. En kanal genom vilken privat konsumtion påverkar den ekonomiska aktiviteten är den så kallade förmögenhetseffekten. Förmögenhetseffekten definieras som den kausala effekten av exogena förändringar i förmögenhet på konsumtionsbeteendet. Vi ämnar med denna studie empiriskt undersöka förmögenhetseffekten i Sverige under perioden 1990-2014. Enligt modern konsumtionsteori antas disponibel inkomst och förmögenhet vara endogena i konsumtionsfunktionen. Vi använder oss därför av instrumentvariabler för att introducera exogenitet i modellen i ett försök att skatta det kausala sambandet mellan förmögenhet och konsumtion. Vi finner ett statistisk säkerställt samband mellan finansiell förmögenhet och konsumtion, där en procentenhets ökning av den finansiella förmögenheten implicerar en ökning av konsumtionen med ungefär 0,10%. Vi kan däremot inte påvisa existensen av en signifikant förmögenhetseffekt ur real förmögenhet.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att försöka urskilja samband mellan hushålls socioekonomiska faktorer och efterfrågan på specifika bostadsattribut. Vår frågeställning är: Finns det samband mellan vilka specifika attribut som efterfrågas hos bostadsrätter och hushålls socioekonomiska faktorer? Vår förhoppning är att åtminstone få en indikation på vad olika typer av hushåll efterfrågar.<strong>Metod: </strong>Denna studie baseras på en databas bestående av bostadsrättsförsäljningar som skett i Gävle under år 2008 samt socioekonomisk information om de hushåll som förvärvat dessa bostadsrätter. För att estimera hushålls efterfrågan på ett specifikt bostadsrättsattribut har en tvåstegsmetod använts. I ett första steg avslöjas de underförstådda marginalpriserna av bostadsrätters egenskaper med hjälp av den hedoniska metoden. Dessa marginalpriser används i ett andra steg där efterfrågeekvationer för enskilda bostadsrättsattribut estimeras. Beräkningarna utförs i statistikprogrammet EViews.<strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet visar att vissa bostadsrättsattribut kan sammankopplas med hushålls socioekonomiska faktorer. Vidare visar resultatet tydliga men mycket svaga mönster vad gäller efterfrågan på marknaden, trots att prisstrukturen på samma marknad är oerhört utmärkande. Vi kan konstatera att prissättningen på bostadsrätters attribut är väldigt tydlig medan konsumtionen av samma attribut är otydlig.<strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Intressant vore att jämföra studier av denna typ med hyresmarknadens hyressättningsmodell och se om den utgår från samma värdering av bostadens attribut som det visat sig att hushåll efterfrågar. Ytterligare ett förslag är att skatta en faktisk boendekostnad för samtliga hushåll i datamaterialet och använda disponibel inkomst istället för taxerad förvärvsinkomst i efterfrågefunktionen.<strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Studien har visat hur man kan estimera och finna samband mellan bostadsattribut och hushålls socioekonomiska faktorer. Därutöver har problemet med endogenitet behandlats genom instrumentvariabler och en uppdelning av datamaterialet i fyra delområden.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this study is to try to distinguish a relationship between household socio-economic factors and the demand for specific housing attributes. Our question is: Is there a connection between the specific attributes requested by households and its socio-economic factors? Our hope is to at least get an indication of what different types of households demand.<strong>Method:</strong> This study is based on information of tenant-owner flats sales made in Gävle in 2008 as well as socio-economic information of those households who bought these flats. In order to estimate demand for a specific housing attribute a two-step method is used. In a first step the implicit marginal prices of housing attributes are revealed by the hedonic method. These marginal rates are used in a second step to reveal the specific household demand for individual housing attributes. The calculations are made in the statistical program EViews.<strong>Result & Conclusions: </strong>The result shows that some housing attributes can be linked with household socio-economic factors. The result shows a clear but very weak pattern of demand in the market, despite that the price structure in the same market is extremely remarkable. We note that the prices of housing attributes are very clear while the consumption of the same attributes is unclear.<strong>Suggestions for future research: </strong>It would be interesting to compare the results of this type of study with rental markets rent-model and see if it is based on the same valuation of the dwelling attributes that household’s demand. Another proposal is to estimate the actual housing costs for all of the households in the data and use disposable income rather than actual income in the demand function.<strong>Contribution of the thesis: </strong>The study has revealed how to estimate and identify household demand for specific housing attributes. In addition, the problem of endogeneity has been treated with instrument variables and a separation of the data set into four submarkets.</p>

