<p><p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att utreda månadsavgiftens inverkan på bostadsrätters försäljningspris och få en indikation på hur rationellt den studerade marknaden fungerar. Den formella hypotesen är: Leder låg månadsavgift till högt försäljningspris och vice versa? Dessutom undersöks hur månadsavgiften kapitaliseras in i bostadsrätters försäljningspris.</p></p></p><p><p><p><strong>Metod:</strong> Denna studie baseras på information om bostadsrättsförsäljningar i Gävle under år 2008. En omfattande manuell databehandling har utförts för att kunna genomföra studien. De prispåverkande faktorerna har klassificerats utifrån deras förmodande inverkan på priset. Metoden som används är den hedoniska metoden, som gör det möjligt att beskriva försäljningspriset som en funktion av ett antal faktorer. För att estimera månadsavgiftens effekt på försäljningspriset har fyra regressionsekvationer utformats och beräknats i dataprogrammet Microsoft Excel. Utifrån regressionsresultatet har en värderingsformel skapats som använts för att urskilja det avkastningskrav med vilket marknaden kapitaliserat avgiften.</p></p></p><p><p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Samtliga regressionsresultat visar att korrelationen mellan månadsavgift och försäljningspris är negativ. Det intressanta är dock hur månadsavgiften kapitaliseras in i bostadsrättens försäljningspris. Resultatet visar att avkastningen är som lägst när månadsavgiften är låg och tilltar i takt med att månadsavgiften ökar. Detta kan tala för att en fokusering på den låga månadsavgiften kan leda till för höga försäljningspriser.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>När vi i studien har bedömt huruvida marknaden handlar rationellt eller ej har vi inte tagit hänsyn till hur köpet är finansierat av de enskilda köparna. Detta är en faktor som komplicerar bedömningen och är värt att undersöka vidare.</p></p></p><p><p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Studien har gett en inblick i hur månadsavgiften påverkar bostadsrätters försäljningspris. Dessutom har åskådliggjorts huruvida marknadens värdering av månadsavgiften ändras vid olika avgiftsnivåer.</p></p></p> / <p><p><p><strong>Aim:</strong> The purpose of this study is to investigate the monthly fees impact on tenant-owner<strong> </strong>flats market and get an indication of how rational the studied market is. The formal hypothesis is: Does a low monthly fee lead to high selling price and vice versa? Moreover investigates how the monthly fee capitalizes into tenant-owner flats selling price.</p></p></p><p><p><p><strong>Method:</strong> This study is based on sales of tenant-owner flats in Gävle during year 2008. An extensive manual data processing has been implemented to perform the study. The priceinfluencing factors have been classified according to their prospective impact on the price. The method used is the hedonic method, which makes it possible to describe the selling price as a function of a number of factors. To estimate monthly fees effect on the sales price, four regression equations has been designed and calculated in the computer program Microsoft Excel. Based on the regression result a valuation formula has been created and is used to identify the return of which the market has capitalized the fee.</p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> All regression results show that the correlation between the monthly fee and selling price are negative. What is interesting is how the monthly fee is capitalized into the tenant-owner flats selling price. The result shows that the yield is at its lowest when the monthly fee is low and increases as the monthly fee increases. This may demonstrate that a low monthly fee can lead to a high selling price.</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> When we assessed whether the market is rational or not, we have not taken account of how the purchase is financed by the individual buyers. This is a factor that complicates the assessment and is worth exploring further.</p></p></p><p><p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> The study has given an insight into the monthly fees affect on tenant-owner flats selling prices. In addition, we illustrate how the market's valuation of the monthly fee changes at different levels of the fees size.</p></p></p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att försöka urskilja samband mellan hushålls socioekonomiska faktorer och efterfrågan på specifika bostadsattribut. Vår frågeställning är: Finns det samband mellan vilka specifika attribut som efterfrågas hos bostadsrätter och hushålls socioekonomiska faktorer? Vår förhoppning är att åtminstone få en indikation på vad olika typer av hushåll efterfrågar.<strong>Metod: </strong>Denna studie baseras på en databas bestående av bostadsrättsförsäljningar som skett i Gävle under år 2008 samt socioekonomisk information om de hushåll som förvärvat dessa bostadsrätter. För att estimera hushålls efterfrågan på ett specifikt bostadsrättsattribut har en tvåstegsmetod använts. I ett första steg avslöjas de underförstådda marginalpriserna av bostadsrätters egenskaper med hjälp av den hedoniska metoden. Dessa marginalpriser används i ett andra steg där efterfrågeekvationer för enskilda bostadsrättsattribut estimeras. Beräkningarna utförs i statistikprogrammet EViews.<strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet visar att vissa bostadsrättsattribut kan sammankopplas med hushålls socioekonomiska faktorer. Vidare visar resultatet tydliga men mycket svaga mönster vad gäller efterfrågan på marknaden, trots att prisstrukturen på samma marknad är oerhört utmärkande. Vi kan konstatera att prissättningen på bostadsrätters attribut är väldigt tydlig medan konsumtionen av samma attribut är otydlig.<strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Intressant vore att jämföra studier av denna typ med hyresmarknadens hyressättningsmodell och se om den utgår från samma värdering av bostadens attribut som det visat sig att hushåll efterfrågar. Ytterligare ett förslag är att skatta en faktisk boendekostnad för samtliga hushåll i datamaterialet och använda disponibel inkomst istället för taxerad förvärvsinkomst i efterfrågefunktionen.<strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Studien har visat hur man kan estimera och finna samband mellan bostadsattribut och hushålls socioekonomiska faktorer. Därutöver har problemet med endogenitet behandlats genom instrumentvariabler och en uppdelning av datamaterialet i fyra delområden.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this study is to try to distinguish a relationship between household socio-economic factors and the demand for specific housing attributes. Our question is: Is there a connection between the specific attributes requested by households and its socio-economic factors? Our hope is to at least get an indication of what different types of households demand.<strong>Method:</strong> This study is based on information of tenant-owner flats sales made in Gävle in 2008 as well as socio-economic information of those households who bought these flats. In order to estimate demand for a specific housing attribute a two-step method is used. In a first step the implicit marginal prices of housing attributes are revealed by the hedonic method. These marginal rates are used in a second step to reveal the specific household demand for individual housing attributes. The calculations are made in the statistical program EViews.<strong>Result & Conclusions: </strong>The result shows that some housing attributes can be linked with household socio-economic factors. The result shows a clear but very weak pattern of demand in the market, despite that the price structure in the same market is extremely remarkable. We note that the prices of housing attributes are very clear while the consumption of the same attributes is unclear.<strong>Suggestions for future research: </strong>It would be interesting to compare the results of this type of study with rental markets rent-model and see if it is based on the same valuation of the dwelling attributes that household’s demand. Another proposal is to estimate the actual housing costs for all of the households in the data and use disposable income rather than actual income in the demand function.<strong>Contribution of the thesis: </strong>The study has revealed how to estimate and identify household demand for specific housing attributes. In addition, the problem of endogeneity has been treated with instrument variables and a separation of the data set into four submarkets.</p>

Syfte: Syftet är att försöka urskilja samband mellan hushålls socioekonomiska faktorer och efterfrågan på specifika bostadsattribut. Vår frågeställning är: Finns det samband mellan vilka specifika attribut som efterfrågas hos bostadsrätter och hushålls socioekonomiska faktorer? Vår förhoppning är att åtminstone få en indikation på vad olika typer av hushåll efterfrågar.Metod: Denna studie baseras på en databas bestående av bostadsrättsförsäljningar som skett i Gävle under år 2008 samt socioekonomisk information om de hushåll som förvärvat dessa bostadsrätter. För att estimera hushålls efterfrågan på ett specifikt bostadsrättsattribut har en tvåstegsmetod använts. I ett första steg avslöjas de underförstådda marginalpriserna av bostadsrätters egenskaper med hjälp av den hedoniska metoden. Dessa marginalpriser används i ett andra steg där efterfrågeekvationer för enskilda bostadsrättsattribut estimeras. Beräkningarna utförs i statistikprogrammet EViews.Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att vissa bostadsrättsattribut kan sammankopplas med hushålls socioekonomiska faktorer. Vidare visar resultatet tydliga men mycket svaga mönster vad gäller efterfrågan på marknaden, trots att prisstrukturen på samma marknad är oerhört utmärkande. Vi kan konstatera att prissättningen på bostadsrätters attribut är väldigt tydlig medan konsumtionen av samma attribut är otydlig.Förslag till fortsatt forskning: Intressant vore att jämföra studier av denna typ med hyresmarknadens hyressättningsmodell och se om den utgår från samma värdering av bostadens attribut som det visat sig att hushåll efterfrågar. Ytterligare ett förslag är att skatta en faktisk boendekostnad för samtliga hushåll i datamaterialet och använda disponibel inkomst istället för taxerad förvärvsinkomst i efterfrågefunktionen.Uppsatsens bidrag: Studien har visat hur man kan estimera och finna samband mellan bostadsattribut och hushålls socioekonomiska faktorer. Därutöver har problemet med endogenitet behandlats genom instrumentvariabler och en uppdelning av datamaterialet i fyra delområden. / Aim: The purpose of this study is to try to distinguish a relationship between household socio-economic factors and the demand for specific housing attributes. Our question is: Is there a connection between the specific attributes requested by households and its socio-economic factors? Our hope is to at least get an indication of what different types of households demand.Method: This study is based on