<p>I Sverige är det väldigt vanligt att kommuner äger och driver företag. Detta samtidigt som allt fler företagsskandaler uppmärksammats, vilket ledigt till ett ökat fokus på bolagsstyrning. Det finns vissa skillnader mellan de privata och kommunala bolagen som innebär att de kommunala företagen måste framhäva samhällsnytta och långsiktig ansvarstagande, och ha reducerad fokusering kring maximerad vinst. Detta är något som måste framgå i de kommunala ägardirektiven. Ägardirektiven är ett styrdokument där ägarna, det vill säga kommunerna beskriver de krav som de kommunala företagen bör uppnå. Tidigare studier har visat att kommunerna agerade väldigt frånvarande i sin ägarroll och få kommuner utövande ett aktivt ägarskap. Intresset för ägarstyrning i de kommunala bolagen har dock ökat vilket har lett till att ägardirektiv för kommunala och landstingsägda företag fått större utrymme och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har utvecklat ett förslag för ägarstyrning i dessa bolag kallat ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag”. Stora värden är samlade i de kommunala bolagen och deras ekonomiska utveckling har fått allt större betydelse för kommunernas samlade ekonomi. Detta innebär ökad betydelse för ett effektivt ägarskap. Utifrån denna bakgrund har vi har utgått från följande problemformuleringar:</p><p>”Vilken inverkan har ägardirektiven på kommunernas interna kontroll över sina bolag?” Samt ”Hur skapas ett kommunägt bolags ägardirektiv?”</p><p>Vårt syfte med denna uppsats var att få insikt i ägardirektivens roll för den interna kontrollen i kommunala bolag. Vi avsåg även att identifiera och få inblick i hur kommunernas ägardirektiv skapas. Ett ytterligare syfte var att koppla samman ägardirektiven och den interna kontrollen av de kommunala bolagen med principalagent- och stewardshipteorierna. Vi ville även undersöka om ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag” kommer att innebära någon skillnad för kommunens ägardirektiv.</p><p>Studien präglades av en positivistisk kunskapssyn men med hermeneutiska inslag. Vårt empiriska material bygger på en kvalitativundersökningsmetod och består av fyra intervjuer med representanter från kommunerna samt kommunala bolag. Den teoretiska referensram vi använt oss utav består av i huvudsak tre byggstenar; ägardirektiv, corporate governance och principal - agent- och stewardshipteorierna.</p><p>Studien visar att ägardirektiven är ett effektivt styrmedel och att de utgör den ”yttre ramen” för den interna kontrollen. Studien visar även att ägardirektiven är ett styrmedel som främst kommunstyrelsen använder som ett instrument för att kontrollera verksamheten och de är även ett hjälpmedel där styrelsens relationer mellan aktieägare, revisorer, ledare och andra intressenter klargörs. Vilket förenklar den interna kontrollen. Vår studie visar också att det är kommunstyrelsen som beslutar angående nya ägardirektiv efter att de fått bearbetade förslag från kommunledningskontoren och dess tjänstemän. Tjänstemännen har dock ett stort inflyttande över ägardirektivens utformning.</p>

