Bakgrund:   Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig. Syfte:   Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier. Metod:   I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt. Vi har samlat in vår empiri genom semi-strukturerade intervjuer med riskkapitalister och de som utför en due diligence på uppdrag av andra. Slutsats:   Vi har genom vår studie kunnat kartlägga att det existerar skillnader i utförandet av en due diligence mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Vi har också identifierat att det föreligger gap mellan den normativa teorin och respondentgruppernas utförande av en due diligence i praktiken. Vi kan även konstatera att de skillnader som föreligger mellan riskkapitalisterna och uppdragstagarna kan förklaras med insurance theory och principal agentteorin. Vad de två teorierna beskriver, präglar hela utförandet av en due diligence.

<p> </p><p> </p><p> </p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><strong><strong><p>Bakgrund:</p></strong><p> </p><p>Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.</p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p>Att <em>kartlägga </em>om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. <em>Identifiera </em>huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. <em>Förklara </em><p>eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt. Vi har samlat in vår empiri genom semi-strukturerade intervjuer med riskkapitalister och de som utför en due diligence på uppdrag av andra.</p><strong><strong><p>Slutsats:</p></strong><p> </p>Vi har genom vår studie kunnat <em>kartlägga </em>att det existerar skillnader i utförandet av en due diligence mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Vi har också <em>identifierat </em>att det föreligger gap mellan den normativa teorin och respondentgruppernas utförande av en due diligence i praktiken. Vi kan även konstatera att de skillnader som föreligger mellan riskkapitalisterna och uppdragstagarna kan <em>förklaras </em>med insurance theory och principal agentteorin. Vad de två teorierna beskriver, präglar hela utförandet av en due diligence. </strong></strong></strong></strong></p></p>

Yes / This paper examines how deviation from firms’ target leverage influences their decisions on undertaking foreign acquisitions. Using a sample of 5746 completed bids by UK acquirers from 1987 to 2012, we observe that over-deviated firms are more likely to acquire foreign targets. Consistent with co-insurance theory, we find that over-deviated firms engage in foreign acquisition deals to relieve their financial constraints and to mitigate their financial distress risk. We also note that foreign acquisitions enhance over-deviated firms’ value and performance, measured by Tobin’s q and return on assets (ROA) respectively. These findings support the view that over-deviated firms pursue the most value-enhancing acquisitions. Overall, this paper suggests that co-insurance effects, value creation and performance improvements are the main incentives for over-deviated firms’ involvement in foreign acquisitions. / Financial support of Zagazig University in Egypt / The full-text of this article will be released for public view at the end of the publisher embargo on 02 Mar 2019.

Yes / This paper examines how deviation from firms’ target leverage influences their decisions on undertaking foreign acquisitions. Using a sample of 5,746 completed bids by UK acquirers from 1987 to 2012, we observe that over-deviated firms are more likely to acquire foreign targets. Consistent with co-insurance theory, we find that over-deviated firms engage in foreign acquisition deals to relieve their financial constraints and to mitigate their financial distress risk. We also note that foreign acquisitions enhance over-deviated firms’ value and performance, measured by Tobin’s q and return on assets (ROA) respectively. These findings support the view that over-deviated firms pursue the most value-enhancing acquisitions. Overall, this paper suggests that co-insurance effects, value creation and performance improvements are the main incentives for over-deviated firms’ involvement in foreign acquisitions.