Examensarbetet behandlar föräldrarnas dilemma vid eventuell läxhjälp i matematik. Syftet är att undersöka problematiken kring etniska minoritetselevers läxhjälp då föräldrarna räknar på ett annorlunda sätt än barnen lär sig i skolan. Samtidigt vill jag också jämföra etniska minoritetsföräldrars sätt att räkna med hur etniska majoritetsföräldrar löser matematiska problem. Undersökningen grundades på frågeställningarna som behandlar elevers, föräldrars och lärares tankar om läxhjälp beroende på om föräldrarna räknar på samma sätt som sina barn eller om de räknar annorlunda. För att kunna belysa problematiken använde jag mig av litteratur som behandlar de olika räknesätt som finns världen över och i Sverige samt Läroplanens kriterier om samarbete och trygghet. Metoden jag har använt mig av var en kvalitativ undersökningsmetod som byggdes på tre olika moment, uppgifter (test), enkät med öppna frågor samt semistrukturerade intervjuer. Genom dessa metoder har jag fått fram material för att senare i resultatdelen få en tydlig bild på skillnader mellan de olika grupperna. Elevernas inställning till läxhjälp visar sig vara väldigt positiv eftersom de tycker att det är bra att få se andra räknemetoder än den läraren lär ut. Slutsatsen är att föräldrarnas och lärarnas sätt att räkna skiljer sig eftersom föräldrarna använder mestadels algoritmräkning medan lärarna använder sig av skriftlig huvudräkning.

<p>Examensarbetet behandlar föräldrarnas dilemma vid eventuell läxhjälp i matematik.</p><p>Syftet är att undersöka problematiken kring etniska minoritetselevers läxhjälp då</p><p>föräldrarna räknar på ett annorlunda sätt än barnen lär sig i skolan. Samtidigt vill jag</p><p>också jämföra etniska minoritetsföräldrars sätt att räkna med hur etniska</p><p>majoritetsföräldrar löser matematiska problem. Undersökningen grundades på</p><p>frågeställningarna som behandlar elevers, föräldrars och lärares tankar om läxhjälp</p><p>beroende på om föräldrarna räknar på samma sätt som sina barn eller om de räknar</p><p>annorlunda. För att kunna belysa problematiken använde jag mig av litteratur som</p><p>behandlar de olika räknesätt som finns världen över och i Sverige samt Läroplanens</p><p>kriterier om samarbete och trygghet. Metoden jag har använt mig av var en kvalitativ</p><p>undersökningsmetod som byggdes på tre olika moment, uppgifter (test), enkät med</p><p>öppna frågor samt semistrukturerade intervjuer. Genom dessa metoder har jag fått fram</p><p>material för att senare i resultatdelen få en tydlig bild på skillnader mellan de olika</p><p>grupperna. Elevernas inställning till läxhjälp visar sig vara väldigt positiv eftersom de</p><p>tycker att det är bra att få se andra räknemetoder än den läraren lär ut. Slutsatsen är att</p><p>föräldrarnas och lärarnas sätt att räkna skiljer sig eftersom föräldrarna använder</p><p>mestadels algoritmräkning medan lärarna använder sig av skriftlig huvudräkning.</p>