Under sommarmånaderna är behovet i fjärrvärmenät lågt, vilket innebär att fjärrvärmeproducenter i större utsträckning kan elda de mest lönsamma bränslena för att täcka behovet. Vid Linköpings kraftvärmeverk eldas under sommarperioden stora mängder billigt avfall vilket leder till låga och ibland negativa marginalkostnader i produktionen. Därmed är det intressant att utnyttja denna värme i så stor mån som möjligt, vilket kan göras via fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner. Absorptionskylmaskiner används i dagsläget för produktion av fjärrkyla i Linköping, men är dessutom möjliga att använda för isproduktion.Denna rapport är tänkt att agera underlag för de beslut som fastighetsbolaget Lejonfastigheter AB i Linköping tar angående framtiden för kylsystemet vid Linköpings ishall. Rapporten syftar till att utreda möjligheterna för att installera en absorptionskylmaskin för isproduktion till ispistarna vid området Stångebro i Linköping. Som komplettering till den befintliga maskinparken bestående av eldrivna kompressorkylmaskiner skulle en absorptionskylmaskin kunna leda till en minskad elförbrukning i isproduktionen.Utöver detta syftar rapporten även till att undersöka effektiviseringsåtgärder för de befintliga kompressorkylmaskinerna, i form av en sänkning av kondenseringstemperaturen. Temperatursänkningen, som innebär att hela kompressorcykeln blir effektivare och att kompressorernas elförbrukning sänks, uppnås genom att använda fjärrkyla i kylningen av kondensorerna. Resultaten visar att den undersökta absorptionskylmaskinen inte leder till några kostnadsminskningar, utan är lika dyr eller dyrare än de befintliga kompressorkylmaskinerna under större delen av året. Däremot visar sig ett byte av kondensorkylning för de befintliga kompressorkylmaskinerna från dagens kylning mot utomhusluft till kylning med fjärrkyla, kunna ge en årlig besparing på runt 350 000 kr. Denna siffra inkluderar även ett byte av komfortkyla från dagens system med kompressorkylmaskin, till att istället använda sig av fjärrkyla direkt. Dessutom kan en sänkning av den årliga abonnerade toppeffekten för den inköpta elektriciteten erhållas i och med kylmaskinernas ökade effektivitet. Inkluderat investeringskostnader, så som rörläggning, fås en ungefärlig återbetalningstid på 13 år. Arbetet i denna rapport innehåller ett antal uppskattningar och osäkerheter vilket gör att det verkliga fallet kan komma att skilja sig från de resultat som här presenteras. Det är därmed intressant för framtiden att i mera detalj studera hur en eventuell absorptionskylmaskin skulle passa in i systemet med kompressorkylmaskiner, samt hur fjärrkylenätet på bästa sätt integreras i arenaområdets energisystem.

The idea of snow cooling in this case is to save snow from winter to summer and to use it for air conditioning and for saving energy in the production of ice in hockey arenas. Today in Sweden, snow power on a large scale is used only on one place, the hospital in Sundsvall. There you’ll find a pond with 70 000 m3 of snow. The melt water in the pond is heated up while cooling down warm air from the hospital, before circulating back to the pond where it regains a low temperature passing through the snow. The idea was to examine the possibility to use such a system in Västerås, at the multiple sports arenas at Rocklunda, partly for air conditioning and partly for ice production. This work was made possible through gathering information on snow storage and on the Sundsvall snow cooling plant, by interviewing people with insight in the Sundsvall hospital and Rocklunda sports arenas and by calculating the electricity consumption, necessary amount of snow and making an LCC-analysis. For air conditioning the melt water would be used like in Sundsvall but for ice production the melt water would be used for condensing the cooling media in the heat pump at a lower temperature then it would do while cooling with air or river water during summer. Annual electricity savings of 120 and 154 MWh for the arenas were made for 2016 and 2017 when using the snow for ice production. For the air conditioning the saving were estimated to around 55 MWh per year. A snow dispatch hatch in one of the hockey arenas made an alternative to a full-scale snow cooling system. Using this hatch for temporal snow power could save up to 62 MWh per year when used for ice production and 38 MWh when used for air conditioning. The estimated costs for construction of said system proved to be too expensive for making a full-scale snow power system a reality. For ice production a storage of 103 000 m3 of snow was needed which made for a result of -57 MSEK in the LCC-analysis. For the air conditioning alone, a storage of 6 000 m3 was needed which made for a result of -4.2 MSEK. The snow dispose hatch, even without the need of snow storage, resulted in -5.9 MSEK for ice production and -1.6 MSEK for air conditioning. With more thoroughly estimations of the investment costs, together with global warming and thus bigger potential for saving energy, this might be a promising investment in the future.