Interstellar extinction and reddening are inescapable sources of uncertainty in the study of astronomical objects. Many creative ways to measure its effects have been developed, two of them being evaluated in this study. I apply two recently improved methods to estimate extinction toward individual stars, one based on interstellar absorption of sodium and the other based on opacity maps of the interstellar medium. The methods are applied to 14 stars in the local neighborhood, all within a distance of 250 pc from the Sun, and their results are compared. I find that both methods have severe limitations and large uncertainties, but can still be useful under the right conditions. I also provide suggestions on how the methods can be improved. / Interstellär extinktion och rödfärgning är oundvikliga osäkerhetskällor i studiet av astronomiska objekt. Många kreativa sätt att mäta dess effekter har utvecklats, av vilka två utvärderas i denna studie. Jag tillämpar två nyligen förbättrade metoder för att uppskatta utsläckning mot enskilda stjärnor, en baserad på interstellär absorption av natrium och den andra baserad på opacitetskartor över det interstellära mediet. Metoderna tillämpas på 14 stjärnor i solens närområde, alla inom ett avstånd av 250 pc, och deras resultat jämförs. Jag finner att båda metoderna har allvarliga begränsningar och stora osäkerheter, men ändå kan vara användbara under rätt förutsättningar. Jag ger också förslag på hur metoderna kan förbättras.

In the year of 2017 in October a strange object with a hyperbolic trajectory was observed in our solar system. There were several hypotheses that scientists used to try to explain what kind of an object it was, but no one could, according to the scientific community as a whole, perpetuate any of these explanations as accepted consensus. One of the scientists who had an interest in this object is Professor Avi Loeb at Harvard University. He wrote and published a popular scientific book called “Extraterrestrial”. In this book Loeb make quite a few arguments that are backing up his hypothesis that this object is no ordinary asteroid or comet, it is in fact a relic from an advanced, technological, alien civilization which originates from a solar system far away from our own. Many people in the scientific community have not accepted these views by Loeb and one of them is Jonathan I. Katz who challenges Loeb’s hypothesis directly. Loeb on the other hand believes that the general resistance to his views is founded in the usual conservatism and that many scientists are afraid to advocate for something like this and risk their credibility and careers. / I oktober 2017 blev ett intressant objekt observerat i vårt solsystem. Det presenterades flera olika hypoteser av forskare som försökte förklara vad för typ av objekt detta var men ingen av dessa kunde ena hela den vetenskapliga gemenskapen och ingen konsensus kunde således uppnås. En av vetenskapsmännen som uppvisade ett intresse för detta objekt är en professor från Harvard University vid namn Avi Loeb.  Han skrev en populärvetenskaplig bok som heter ”Utomjordiskt”. I denna bok presenterar Loeb flera argument som har som syfte att stärka hypotesen att detta inte är någon vanlig asteroid eller komet, det är en kvarleva från en avancerad, teknologisk, utomjordisk civilisation, som härstammar från ett solsystem långt ifrån vårt eget. Den här ståndpunkten som Loeb uppvisar har blivit utmanad av flera fysiker inom vetenskapsvärlden inte minst av astrofysikern Jonathan. I Katz. Själv menar Loeb att detta generella motstånd beror på gammal konservatism hos flera vetenskapsmän som inte vågar sticka ut hakan och således riskera att skada anseende såväl som karriär.