<p>Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att ge en blid av hur kurdiska invandrarflickor skapar en identitet i samband att de växer upp i en annan kultur än deras föräldrar gjort. Fokus riktas därmed mot två delsyften: dels de begränsningar och möjligheter att integreras i det svenska samhället som flickorna har, dels vilken inverkan den dubbla kulturtillhörigheten har på deras identitetsskapande. Studien var kvalitativ och hade en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet byggdes på halvstrukturerade intervjuer med fyra kurdiska flickor som går i årskurs nio i Fittjaskolan i Botkyrka kommun. Analysen har utförts utifrån tidigare forskning samt två teoretiska perspektiv: integrationsteori och identitetsteori. Undersökningens resultat visade att kurdiska flickor har svårt att integreras i det svenska samhället på grund av föräldrarnas hårda regler och rädsla för rykten. De befinner sig i en situation där de påverkas av två kulturer som därmed även påverkar deras identitet.</p>

<p>This study aims to illuminate central aspects of immigrant fathers' experience of fatherhood in Sweden, a subject that has been widely debated but has garnered scant scientific information. Three informants of Middle Eastern background were interviewed. Central aspects that surfaced during the interviews are family and the cultural/religious group as a basis for individual's lives. Thus the informants prioritize the survival of the family and group through boundary strategies, but these boundaries consists of several layers, some of which are flexible.</p> / <p>Syftet med denna studie är att belysa och beskriva centrala och relevanta aspekter av invandrarfäders upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige. Detta vida omtalade ämne, har fått föga vetenskaplig uppmärksamhet, vilket denna studie ämnar ändra på. Tre informanter från Mellanöstern intervjuades för studiens syfte. Centrala teman som dyker upp är informanternas syn på familjen samt den kulturella och religiösa gruppen som väsentlig bas i individens liv. Därmed bör enligt informanterna familjens och gruppens fortskridande och överlevnad prioriteras och säkras genom olika former av gränsbevarande strategier. Dessa består av gränssättningar utåt men även inåt och mellan dessa två existerar ett område med möjligheter till förhandlingar och rörlighet.</p>

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att ge en blid av hur kurdiska invandrarflickor skapar en identitet i samband att de växer upp i en annan kultur än deras föräldrar gjort. Fokus riktas därmed mot två delsyften: dels de begränsningar och möjligheter att integreras i det svenska samhället som flickorna har, dels vilken inverkan den dubbla kulturtillhörigheten har på deras identitetsskapande. Studien var kvalitativ och hade en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet byggdes på halvstrukturerade intervjuer med fyra kurdiska flickor som går i årskurs nio i Fittjaskolan i Botkyrka kommun. Analysen har utförts utifrån tidigare forskning samt två teoretiska perspektiv: integrationsteori och identitetsteori. Undersökningens resultat visade att kurdiska flickor har svårt att integreras i det svenska samhället på grund av föräldrarnas hårda regler och rädsla för rykten. De befinner sig i en situation där de påverkas av två kulturer som därmed även påverkar deras identitet.

This study aims to illuminate central aspects of immigrant fathers' experience of fatherhood in Sweden, a subject that has been widely debated but has garnered scant scientific information. Three informants of Middle Eastern background were interviewed. Central aspects that surfaced during the interviews are family and the cultural/religious group as a basis for individual's lives. Thus the informants prioritize the survival of the family and group through boundary strategies, but these boundaries consists of several layers, some of which are flexible. / Syftet med denna studie är att belysa och beskriva centrala och relevanta aspekter av invandrarfäders upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige. Detta vida omtalade ämne, har fått föga vetenskaplig uppmärksamhet, vilket denna studie ämnar ändra på. Tre informanter från Mellanöstern intervjuades för studiens syfte. Centrala teman som dyker upp är informanternas syn på familjen samt den kulturella och religiösa gruppen som väsentlig bas i individens liv. Därmed bör enligt informanterna familjens och gruppens fortskridande och överlevnad prioriteras och säkras genom olika former av gränsbevarande strategier. Dessa består av gränssättningar utåt men även inåt och mellan dessa två existerar ett område med möjligheter till förhandlingar och rörlighet.

<p>I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade äktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. Några familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstånd från den. Men oavsett hur familjen förhåller sig till traditionen har den en påverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens målgrupp är flickor som växer upp i sådana familjer. Undersökningens syfte är att belysa dessa flickors syn på arrangerade äktenskap och möjligen få några förklaringar till varför vissa familjer fortsätter att leva enligt detta traditionella kulturmönster även efter exilen i Sverige. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer och utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på äktenskap? Varför tror ungdomarna att vissa föräldrar vill välja äktenskapspartner åt sina barn? Anser ungdomarna att det finns några fördelar respektive nackdelar med arrangerade äktenskap? De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är familjesystemteori, individualistiska respektive kollektivistiska familjesyn och identitet.</p><p>Resultaten visar att synen på arrangerade äktenskap är ingenting svart eller vitt utan snarare mer komplext. Flickorna som lever i två kulturer finner det omodernt och ingenting önskvärt men på samma gång kan de tänka sig att ge det en chans med förutsättning att de själva har beslutfattanderätten. Studien visar också att utbildning, boende, integration och heder kan påverka föräldrarnas inställning till och praktiserande av denna tradition.</p>

I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade äktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. Några familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstånd från den. Men oavsett hur familjen förhåller sig till traditionen har den en påverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens målgrupp är flickor som växer upp i sådana familjer. Undersökningens syfte är att belysa dessa flickors syn på arrangerade äktenskap och möjligen få några förklaringar till varför vissa familjer fortsätter att leva enligt detta traditionella kulturmönster även efter exilen i Sverige. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer och utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på äktenskap? Varför tror ungdomarna att vissa föräldrar vill välja äktenskapspartner åt sina barn? Anser ungdomarna att det finns några fördelar respektive nackdelar med arrangerade äktenskap? De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är familjesystemteori, individualistiska respektive kollektivistiska familjesyn och identitet. Resultaten visar att synen på arrangerade äktenskap är ingenting svart eller vitt utan snarare mer komplext. Flickorna som lever i två kulturer finner det omodernt och ingenting önskvärt men på samma gång kan de tänka sig att ge det en chans med förutsättning att de själva har beslutfattanderätten. Studien visar också att utbildning, boende, integration och heder kan påverka föräldrarnas inställning till och praktiserande av denna tradition.

Lic.-avh. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.