For most people social media has become a natural part of everyday life and there are probably few who have missed the rising popularity of selfies, but perhaps the rising popularity of photo manipulation is less obvious. Although studies have shown that selfies can have positive effects, there are still a general agreement that the development is concerning, and since the selfie seems to be here to stay, it is important to gain more knowledge about the phenomenon. The study used a mixed method to describe who photo manipulates selfies, what in the selfie that gets corrected, how the correction is performed and why someone chooses to photo manipulate selfies on social media. Using a web-based questionnaire and semi-structured interviews, quantitative data could be collected which were analysed using descriptive statistics, additionally the qualitative data were interpreted using a thematic analysis. The results showed that younger women photo manipulated selfies more often than younger men, but the difference levelled out with age, that the time spent on social media did not lead to a higher frequency of photo manipulation and that the most frequently used photo manipulation was filters and photo effects. In addition, the driving forces of impression control, the selfie-self, digital culture, and self-encouragement could be identified, and affected what was corrected, how the correction was performed and the frequents of photo manipulation on selfies. The result showed that photo manipulation of selfies on social media can have positive effects which can help to nuance the discussion about digital editing of selfies. / Sociala medier är idag en naturlig del i livet för de allra flesta och det är nog få som har missat den stigande populariteten hos selfies, men det är kanske inte lika uppenbart att även fotomanipulering av selfies har en stigande popularitet. Trots att det finns forskning som visar att det kan finnas positiva effekter av selfies verkar ändå de flesta vara överens om att utvecklingen är oroväckande och eftersom selfien verkar vara här för att stanna är det högst angeläget att få mer kunskap om fenomenet. Studien använde en kombinerad metod för att beskriva vem som fotomanipulerar selfies, vad i selfien som korrigeras och hur korrigeringen utförs samt att öka förståelsen för varför en person väljer att fotomanipulera selfies på sociala medier. Genom att använda ett webbaserat frågeformulär och semistrukturerade intervjuer kunde kvantitativ data samlas in och analyseras med deskriptiv statistik samt kvalitativ data som tolkades med tematisk analys. Resultatet visade att yngre kvinnor fotomanipulerade selfies oftare än yngre män men skillnaden planade ut med åldern, att den spenderade tiden på sociala medier inte innebar en högre frekvens av fotomanipulering samt att den vanligaste fotomanipuleringen var filter och fotoeffekter. Dessutom kunde drivkrafterna intrycksstyrning, selfie-jaget, digital kultur och självuppmuntran identifieras som i sin tur påverkade vad som korrigerades, hur korrigeringen skedde och hur frekvent selfies fotomanipulerades. Det visade sig att fotomanipulering av selfies på sociala medier kunde ha positiva och resultatet hjälper till att nyansera diskussionen kring digital redigering av selfies.