Intracerebral hemorrhage defines a category of neurological disease that spans the full range of possible clinical outcomes. At one end of the spectrum is hemorrhagic stroke, an often debilitating neurologic condition with substantial morbidity and mortality while cerebral microhemorrhage at the other end of the spectrum can go completely unnoticed as they are often asymptomatic. Despite the distinct clinical outcomes both conditions share a common risk factor, uncontrolled hypertension. Here we set out to generate a novel mouse model of intracerebral hemorrhage with pressure as the mode of hemorrhage induction. To conduct our studies, we utilize high pressure focused ultrasound in combination with injected microbubbles to cause hemorrhage. We applied this technique at two different pressures resulting in striatal hemorrhage induction with distinct phenotypic outcomes. Following induction at the higher-pressure, mice show evidence of lateral motor deficit and other signs of impairment. Mice with hemorrhage induced at the lower pressure show no behavioral signs of neurological deficit. We employ immunofluorescence and western blotting to understand the cellular responses to intracerebral hemorrhage in these mice. We find evidence of inflammation and cell death following high-pressure induction of intracerebral hemorrhage. Lower pressure induction of intracerebral hemorrhage lacks signs of cell death but shows apparent inflammation. We have created a novel pressure-dependent mouse model of symptomatic and asymptomatic intracerebral hemorrhage by applying high intensity focused ultrasound in combination with circulating microbubbles.

Thesis (Ph.D.)--Ohio University, November, 2007. / Abstract only has been uploaded to OhioLINK. Includes bibliographical references (leaves 155-178)

Thesis (M.Sc.)--Memorial University of Newfoundland, 2004. / Bibliography: leaves 45-56.

Mobilisation in the acute stages of stroke is a complex subject where the nurse must considerseveral confounding variables. There is an insufficient state of evidence around when andhow the first mobilisation should occur after stroke, and there is often uncertainty in thedecision making. The aim was to describe how early mobilisation in the acute stages of stroke affects thepatient’s level of functioning. The method used was a general literature review with an integrated analysis. Results: 17 articles analysing the effect of early mobilisation on nursing-related outcomemeasures, published between 2015–2019, were included in the literature review. Sample,interventions and outcome measures varied between the different articles. Three of the articlesshowed results suggesting that early mobilisation could be negative for the patient’sfunctional outcome after stroke. Among the remaining articles there was an even distributionof positive effects of early mobilisation and results not showing any effect on functionaloutcome. The results of this literature review imply that early mobilisation to some extentmay contribute to improved basic functions as in managing the toilet, dressing and also moreinstrumental features as cooking and driving. Early mobilisation appears to be a safe nursingintervention in most cases, as long as the patient is considered medically stable. The conclusion to be drawn from this literature review is that nurses, through their mainresponsibility for nursing care can influence the patient’s functional outcome through the decisions made regarding the first mobilisation in patients hit by acute stroke. / Mobilisering i akutskedet efter stroke är ett komplext ämne där sjuksköterskan måste ta ställning till ett flertal samverkande faktorer. Evidensläget kring när och hur den första mobiliseringen bör ske efter stroke är otillräckligt, och ofta uppstår en osäkerhet i beslutsfattandet. Syftet var att beskriva hur tidig mobilisering i akutskedet efter stroke påverkar patientens funktionsnivå. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt med integrerad analys. Resultat: 17 artiklar som analyserat effekten av tidig mobilisering på omvårdnadsrelaterade utfallsmått, publicerade från 2015–2019, inkluderades i litteraturöversikten. Urval, interventioner och utfallsmått varierade mellan de olika artiklarna. Tre av artiklarna visade på resultat som talar för att tidig mobilisering skulle kunna vara negativt för patientens funktionsutfall efter stroke. Bland övriga artiklar sågs en jämn fördelning bland positiv effekt av tidig mobilisering och resultat som inte visat någon påverkan på funktionsutfallet. Resultatet i denna litteraturöversikt tyder på att tidig mobilisering i viss mån kan bidra till förbättrade basala funktioner såsom att klara av toalettbesök, på- och avklädning och även mer instrumentella funktioner som att laga mat och köra bil. Tidig mobilisering ter sig vara en säker omvårdnadsåtgärd i de flesta fall, så länge patienten bedöms som medicinskt stabil. Slutsatsen som kan dras av litteraturöversikten är att sjuksköterskan genom sitt huvudansvar för omvårdnad kan påverka patientens funktionsutfall genom de beslut som fattas kring den första mobiliseringen av patienter som drabbats av akut stroke. Ytterligare forskning avseende tidpunkt och mobiliseringens intensitet behövs för att kunna avgöra när och hur den första mobiliseringen skall påbörjas efter att en patient drabbats av stroke.