<p>Problemformulering: Hur fungerar den interna kontrollen i svenskainsamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?Syfte: Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenskainsamlingsorganisationer, samt att se hur den kan utvecklas ochförbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skullekunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning avinternkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdragpåverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernassynvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.Avgränsning: I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationersom är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.Metod: Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grundantogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ettdeduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av ensemistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördesvar dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa enförståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning avinternkontroll. Intervjuerna hölls med personer vars ansvarsområdeninnefattade den interna kontrollen. Fyra stycken telefonintervjuergenomfördes med respondenter som företrädde fyra insamlingsorganisationermed olika verksamhetsinriktningar (miljö- och naturvård, social omsorg ochforskning) samt av olika storlek.Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen ingår teorier ominsamlingsorganisationer samt teorier om internkontroll. Bland de teoriersom behandlar insamlingsorganisationer ges bland annat en beskrivning övervad som utmärker en organisation som verkar i den ideella sektorn.Internkontroll presenteras utifrån COSOs modell över den internakontrollens fem komponenter; kontrollmiljö, riskbedömning,kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt tillsyn. Vidaretillhandahålls en genomgång av Frivilligorganisationernas Insamlingsrådsnyframtagna kvalitetskod samt resultat från tidigare forskning relateradetill internkontroll i insamlingsorganisationer.Resultat: I de fyra organisationerna som vi har gjort intervjuer i finnsen utvecklad internkontroll. Däremot är en del områden mindre utveckladeän andra och kan behöva förbättras. Bland annat kan dokumentationen ochkommunikationen av internkontrollen förbättras väsentligt i alla fyraorganisationer. Kontinuerliga utvärderingar av internkontrollen görs itvå organisationer, men i de övriga två organisationer görs ingenkontinuerlig utvärdering för tillfället. FRIIs kvalitetskod, som blirobligatorisk från och med verksamhetsåret 2009, ses i mångt och mycket somlösningen på dessa tillkortakommanden utav respondenterna själva.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><strong><p>Problemformulering:</p></strong><p> </p></strong><em>Hur fungerar den interna kontrollen i svenska insamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?</em><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><strong><strong><p> </p></strong><p> </p><strong><strong><p> </p></strong><p> </p></strong>I den teoretiska referensramen ingår teorier om insamlingsorganisationer samt teorier om internkontroll. Bland de teorier som behandlar insamlingsorganisationer ges bland annat en beskrivning över vad som utmärker en organisation som verkar i den ideella sektorn. Internkontroll presenteras utifrån COSOs modell över den interna kontrollens fem komponenter; kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt tillsyn. Vidare tillhandahålls en genomgång av Frivilligorganisationernas Insamlingsråds nyframtagna kvalitetskod samt resultat från tidigare forskning relaterade till internkontroll i insamlingsorganisationer.</strong>Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grund antogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ett deduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av en semistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördes var dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa en förståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning av internkontroll. Intervjuerna hölls med personer vars ansvarsområden innefattade den interna kontrollen. Fyra stycken telefonintervjuer genomfördes med respondenter som företrädde fyra insamlingsorganisationer med olika verksamhetsinriktningar (miljö- och naturvård, social omsorg och forskning) samt av olika storlek.</strong>Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenska insamlingsorganisationer samt att se hur den kan utvecklas och förbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skulle kunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning av internkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdrag påverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernas synvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationer som är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.</p><p> </p>

I Sverige är det väldigt vanligt att kommuner äger och driver företag. Detta samtidigt som allt fler företagsskandaler uppmärksammats, vilket ledigt till ett ökat fokus på bolagsstyrning. Det finns vissa skillnader mellan de privata och kommunala bolagen som innebär att de kommunala företagen måste framhäva samhällsnytta och långsiktig ansvarstagande, och ha reducerad fokusering kring maximerad vinst. Detta är något som måste framgå i de kommunala ägardirektiven. Ägardirektiven är ett styrdokument där ägarna, det vill säga kommunerna beskriver de krav som de kommunala företagen bör uppnå. Tidigare studier har visat att kommunerna agerade väldigt frånvarande i sin ägarroll och få kommuner utövande ett aktivt ägarskap. Intresset för ägarstyrning i de kommunala bolagen har dock ökat vilket har lett till att ägardirektiv för kommunala och landstingsägda företag fått större utrymme och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har utvecklat ett förslag för ägarstyrning i dessa bolag kallat ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag”. Stora värden är samlade i de kommunala bolagen och deras ekonomiska utveckling har fått allt större betydelse för kommunernas samlade ekonomi. Detta innebär ökad betydelse för ett effektivt ägarskap. Utifrån denna bakgrund har vi har utgått från följande problemformuleringar: ”Vilken inverkan har ägardirektiven på kommunernas interna kontroll över sina bolag?” Samt ”Hur skapas ett kommunägt bolags ägardirektiv?” Vårt syfte med denna uppsats var att få insikt i ägardirektivens roll för den interna kontrollen i kommunala bolag. Vi avsåg även att identifiera och få inblick i hur kommunernas ägardirektiv skapas. Ett ytterligare syfte var att koppla samman ägardirektiven och den interna kontrollen av de kommunala bolagen med principalagent- och stewardshipteorierna. Vi ville även undersöka om ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag” kommer att innebära någon skillnad för kommunens ägardirektiv. Studien präglades av en positivistisk kunskapssyn men med hermeneutiska inslag. Vårt empiriska material bygger på en kvalitativundersökningsmetod och består av fyra intervjuer med representanter från kommunerna samt kommunala bolag. Den teoretiska referensram vi använt oss utav består av i huvudsak tre byggstenar; ägardirektiv, corporate governance och principal - agent- och stewardshipteorierna. Studien visar att ägardirektiven är ett effektivt styrmedel och att de utgör den ”yttre ramen” för den interna kontrollen. Studien visar även att ägardirektiven är ett styrmedel som främst kommunstyrelsen använder som ett instrument för att kontrollera verksamheten och de är även ett hjälpmedel där styrelsens relationer mellan aktieägare, revisorer, ledare och andra intressenter klargörs. Vilket förenklar den interna kontrollen. Vår studie visar också att det är kommunstyrelsen som beslutar angående nya ägardirektiv efter att de fått bearbetade förslag från kommunledningskontoren och dess tjänstemän. Tjänstemännen har dock ett stort inflyttande över ägardirektivens utformning.

