Uppsatsens syfte är att närmare granska samverkansenheten Samba i Örebro och utifrån granskningen identifiera bärande funktioner i samverkansprocesser där barn och unga är i fokus. Samba som betyder Samverkansledning för barn och unga är en, av kommunen, särskilt inrättad samverkansenhet har efter sitt projektår 08/09 varit en permanent verksamhet i Örebro kommun. Enheten har sedan några år tillbaka en central och neutral lokal. För studien genomfördes 15 intervjuer och 2 mötesobservationer. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån både ett interaktionsperspektiv och ett organisationsperspektiv. De bärande funktioner som identifierats och som enligt studien kan antas bidra till att Sambas samverkansprocesser ofta blir lyckade är flera. Dels visar sig den neutrala och strukturerade Sambasamordnaren och det administrativa arbetet som den genomför, enligt studien vara funktioner av betydelse. Vidare identifieras också funktioner som den centrala och neutrala lokalen samt det ”fika” som erbjuds som viktiga för samverkansprocessen. I studien diskuteras också Sambas utmaningar där Sambas funktion jämfört med SIP-möten kan anses vara en utmaning. Resultaten av studien visar att en kombination av Samba och SIP oftast blir bäst. Detta med anledning av att den gemensamma SIP-dokumentationen uppfattas som värdefull, men att samverkansprocessen i övrigt helst hålls enligt Sambas modell. Slutligen diskuteras också några fler utmaningar som Samba kan stå inför och om en spridning av Sambakonceptet är möjlig / The purpose of the thesis is to examine the Samba collaborative unit in Örebro municipality more closely and to identify the supporting functions in collaboration processes where children and young people are the focus. Samba which means- cooperation management for children and young people is one of the municipality's specially established collaborative units, and after its project year 08/09, has been a permanent activity of the Örebro municipality. Since a few years back the unit is located in central and neutral premises. For the study, 15 interviews and 2 meeting observations were conducted. The results have been analyzed and discussed from both an interaction perspective and an organizational perspective. The identified supporting functions which, according to the study, can be assumed to contribute to Samba's collaboration processes are often successful are several. Partly, according to the study, the neutral and structured Samba coordinator and the administrative work that it carries out, prove to be important functions. Furthermore, functions such as the central and neutral premises as well as “the Swedish fika” that are offered as important for the collaboration process are also identified. The study also discusses Samba's challenges and where Samba's function compared to SIP meetings can be considered a challenge. The results of the study show that a combination of Samba and SIP is usually best. This is due to the fact that the joint SIP documentation is perceived as valuable, but that the collaboration process is otherwise preferably held according to Samba's model. Finally, we also discuss some more challenges that Samba may face and if a dissemination of the Samba concept is possible.