Syftet med vår studie har varit att öka kunskapen om hur socialsekreterare upplever sitt arbete med barnavårdsutredningar och hur de beskriver hanteringen av olika intressen i utredningsprocessen. Inom detta område har vi studerat vilka intressen som kan finnas i en barnavårdsutredning, hur socialsekreterare hanterar dessa och hur de upplever sitt arbete. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex yrkesverksamma socialsekreterare. Utifrån dessa intervjuer har vi fått ett resultat som har visat att det finns många intressen i en barnavårdsutredning. Socialsekreterarna beskriver hur de företräder barnets intresse samtidigt som de behöver förhålla sig till föräldrarna, den egna organisationens, lagstiftningen och andra aktörer som skola, förskola och Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Ibland kan det uppstå motsättningar mellan dessa intressen och för att hantera detta har vi sett några strategier som socialsekreterarna använder sig av. De har betonat betydelsen av ett fungerande samarbete med andra aktörer och belyser även vikten av att det egna ansvarsområdet är tydligt. Det är viktigt att veta vad som är socialsekreterarens egna uppgifter och vad som är andras uppgifter. I resultatet har det även framkommit att informanterna upplever sitt arbete som svårt och komplext, men samtidigt upplever flera det som meningsfullt att arbetet innebär att de kan bidra till förändring och att de företräder människors rättigheter. Den här beskrivningen från informanterna har vi också kunnat se genom tidigare forskning. Socialsekreterarens arbete beskrivs som komplext och som ett motsättningsfullt uppdrag, samtidigt som det också beskrivs som meningsfullt. De resultat som vi har fått har vi analyserat med hjälp av begrepp tagna från organisationsteori, nyinstitutionell organisationsteori, KASAM samt tidigare forskning. Vi för sedan också en diskussion kring resultatet då vi bland annat ställer oss frågor om socialsekreterarens roll och innebörden av meningsfullhet i arbetet.

La ricerca prende avvio dalla ricostruzione dei processi socio-economici che hanno portato alla crisi del modo di produzione taylorista-fordista. Muovendo da tali riflessioni, si constata come le imprese “post-fordiste” si avvalgano in misura crescente di lavoratori autonomi, un tempo coordinati e continuativi e, oggi, a progetto (artt. 61 e ss., d.lgs. 276/2003). Tali collaboratori sono, dunque, soggetti ad un potere (contrattuale) di coordinamento del committente che, alle volte, si somma ad una condizione di dipendenza economica dal committente medesimo. Si crea, quindi, una differenziazione interna all'area dell'autonomia coordinata che non pare adeguatamente valorizzata dal legislatore ordinario, ma che sembra interessare i sindacati. Il dato reale vede, infatti, agire rappresentanze varie, sicché occorre circoscrivere l'ambito di applicabilità degli artt. 39 e 40 Cost. L'assenza di un genuino interesse collettivo e di un'effettiva attività di autotutela inducono a ritenere che i collaboratori “forti” e il relativo associazionismo possano beneficiare delle sole tutele poste dagli artt. 2, 18 e 41 Cost. A conclusione si affrontano le problematiche che la ricostruzione così svolta solleva, ovverosia come garantire l'effettività delle tutele riconosciute al sindacalismo dei collaboratori “deboli” e come contemperare l'associazionismo dei collaboratori “forti” con il diritto antitrust comunitario. / The search starts with the reconstruction of socio-economic processes. Moving from these reflections, it's possible to see that today's companies take advantage of increasingly self-employed coordinated and continuous and, after d.lgs. 276/2003 “lavoratori a progetto”. These employees are, therefore, subject to a power (contractual) coordination of the customer that, at times, it adds up to a state of economic dependence by the same. It then creates an internal differentiation into autonomy area that does not seem properly valued by the ordinary legislator, but that seems to involve trade unions. Given that in reality there are different representations, we move to circumscribe the scope of applicability of the Arts. 39 and 40 Const. The absence of a genuine interest and genuine self activities suggest that employees "strong" and its associations can only benefit from the protections posed by Arts. 2, 18 and 41 Const. At the end tackling the problems so that the reconstruction turn raises, namely how to ensure the effectiveness of the safeguards recognized unionism collaborators "weak" and reconcile the associations of employees "strong" with the antitrust law.