Problemformulering: Hur fungerar den interna kontrollen i svenskainsamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?Syfte: Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenskainsamlingsorganisationer, samt att se hur den kan utvecklas ochförbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skullekunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning avinternkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdragpåverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernassynvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.Avgränsning: I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationersom är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.Metod: Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grundantogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ettdeduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av ensemistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördesvar dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa enförståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning avinternkontroll. Intervjuerna hölls med personer vars ansvarsområdeninnefattade den interna kontrollen. Fyra stycken telefonintervjuergenomfördes med respondenter som företrädde fyra insamlingsorganisationermed olika verksamhetsinriktningar (miljö- och naturvård, social omsorg ochforskning) samt av olika storlek.Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen ingår teorier ominsamlingsorganisationer samt teorier om internkontroll. Bland de teoriersom behandlar insamlingsorganisationer ges bland annat en beskrivning övervad som utmärker en organisation som verkar i den ideella sektorn.Internkontroll presenteras utifrån COSOs modell över den internakontrollens fem komponenter; kontrollmiljö, riskbedömning,kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt tillsyn. Vidaretillhandahålls en genomgång av Frivilligorganisationernas Insamlingsrådsnyframtagna kvalitetskod samt resultat från tidigare forskning relateradetill internkontroll i insamlingsorganisationer.Resultat: I de fyra organisationerna som vi har gjort intervjuer i finnsen utvecklad internkontroll. Däremot är en del områden mindre utveckladeän andra och kan behöva förbättras. Bland annat kan dokumentationen ochkommunikationen av internkontrollen förbättras väsentligt i alla fyraorganisationer. Kontinuerliga utvärderingar av internkontrollen görs itvå organisationer, men i de övriga två organisationer görs ingenkontinuerlig utvärdering för tillfället. FRIIs kvalitetskod, som blirobligatorisk från och med verksamhetsåret 2009, ses i mångt och mycket somlösningen på dessa tillkortakommanden utav respondenterna själva.                                         Problemformulering:   Hur fungerar den interna kontrollen i svenska insamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?Syfte:           I den teoretiska referensramen ingår teorier om insamlingsorganisationer samt teorier om internkontroll. Bland de teorier som behandlar insamlingsorganisationer ges bland annat en beskrivning över vad som utmärker en organisation som verkar i den ideella sektorn. Internkontroll presenteras utifrån COSOs modell över den interna kontrollens fem komponenter; kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt tillsyn. Vidare tillhandahålls en genomgång av Frivilligorganisationernas Insamlingsråds nyframtagna kvalitetskod samt resultat från tidigare forskning relaterade till internkontroll i insamlingsorganisationer.Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grund antogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ett deduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av en semistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördes var dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa en förståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning av internkontroll. Intervjuerna hölls med personer vars ansvarsområden innefattade den interna kontrollen. Fyra stycken telefonintervjuer genomfördes med respondenter som företrädde fyra insamlingsorganisationer med olika verksamhetsinriktningar (miljö- och naturvård, social omsorg och forskning) samt av olika storlek.Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenska insamlingsorganisationer samt att se hur den kan utvecklas och förbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skulle kunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning av internkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdrag påverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernas synvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationer som är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.