information of tenant-owner flats sales made in Gävle in 2008 as well as socio-economic information of those households who bought these flats. In order to estimate demand for a specific housing attribute a two-step method is used. In a first step the implicit marginal prices of housing attributes are revealed by the hedonic method. These marginal rates are used in a second step to reveal the specific household demand for individual housing attributes. The calculations are made in the statistical program EViews.Result &amp; Conclusions: The result shows that some housing attributes can be linked with household socio-economic factors. The result shows a clear but very weak pattern of demand in the market, despite that the price structure in the same market is extremely remarkable. We note that the prices of housing attributes are very clear while the consumption of the same attributes is unclear.Suggestions for future research: It would be interesting to compare the results of this type of study with rental markets rent-model and see if it is based on the same valuation of the dwelling attributes that household’s demand. Another proposal is to estimate the actual housing costs for all of the households in the data and use disposable income rather than actual income in the demand function.Contribution of the thesis: The study has revealed how to estimate and identify household demand for specific housing attributes. In addition, the problem of endogeneity has been treated with instrument variables and a separation of the data set into four submarkets.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda månadsavgiftens inverkan på bostadsrätters försäljningspris och få en indikation på hur rationellt den studerade marknaden fungerar. Den formella hypotesen är: Leder låg månadsavgift till högt försäljningspris och vice versa? Dessutom undersöks hur månadsavgiften kapitaliseras in i bostadsrätters försäljningspris. Metod: Denna studie baseras på information om bostadsrättsförsäljningar i Gävle under år 2008. En omfattande manuell databehandling har utförts för att kunna genomföra studien. De prispåverkande faktorerna har klassificerats utifrån deras förmodande inverkan på priset. Metoden som används är den hedoniska metoden, som gör det möjligt att beskriva försäljningspriset som en funktion av ett antal faktorer. För att estimera månadsavgiftens effekt på försäljningspriset har fyra regressionsekvationer utformats och beräknats i dataprogrammet Microsoft Excel. Utifrån regressionsresultatet har en värderingsformel skapats som använts för att urskilja det avkastningskrav med vilket marknaden kapitaliserat avgiften. Resultat &amp; slutsats: Samtliga regressionsresultat visar att korrelationen mellan månadsavgift och försäljningspris är negativ. Det intressanta är dock hur månadsavgiften kapitaliseras in i bostadsrättens försäljningspris. Resultatet visar att avkastningen är som lägst när månadsavgiften är låg och tilltar i takt med att månadsavgiften ökar. Detta kan tala för att en fokusering på den låga månadsavgiften kan leda till för höga försäljningspriser. Förslag till fortsatt forskning: När vi i studien har bedömt huruvida marknaden handlar rationellt eller ej har vi inte tagit hänsyn till hur köpet är finansierat av de enskilda köparna. Detta är en faktor som komplicerar bedömningen och är värt att undersöka vidare. Uppsatsens bidrag: Studien har gett en inblick i hur månadsavgiften påverkar bostadsrätters försäljningspris. Dessutom har åskådliggjorts huruvida marknadens värdering av månadsavgiften ändras vid olika avgiftsnivåer. / Aim: The purpose of this study is to investigate the monthly fees impact on tenant-owner flats market and get an indication of how rational the studied market is. The formal hypothesis is: Does a low monthly fee lead to high selling price and vice versa? Moreover investigates how the monthly fee capitalizes into tenant-owner flats selling price. Method: This study is based on sales of tenant-owner flats in Gävle during year 2008. An extensive manual data processing has been implemented to perform the study. The priceinfluencing factors have been classified according to their prospective impact on the price. The method used is the hedonic method, which makes it possible to describe the selling price as a function of a number of factors. To estimate monthly fees effect on the sales price, four regression equations has been designed and calculated in the computer program Microsoft Excel. Based on the regression result a valuation formula has been created and is used to identify the return of which the market has capitalized the fee. Result &amp; Conclusions: All regression results show that the correlation between the monthly fee and selling price are negative. What is interesting is how the monthly fee is capitalized into the tenant-owner flats selling price. The result shows that the yield is at its lowest when the monthly fee is low and increases as the monthly fee increases. This may demonstrate that a low monthly fee can lead to a high selling price. Suggestions for future research: When we assessed whether the market is rational or not, we have not taken account of how the purchase is financed by the individual buyers. This is a factor that complicates the assessment and is worth exploring further. Contribution of the thesis: The study has given an insight into the monthly fees affect on tenant-owner flats selling prices. In addition, we illustrate how the market's valuation of the monthly fee changes at different levels of the fees size.