Syfte: Syftet är att försöka urskilja samband mellan hushålls socioekonomiska faktorer och efterfrågan på specifika bostadsattribut. Vår frågeställning är: Finns det samband mellan vilka specifika attribut som efterfrågas hos bostadsrätter och hushålls socioekonomiska faktorer? Vår förhoppning är att åtminstone få en indikation på vad olika typer av hushåll efterfrågar.Metod: Denna studie baseras på en databas bestående av bostadsrättsförsäljningar som skett i Gävle under år 2008 samt socioekonomisk information om de hushåll som förvärvat dessa bostadsrätter. För att estimera hushålls efterfrågan på ett specifikt bostadsrättsattribut har en tvåstegsmetod använts. I ett första steg avslöjas de underförstådda marginalpriserna av bostadsrätters egenskaper med hjälp av den hedoniska metoden. Dessa marginalpriser används i ett andra steg där efterfrågeekvationer för enskilda bostadsrättsattribut estimeras. Beräkningarna utförs i statistikprogrammet EViews.Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att vissa bostadsrättsattribut kan sammankopplas med hushålls socioekonomiska faktorer. Vidare visar resultatet tydliga men mycket svaga mönster vad gäller efterfrågan på marknaden, trots att prisstrukturen på samma marknad är oerhört utmärkande. Vi kan konstatera att prissättningen på bostadsrätters attribut är väldigt tydlig medan konsumtionen av samma attribut är otydlig.Förslag till fortsatt forskning: Intressant vore att jämföra studier av denna typ med hyresmarknadens hyressättningsmodell och se om den utgår från samma värdering av bostadens attribut som det visat sig att hushåll efterfrågar. Ytterligare ett förslag är att skatta en faktisk boendekostnad för samtliga hushåll i datamaterialet och använda disponibel inkomst istället för taxerad förvärvsinkomst i efterfrågefunktionen.Uppsatsens bidrag: Studien har visat hur man kan estimera och finna samband mellan bostadsattribut och hushålls socioekonomiska faktorer. Därutöver har problemet med endogenitet behandlats genom instrumentvariabler och en uppdelning av datamaterialet i fyra delområden. / Aim: The purpose of this study is to try to distinguish a relationship between household socio-economic factors and the demand for specific housing attributes. Our question is: Is there a connection between the specific attributes requested by households and its socio-economic factors? Our hope is to at least get an indication of what different types of households demand.Method: This study is based on information of tenant-owner flats sales made in Gävle in 2008 as well as socio-economic information of those households who bought these flats. In order to estimate demand for a specific housing attribute a two-step method is used. In a first step the implicit marginal prices of housing attributes are revealed by the hedonic method. These marginal rates are used in a second step to reveal the specific household demand for individual housing attributes. The calculations are made in the statistical program EViews.Result &amp; Conclusions: The result shows that some housing attributes can be linked with household socio-economic factors. The result shows a clear but very weak pattern of demand in the market, despite that the price structure in the same market is extremely remarkable. We note that the prices of housing attributes are very clear while the consumption of the same attributes is unclear.Suggestions for future research: It would be interesting to compare the results of this type of study with rental markets rent-model and see if it is based on the same valuation of the dwelling attributes that household’s demand. Another proposal is to estimate the actual housing costs for all of the households in the data and use disposable income rather than actual income in the demand function.Contribution of the thesis: The study has revealed how to estimate and identify household demand for specific housing attributes. In addition, the problem of endogeneity has been treated with instrument variables and a separation of the data set into four submarkets.