Parallel to new technological advancements, including the development of interactive recommender systems, digital music services on the Internet, such as Spotify, have in a short time span gradually replaced former physical media such as CDs and MP3-players and become pioneers on a market with an otherwise uncertain future. By subscribing to the service, users have access to a vast library of music and from any device with Internet access. In order to provide a satisfactory and useful musical experience, different ways of coping with the vastness is required - which is precisely what recommender systems are for. Improved filtering techniques and use of devices built in sensors, make way for new opportunities of more precise and contextually tailored suggestions for track selection, which in turn leads to potential privacy issues when using interactive music services. But where do we stand today? By compiling, exemplifying and discussing three different perspectives with relating to the development of interactive music recommender systems, the objective for this paper is to provide a for science, industry and user, objectively nuanced account of current potentials and expectations. A conducted survey among Swedish-speaking Spotify users as well as a performed asynchronous interview with an industry expert at Spotify, make up the foundation for an analysis based on dimensions and qualities of satisfaction related to the evaluation process of recommender systems. The study shows that users' are somewhat cautious toward future technological implementations, which may potentially infringe on their privacy, yet still accepting, due to the potential of a more personalized music experience. From an industry perspective, the possibility of offering contextualized recommendations is considered potentially valuable. Thus, conditions for realizing a more accomplished recommender system exists, but with some reservations - primarily requests for increased transparency regarding what information recommendations are based upon, and the ability for users to self-regulate what information is made available to the service - which in turn the recommendations shall be based on. / Parallellt med nya tekniska förutsättningar, däribland utvecklingen av interaktiva rekommendationssystem, har digitala musiktjänster på Internet, som Spotify, successivt ersatt den tidigare fysiska CD-skivan och MP3-spelaren och blivit världsledande aktörer på en marknad med annars oviss framtid. Genom prenumerationer erbjuds användare tillgång till ett oändligt bibliotek av musik och från flertalet olika enheter. För att tillgodose en användbar musikupplevelse, förutsätts möjligheten, både för bransch och som användare, att på olika sätt hantera denna oändliga mängd musik – vilket just är rekommendationssystemens uppgift. I takt med förbättrade filtrerings-tekniker och nyttjandet av enheters olika sensoriska data, finns möjligheter för mer precisa och kontextuellt anpassade förslag på musikspår, vilket föranleder potentiella integritetsaspekter i anslutning till användning av interaktiva musiktjänster. Men var står utvecklingen idag? Genom att sammanställa, exemplifiera och diskutera tre olika perspektiv på utvecklingen, är målsättningen att bidra till en för vetenskapen, bransch och användare gemensam, objektivt nyanserad redogörelse att förhålla sig till gällande utvecklingen av framtidens rekommendationssystem för interaktiva musiktjänster. Mot basis av aktuell forskning på området genomfördes en attitydundersökning bland svensktalande spotify-användare och en asynkron intervju med branschinsatt på Spotify, vilka analyserats utifrån dimensioner och kvaliteter av tillfredsställelse kopplade till utvärderingsprocessen av rekommendationssystem. Av studien framgår att användares inställning till framtida tekniska implementeringar, som potentiellt kan inkräkta på den egna integriteten, är något avvaktande men ändå accepterande då en mer personaliserad musikupplevelse ses som positiv. Branschen anser möjligheten att i tjänsteutbudet kunna erbjuda kontextualiserade rekommendationer som potentiellt värdefullt. Förutsättningar finns därmed för utveckling av ett mer fulländat rekommendationssystem, men med visst förbehåll – primärt önskas ökad transparens där det framgår vilken information som rekommendationer baseras på och att man som användare har möjlighet att själv reglera vilken information som görs tillgänglig för tjänsten – tillika rekommendationer ska baseras på.