Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades utifrån frågeställningen: Vilken anestesiform som ger den snabbaste tidiga postoperativa återhämtningen. Det framkom en indelning av resultatet i tre kategorier: snabbare tidig postoperativ återhämtning efter inhalationsanestesi, lika lång tid till återhämtning efter inhalationsanestesi som efter TIVA samt snabbare tidig postoperativ återhämtning efter TIVA. Resultatet visade att inhalationsanestesi gav snabbast tdiig postoperativ återhämtning. Anestesisjuksköterskans handhavande, planering och erfarenhet påverkar patientens uppvakande. därför skulle vidare forskning istället jämföra dessa båda anestesiformer på ett annat sätt. Tiden kunde istället mätas från det att anestesisjukskäterskan extuberat patienten och till payienten verkar adekvat orienterad för att erhålla ett mer jämförbart resultat. / General anesthesia includes both inhalations anesthesia and total intravenous anesthesia (TIVA). After any anesthetic technique a de sirable characteristics is a predictably rapid emergence and sustained alertness. There is a clinical and scientific debate about which anesthetic technique who gives the most rapid emergence in the early postoperative recovery. The aim of this study was to compare patients early postoperative recovery after inhalations anesthesia and after total intravenous anesthesia (TIVA). The methods are based on 15 research articles. They where analysized from the questionnaire: which anesthetic technique gives the most rapid emergence in the early postoperative recovery. The results showed that inhalations anesthesia gave the most rapid emergence in the earky postoperative recovery. The nurse anesthetist handling, planning and experience affect the patients awakening. Therefore further research instead could compare these anesthetic techniques in another way. The time after the nurse anesthetist has extubate the patient until the patient is adequate orientated, could be measured to find a more comparable result.

Infusion pumps are used in all departments of a hospital, in the emergency care unit as well as in pediatrics. The pumps administer intravenous medications for the purpose of helping patients to manage pain and are unfortunately not spared from emerging errors. Due to the complexity of the process involved in infusion pumps, errors regarding delay in administration are encountered. Especially vulnerable to errors are pediatric patients, due to the high risk of over- or under-dosing. This study aims to investigate the effects on administration delay by analysing the medical supply and system utilized for the infusion pumps. This is accomplished through implementation of Compartmental Modeling in Pharmacokinetics in combination with a self developed mathematical model for estimating the administration delay. Simulations were performed for analysing how various sizes of medical supply effected delay time. The result from the computed mathematical model indicates that increased volumes on utilized equipment will increase delay time. The combined use of a decreased flow rate and smaller equipment sizes will have the greatest affects on the delay in administration. The result obtained from the computed compartmental model can be useful for medical staff to be able to estimate the delay in administration. However, further validation is required before the utilization of the model can be applied in hospitals. / Infusionspumpar används på alla avdelningar på ett sjukhus, inom akutvården samt inom pediatrik. Pumparna administrerar olika mediciner i syfte att hjälpa patienten att hantera smärta och är tyvärr inte förskonade från att fel kan förekomma. På grund av komplexiteten i processen, involverad i infusionspumpar, uppstår fel gällande förseningar i administrering av medicin. Speciellt sårbara för dessa typer av förseninigar är pediatriska patienter, på grund av den förhöjda risker gällande över- eller underdosering. Denna studie syftar till att undersöka effekterna gällande administreringsfördröjning genom att analysera det medicinska utrustningen och systemet som används för infusionspumparna. Detta uppnås genom implementering av kompartmentmodellering i farmakokinetik i kombination med en egenutvecklad matematisk modell för att uppskatta administreringsfördröjningen. Simuleringar utfördes för att analysera effekterna av olika storlekar på medicinsk utrustning i förhållande till fördröjningen av administreringe. Resultatet från den beräknade matematiska modellen indikerar att ökade volymer gällande den medicinska utrustningen kommer att öka fördröjningstiden. Den kombinerade användningen av en minskad flödeshastighet och mindre utrustningsstorlekar kommer att ha störst inverkan på förseningen i administreringen. Resultatet som erhålls från den beräknade kompartmentmodellen kan vara användbar för sjukvårdspersonal för att kunna uppskatta förseningen i administrationen. Ytterligare validering krävs dock innan användningen av modellen kan tillämpas på sjukhus.