<p></p><p>This study has been made with the purpose of gaining an understanding of how a Swedish company may think and act concerning their internal control. An American body, COSO, have for some time published documents containing guidelines for how companies should go about this process, however, when conducting this study we were not aware of the extent to which companies in Europe and mainly Sweden used them. In order to learn about this, and also to gain an understanding of when these guidelines are appropriate, we conducted a case study with a large-sized, multinational Swedish company. We also conducted an interview with an expert in internal control monitoring, Anna-Clara af Ekenstam of Pricewaterhouse Coopers, in order to get the perspective of the evaluators in this process and to gain some insight as to whether our case is typical in Sweden or not.</p><p> </p><p>We found that our company disregards certain aspects of internal control condoned by COSO, while performing better on other dimensions. The main reasons for disregarding COSOs recommendations are a perceived lack of necessity for some of the control mechanisms, cost-effectiveness and cultural differences.</p>

 This study has been made with the purpose of gaining an understanding of how a Swedish company may think and act concerning their internal control. An American body, COSO, have for some time published documents containing guidelines for how companies should go about this process, however, when conducting this study we were not aware of the extent to which companies in Europe and mainly Sweden used them. In order to learn about this, and also to gain an understanding of when these guidelines are appropriate, we conducted a case study with a large-sized, multinational Swedish company. We also conducted an interview with an expert in internal control monitoring, Anna-Clara af Ekenstam of Pricewaterhouse Coopers, in order to get the perspective of the evaluators in this process and to gain some insight as to whether our case is typical in Sweden or not.   We found that our company disregards certain aspects of internal control condoned by COSO, while performing better on other dimensions. The main reasons for disregarding COSOs recommendations are a perceived lack of necessity for some of the control mechanisms, cost-effectiveness and cultural differences.

No description available.

Ekobrottsforskningen i Sverige har länge varit ett försummat forskningsområde och idag ligger utmaningen i att skaffa kunskap kring förebyggande frågor. Tanken är att ytterligare kunskap om ekonomisk brottslighet ska leda till ett mer proaktivt agerande istället för endast ett reaktivt. Det vill säga ha tillräcklig kunskap för att kunna agera innan ett brott begås. En av de branscher som statistiskt sett ses som mest drabbad av någon form av ekonomisk brottslighet är försäkringsbranschen. Syftet med undersökningen är därför att bidra med ytterligare kunskap kring det förebyggande arbetet mot bedrägeri i försäkringsbranschen.  Detta genom att utreda hur den interna kontrollen ser ut vid skaderegleringen i svenska privata försäkringsbolag samt analysera om det finns områden inom den interna kontrollen som skulle kunna förbättras.   Med utgångspunkt i COSOs vedertagna modeller för intern kontroll och risk management har semistrukturerade intervjuer utförts med representanter från tre svenska, ömsesidiga försäkringsbolag på marknaden. Samtliga bolag anser att risken att bli utsatt för externt eller internt bedrägeri som liten, men även om risken är förhållandevis liten så utgör en liten risk i detta sammanhang ändå ett kapitalbortfall på flera hundra miljoner per år.   Efter att ha analyserat intervjuerna dras slutsatserna att bolagens starkaste sidor av den interna kontrollen ligger i kontrollmiljön, informationen och kommunikationen. Medan områden som kontrollaktiviteter, riskhantering, övervakning och uppföljning, beroende på attityden till försäkringsbedrägeri, är områden som skulle kunna utvecklas ytterligare. Vill man se en förändring på området kan åtgärder som att sänka ribban för vad som utgör en acceptabel risk att bli utsatt för försäkringsbedrägeri, vara en början. Att utveckla ytterligare konkreta kontrollaktiviteter som kan hjälpa personalen i sitt bedömningsarbete samt utveckla interna funktioner för att ytterligare övervaka effektiviteten i kontrollsystemen, är alla faktorer som kanske kan minska risken att bli utsatt för försäkringsbedrägeri.

No description available.

Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping Titel                                   Koll på SOX – En fallstudie av implementeringen av SAP GRC Version 10 inom delar av ABB-koncernen. Författare                           Lars Björmsjö, Jacob Öberg Handledare                       Gunnar Rimmel Ämnesord                         GRC, intern kontroll, SAP, Sarbanes-Oxley Act Sammanfattning Bakgrund (och problem): Med de redovisningsskandalerna som skakat den finansiella världen i början av 2000-talet, har lagstiftningen stramats åt för företag för att förhindra att detta inträffar igen. Lagar som SOX ger tydliga direktiv på hur företagen ska stärka sina interna kontroller. Att efterleva SOX är en kostsam historia då, de ställer hårda krav på intern kontroll samt system för att hantera de ökade kontrollerna. Problembakgrunden till denna uppsats bygger på kraven att efterleva SOX och hur ett internationellt företag kan använda sig av ett IT-verktyg som SAP GRC för att klara av de hårdare kraven. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utföra en fallstudie på hur processen bakom implementeringen av SAP GRC version 10 ser ut i ett multinationellt företag som ABB och vilken roll SOX har i sammanhanget Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa sig till att enbart titta på implementeringen av SAP GRC, och tittar då inget på andra aktörers liknande produkter. Vidare har författarna valt att bara titta på implementeringen inom det brittiska ABB.  Metod: Studien har ett kvalitativ angreppssätt. Studien är en fallstudie vilket innebär att personlig kontakt i form av telefonintervjuer har varit enda metoden för att samla in data till empirin. Resultat/Slutsats: Författarnas slutsats av undersökningen fastställs i att SOX har en väldigt viktig roll i implementeringen av SAP GRC, det är anledningen till implementeringen. Vidare har det framkommit att implementeringen är ett väldigt omfattande arbete, som är mycket kostsamt i både monetära mått samt tid. Dock är detta, det mest effektiva och kostnadseffektiva sättet att efterfölja SOX från ett ABB perspektiv Diskussion: Författarna ser ett par områden för förbättring inom användningen av GRC på ABB för att få ut det mesta av verktyget, samt att effektivera hanteringen av risker. Vidare ser författarna förslag till vidare forskning. I dag finns det ingen direkt forskning på konceptet eller verktyget GRC, författarna finner det intressant om en vetenskapligt grundad definition skulle undersökas. / Master Thesis in Business Administration within the Civilekonomprogram at Jönköping International Business School Title                                   Keeping track of SOX – A case study of the implementation of SAP GRC Version 10 in parts of the ABB Group Authors                              Lars Björmsjö, Jacob Öberg Tutor                                                        Gunnar Rimmel Subject terms            GRC, internal control, SAP, Sarbanes-Oxley Act Abstract Background (and problem): In the reflections of the accountings scandals that occurred in the beginning of this millennium, legislations have tightened to prevent this kind of event to reoccur. Legislations like SOX provide clear directives on how companies should strengthen their internal controls. Compliance with SOX is a costly affair when, they place heavy demands on internal controls and systems to manage the increased controls. Problem discussion to this thesis is based on the requirements to comply with SOX and how an international company can use a tool like SAP GRC to meet the stricter requirements  Purpose: The purpose of this thesis is to conduct a case study on how the process behind the implementation of SAP GRC version 10 looks in a multi-national company such as ABB and the role played by SOX in the implementation process. Delimitations: The authors have chosen to delimitate thesis merely to look at the implementation of SAP GRC, and do not look at other players at the market, nor their GRC solutions. Furthermore, the authors have chosen to only look at the implementation of SAP GRC at ABB in the United Kingdom. Method: The study has only a qualitative approach. The study is a case study which means that personal contact in the form of telephone interviews has been the only method to gather data for empirical choose of the authors. Results and Conclusions: The authors' conclusion of the study acknowledges that SOX has a very important role in the implementation of SAP GRC, and is the main reason for the implementation. Furthermore, it has emerged that the implementation is a very comprehensive work, which is very costly in both monetary and time measures. However the authors have concluded that implementing SAP GRC is the most efficient and cost effective way to comply with SOX from an ABB perspective. Discussion: According to the authors opinion there are a few areas for improvement in the use of GRC at ABB, in order to get the most out of the tool and to streamline the management of risks. Due to the lack of current research within the field, the authors would find it very interesting if a scientifically based definition of GRC would be investigated.