<p>Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år. Utbildningsnivån bland informanterna är hög med tio informanter med universitetsutbildning, två med gymnasieutbildning samt sex stycken med grundskoleutbildning. Majoriteten av informanterna är mycket nöjda med biblioteket när det gäller litteraturförsörjning och allmän service. Tidningsläsandet får sämre betyg i undersökningen, men undersökningen visar också att informanterna anser att tidningar har mindre betydelse än böcker. Utvärderingen bedömer att biblioteket tillgodoser målgruppens behov. Men det finns dock utrymme för vissa förbättringar, bland annat när det gäller informationen till målgruppen. Liksom den tidigare forskningen jag relaterar till är det även på Ålidhemsbiblioteketet väldigt hög kundnöjdhet bland målgruppen, det är intressant att även ett litet filialbibliotek kan ge bra grundläggande service när det gäller materialförsörjning på andra språk än svenska.</p>

Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år. Utbildningsnivån bland informanterna är hög med tio informanter med universitetsutbildning, två med gymnasieutbildning samt sex stycken med grundskoleutbildning. Majoriteten av informanterna är mycket nöjda med biblioteket när det gäller litteraturförsörjning och allmän service. Tidningsläsandet får sämre betyg i undersökningen, men undersökningen visar också att informanterna anser att tidningar har mindre betydelse än böcker. Utvärderingen bedömer att biblioteket tillgodoser målgruppens behov. Men det finns dock utrymme för vissa förbättringar, bland annat när det gäller informationen till målgruppen. Liksom den tidigare forskningen jag relaterar till är det även på Ålidhemsbiblioteketet väldigt hög kundnöjdhet bland målgruppen, det är intressant att även ett litet filialbibliotek kan ge bra grundläggande service när det gäller materialförsörjning på andra språk än svenska.

The purpose of the study was to investigate and to be able to contribute with knowledgeabout preschool teachers' work with integrating children with a mother tongue other thanSwedish in preschool. To investigate how the preschool teachers work in the way ofincluding all the children. In the study, a qualitative method was used by interviewingfour preschool teachers from four different preschools in the same municipality. Theyhave been able to tell their stories based on their own experiences about the integrationwork of children with a mother tongue other than Swedish. The theoretical starting pointthat inspired my study is phenomenology. In the study, an inclusion perspective has beena basis in my analysis work when I have been listening to the stories that the preschoolteachers have described. From that rspective, it was later seen in the results that all fourpreschool teachers work with inclusion in the integration work, although they do it inslightly different ways. Differences were shown when some of the preschool teachersdivide the children into integrated small groups and some did not. The results of the studyalso showed that the four preschool teachers have found, what I interpret as a commonstrategy for the integration work. They performed the work in different approaches but itturned out that they had the same starting points. The starting points resulted in fivecommon tools that the four preschool teachers considered to be of great importance.Those points were the language, guardians, body language, rhymes and rhymes as well asfairy tales. These five are all of great importance for integrating children with a mothertongue other than Swedish in preschool according to the preschool teachers. / Studiens syfte var att undersöka samt att kunna bidra med kunskap kring förskolläraresarbete med att integrera barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Att undersökahur förskollärarna arbetar i verksamheten med att inkludera alla barnen. I studien har enkvalitativ metod använts genom att intervjua fyra förskollärare från fyra olika förskolor isamma kommun. De har fått berätta utifrån sina egna upplevelser och erfarenheter kringintegrationsarbetet av barn med annat modersmål än svenska. Den teoretiskautgångspunkten som inspirerat min studie är fenomenologin. I studien har ettinkluderingsperspektiv legat som en grund i mitt analysarbete att lyssna till berättelsernasom förskollärarna beskrivit. Utifrån det perspektivet sågs senare i resultatet att alla fyraförskollärare arbetar med inkludering i integrationsarbetet fast de gör det på lite olikasätt. Det visade sig att några förskollärare integrerade barnen i smågrupper medans någraförskollärare inte delade in barnen. . Studiens resultat visade också att de fyraförskollärarna har hittat en gemensam strategi för integrationsarbetet. De utförde arbetetpå olika tillvägagångssätt men det visade sig att de hade samma utgångspunkter.Utgångspunkterna resulterade i fem gemensamma verktyg som de fyra förskollärarnaansåg var av stor vikt. De punkterna var språket, vårdnadshavare, kroppsspråk, rim ochramsor samt sagor. De fem är alla av stor betydelse för att integrera barn med annatmodersmål än svenska i förskolan.