Den svenska fastighetsbranschen är genom bankernas höga exponering av stor vikt för Sveriges finansiella stabilitet. Sedan inflationen tagit fart under 2021, följde Riksbanken utvecklingen genom att från mitten av 2022 intensivt höja styrräntan till 4%. En identifierad sårbarhet har ansetts vara de ofta högt belånade fastighetsbolagen, vars finansieringskostnader stigit från tidigare periods noll- och minusränta.  En utbredd metod för ränteriskhantering är användandet av derivatinstrument, där bolagens storlek tidigare antytts ha stor påverkan. Syftet med studien är därför att undersöka hur de svenska medelstora fastighetsbolagen använt räntederivat för hantering av ränterisken under den senaste tidens ränteförändringar. Studien bygger på 11 intervjuer med Mid Cap noterade fastighetsbolag, som genom semistrukturerade intervjuer fått besvara frågor kring bolagens reaktion på ränteförändringen, incitamenten bakom derivatanvändning och strategiförändringar.  Resultatet visar att branschen inte väntat sig ränteförändringar av denna magnitud. Flera bolag beskriver sig ha förändrat sina finanspolicys och utökat sin räntesäkringsnivå avsevärt, men flera skillnader finns mellan bolagen. Incitamenten beskrivs primärt vara lånekovenanter såväl som intresset av att stabilisera kassaflödet. Det finns en stor variation i val av derivatinstrument, men klart står att derivat är betydligt mer flexibla än fasträntelån. Framöver beskrivs räntechocken som något bolag kommer att ha i beaktning vid utformandet av nya strategier för derivatanvändningen samt uppsättandet av finanspolicy. / The Swedish real estate sector is crucial to the financial stability of Sweden due to the banks' significant exposure. Following the rise in inflation in 2021, the Riksbank closely monitored the situation and, starting from mid-2022, aggressively raised the policy rate to 4%. A notable vulnerability identified is the highly leveraged nature of many real estate companies, whose financing costs have increased from the previous period of zero and negative interest rates. A common approach to managing interest rate risk is the use of derivative instruments, where company size has previously been indicated as a deciding factor. This study aims to investigate how medium-sized Swedish real estate companies have utilized interest rate derivatives to manage interest rate risk amid recent rate fluctuations. The study is based on 11 interviews with Mid Cap listed real estate companies, conducted through semi-structured interviews to explore their responses to interest rate changes, motivations for using derivatives, and strategic adjustments. The findings reveal that the industry did not anticipate interest rate changes of this magnitude. Several companies reported having revised their financial policies and significantly increased their level of interest rate hedging, although there are notable differences between companies. The primary motivations for using derivatives are described as loan covenants and the desire to stabilize cash flow. There is considerable variation in the choice of derivative instruments, but it is evident that derivatives offer significantly more flexibility than fixed-rate loans. Looking ahead, companies will take the recent interest rate shock into account when formulating new strategies for derivative use and establishing financial policies.