More than 650 million women in the world have entered marriage as children. Every year, about 12 million girls get married before their 18th birthday. Getting married as a child is common in several different parts of the world and a large part of the people who have come to Sweden in recent years come from countries where child marriage is allowed. This has meant that some of the children who have come to Sweden are married. The Swedish legal system has thus had to take a position on both areas of law as well as legal conditions that deviate from the Swedish ones in important respects. The question of international private law regarding how Sweden should relate to these legal relations entered into in foreign states has thus become increasingly relevant. Child marriage is often linked to oppression and violence against women, and over time, Swedish legislation has taken an increasingly restrictive approach to both Swedish child marriage and child marriage entered into abroad. Today, the Swedish assessment is harsh – The Supreme Administrative Court confirmed in the case HFD 2012 ref 17 that not even foreign child marriages entered into a few days before the parties’ 18th birthday are recognized in Sweden. The attitude to foreign child marriage is certainly based on a desire to protect the child and protect its best interest, but the attitude has received criticism as it has been considered contrary to both the free movement of the EU and the right to respect for private and family life in the European Convention. Even from an international private law perspective, it is clarified by the principle of loyal application that Sweden and other countries must respect the legal systems of other states in their application of law. A decision made in accordance with the legal system in another country shall thus apply in Sweden, provided that it was valid in the country where it was entered into. This essay examines the international private law issue of Sweden’s attitude to foreign child marriage from an EU law and convention law perspective. The conclusions drawn are that it is doubtful whether the Swedish regulation in this area is compatible with Sweden’s international commitments. / Mer än 650 miljoner kvinnor i världen har ingått äktenskap som barn. Varje år gifter sig därmed ungefär 12 miljoner flickor före sin 18-årsdag. Att gifta sig som barn är vanligt i flera olika världsdelar och en stor del av de personer som kommit till Sverige de senaste åren kommer från länder där barnäktenskap är tillåtet. Det här har inneburit att en del av de barn som kommit till Sverige är gifta. Det svenska rättssystemet har därmed behövt ta ställning till såväl rättsområden som rättsförhållanden som i viktiga avseende avviker från de svenska. Den internationellt privat- och processrättsliga frågan om hur Sverige ska förhålla sig till dessa rättsförhållanden som ingåtts i främmande stater har därmed blivit aktuell i allt större utsträckning. Barnäktenskap kopplas ofta till förtryck samt våld mot kvinnor och med tiden har Sveriges lagstiftning intagit ett allt mer restriktivt förhållningssätt till såväl svenska barnäktenskap som barnäktenskap som ingåtts utomlands. Idag är den svenska bedömningen hård – Högsta förvaltningsdomstolen bekräftade i målet HFD 2012 ref 17 att inte ens utländska barnäktenskap som ingåtts några dagar före parternas 18-årsdag erkänns i Sverige. Den svenska inställningen till utländska barnäktenskap grundar sig förvisso i en önskan om att skydda barnet och värna om dess bästa, men inställningen har emellertid fått motta kritik då den ansetts strida mot såväl EU-rättens fria rörlighet som rätten till respekt för privat- och familjeliv i Europakonventionen. Även ur ett internationellt privat- och processrättsligt perspektiv tydliggörs det genom den lojala tillämpningens princip att Sverige samt övriga länder ska respektera andra staters rättsordningar i sin rättstillämpning. Ett beslut som fattats enligt ett annat lands rättsordning ska därmed gälla även i Sverige, förutsatt att det var giltigt i det land där det ingåtts. Uppsatsen granskar den internationellt privat- och processrättsliga frågan om Sveriges inställning till utländska barnäktenskap ur ett EU-rättsligt samt konventionsrättsligt perspektiv. De slutsatser som dras är att det är tveksamt om den svenska regleringen på området är förenlig med Sveriges internationella åtaganden.