Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2010.En akut situation definieras som ett oplanerat intag av patient till intensivvårdsavdelningen med hotande eller manifest svikt i vitala organfunktioner. Tiden är en viktig faktor i behandlingen av dessa patienter och den initiala kliniska behandlingen är nyckeln i omhändertagandet. Avgörande för om patienten ska överleva, undgå skada eller få allvarliga men är förmågan att fatta snabba beslut och handla. För att kunna identifiera nya utvecklingsmöjligheter i akut omhändertagande var det av intresse att få ta del av hur intensivvårdssjuksköterskan upplever situationen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande på en intensivvårdsavdelning. Tre djupintervjuer gjordes. I vårt resultat fann vi tre kategorier: upplevelser av kaos, upplevelser av att vara en del av ett team och upplevelser av att känna trygghet i yrkesrollen. Akut omhändertagande är ett teamwork och det framgår i vår analys att de viktiga beståndsdelarna är en strukturerad arbetsordning, samarbete och erfarenhet. Det är också inom dessa områden vi tror utvecklingsmöjligheterna finns, till exempel genom simulationsövningar med ett standardiserat omhändertagande.Nyckelord: akut omhändertagande, deskriptiv fenomenologisk humanvetenskaplig metod, intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, teamwork. / Larsson, M & Marsch, M . Critical care nurse´s lived experiences of emergency treatment. A phenomenological approach. Degree project, 15 credit points. Malmö University: Health & Society, Department of Nursing, 2010.An emergency situation is defined as an unexpected admission of a patient to the intensive care unit with threatened or manifest failure of vital organ functions. Time is an important factor in the treatment of these patients and the initial clinical treatment is the key in the emergency care. The ability to make quick decisions and to act is decisive for the patient to survive, avoid harm or get seriously injured. To be able to identify new development of emergency treatment it was of interest to take part of critical care nurses lived experiences. The aim of this study was to describe critical care nurses lived experiences of emergency treatment in an intensive care unit. Three depth interviews were performed. The main outcome of the study resulted in three categories: experience of chaos, experience to be a part of a team and experience of feeling secure in the nursing profession. Emergency treatment is a teamwork and our findings illustrates that important parts of the work is a structured working order, cooperation and experience. It is in these areas we think development are possible, for example thru simulation exercises with a standardized concept of treatment. Keywords: critical care nurses lived experiences, descriptive phenomenological human science method, emergency treatment, teamwork

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning ökar kontakten med närstående då patienten är svårt sjuk och oftast sederad. Närstående kan ses som en resurs med sin kunskap om patienten samtidigt som de behöver stöd då de ofta befinner sig i kris. Tidigare forskning lyfter hur intensivvårdssjuksköterskan upplever hinder i interaktionen med närstående från olika kulturer där språkbarriärer, sjukdomsförståelse och kulturella vanor försvårar interaktionen. För att optimera interaktionen har intensivvårdssjuksköterskan en viktig roll där behov av kulturell kompetens föreligger. Nationella studier som berör intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens i samspel med närstående saknas. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av interaktionen med närstående från olika kulturer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom nio intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide användes. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av interaktionen med närstående beskrivs genom fyra huvudkategorier med underkategorier: Intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens, kommunikation, närstående och närståendes närvaro. Slutsats: Kommunikation påverkar alla aspekter av interaktionen med närstående från olika kulturer. För att optimera interaktionen behövs ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. / Background: In an intensive care unit the contact with the patients family increases since the patient is seriously ill and often sedated. The family can be seen as a resource, with their knowledge of the patient while they need support as they often are in crisis. Previous research highlights how intensive care nurses experiencing obstacles in meeting with families from diverse cultures where language barriers, understanding of disease and cultural habits complicate the interaction. In order to optimize the interaction with the patient’s family the intensive care nurse has an important role where the need for cultural competence exists. There is a lack of national studies involving intensive care nurses' cultural competence in interaction with families. Objective: The aim of this study was to examine the intensive care nurses' experiences of interaction with relatives from diverse cultures. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through nine interviews where a semi-structured interview guide was used. Interviews were analyzed using manifest content analysis. Results: Intensive care nurses' experiences of interaction with relatives are described by four main categories with subcategories: The intensive care nurses cultural competence, communication, families and presence of families. Conclusion: Communication affects all aspects of the interaction with families from diverse cultures. Intensive care nurses require increased knowledge in order to optimize the interaction.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att post intensivvårdspatienter har svårt att skilja på illusioner och den reella verkligheten under intensivvårdsbehandlingen. Det framkom även att patienter har upplevt psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet efter intensivvårdsbehandlingen. Patienter har betonat att intensivvårdsdagboken var värdefull för deras återhämtning efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen (IVA) eftersom de har fått hjälp att rekonstruera verkligheten av deras upplevelse. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och anhörigas upplevelser av intensivvårdsdagboken. Metod: En litteraturstudie som omfattas av en kvalitativ deskriptiv design. 18 originalartiklar inkluderades och analysprocessen baserades på nyckelfynd, teman och subteman. Resultat: Analysen genererade tre teman: intensivvårdsdagboken som omvårdnadsåtgärd, holistiskt förhållningssätt och närvarandets betydelse, utifrån dessa skapades åtta subteman. Resultatet påvisade att intensivvårdsdagboken kan leda till att IVA sjuksköterskor kunde arbeta mer holistiskt utefter patienters och även anhörigas unika omvårdnadsbehov. Det framkom dock att IVA sjuksköterskor saknade riktlinjer och rutiner för hur och när de ska använda intensivvårdsdagboken. Anhöriga kunde även använda intensivvårdsdagboken för att bearbeta känslor och tankar över den rådande situationen. Slutsats: Intensivvårdsdagboken är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för både patienter, anhöriga men även för IVA sjuksköterskor. Användning av intensivvårdsdagboken kan leda till en mer evidensbaserad, holistisk omvårdnad för patienter och anhöriga. / Background: Previous research shows that patients had a hard time to separate the real reality from their illusions during the stay at the Intensive Care Unit (ICU) and experienced mental illness and decreased quality of life after. Furthermore patients have emphasized that the ICU diaries have been a valuable tool for their recovery. Purpose: To describe the intensive care nurses’ perceptions and relatives’ experiences of The ICU diary. Method: A literature study that has a qualitative descriptive design. 18 original articles were included and the analysis process was based on key findings, themes and sub-themes. Results: The analysis generated three themes: The ICU diary as a caring action, holistic approach and the meaning of being present. From these themes eight sub-themes were created. The result showed that ICU diaries can help ICU nurses to have a more holistic approach and therefor see to the unique caring needs of both the patient and relatives. ICU nurses emphasized that they wanted guidelines and routines of how to use The ICU diary. Relatives could also use the ICU diary as a tool to process thoughts and emotions. Conclusion: The ICU diary is a caring action that has meaning for both patients, relatives but also for ICU nurses. The use of the ICU diary can result in a more evidenced based and holistic nursing approach.