The digitization of the economy of the last 30 years have incited big social and economic changes, but also fundamentally changed the way the global stock trade is conducted. Now ordinary people have the ability to trade in stocks and try to beat the market. This increase in the activity on the stock market has given way to new investments strategies that challenge the theories of old, such as the effective market hypothesis (EMH) and the theory of random walk. These theories state that the way the stock market index moves cannot be predicted with any meaningful degree of success. That is investors should not be able to beat the average rate of return of the average portfolio or in other words accumulate excess return. According to EMH the way the market moves cannot be predicted because the market consists of perfectly rational individuals and perfect information. In extension this would mean that trends or patterns should not reoccur or be identified in the stock market. Despite this it has been shown that this is not the case and that anomalies and calendar effects are present on the stock market. Of all the different anomalies, it is the January effect that is arguably the strongest and most reoccurring phenomenon. The January effect is mainly identified through a dip in the month of December and a strong resurgence in January. This thesis aims to investigate the January effect and if it still exists in the Swedish stock market. The empirical analysis showed that the effect can be observed between the years 1949-2019, but that this relationship does not hold for some subperiods, namely between 1985-2019. These results are not in accordance with previous studies since our results indicate that the January effect cannot be observed since the 1980s. However, we hold that our results are inconclusive and further investigation is needed to be able to confirm or reject the January effect as an economic phenomenon in a modern Swedish context

Den här studien använder dagsavkastning från SIX Return Index för perioden 1996-2014 för att undersöka om kalenderanomalier förekommer på den svenska aktiemarknaden. De kalenderanomalier som studeras är månadsskifteseffekten, veckodagseffekten samt januarieffekten. Det finns starka bevis för månadsskifteseffekten och resultaten i denna studie tyder på att månadsskifteseffekten infaller tidigare i Sverige än vad som observerats internationellt. Vidare påvisar studien en veckodagseffekt för perioden 1996-2014 där fredagar har en signifikant högre avkastning än övriga veckodagar. Resultaten från ett F-test visar dock att det inte finns någon signifikant skillnad i genomsnittlig dagsavkastning mellan olika veckodagar. Till skillnad från tidigare studier hittar inte den här studien bevis för januarieffekten på den svenska aktiemarknaden. Däremot påvisar resultaten att februari, april och november har i genomsnitt genererat signifikant högre månadsavkastning än alla andra månader.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma.  Studiens syfte är att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010.  Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt. Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten. Med hjälp av regressionsanalys har vi sett att signifikant säsongvariation förekommer. Koefficienten för januari har högst värde som kan tyda på att under januari åstadkoms högst avkastning. Med andra ord har det gått att påvisa en januarieffekt hos små företag. Vi fick dock inga tecken på att julieffekten har existerat. / Investments in stocks are becoming more widespread. High return is a priority and investors aim at earning higher return than share price index. The main assumption in finance is the one that assumes that the market is efficient. The theory that postulates market efficiency is the efficient market hypothesis. If markets indeed are efficient it should not be possible to beat the share price index and anomalies would not exist. The aim of this study is to investigate whether the Swedish stock market has shown signs of anomalies during the period of 2000-2010. The anomalies that will be examined are the January effect, the P/E ration and the July effect. The study is based on a deductive research process as it attempts to test already existing theories accuracy through empirical observations. The authors have used a quantitative approach testing and analyzing the underlying data in this study. The study did not find any statistically significant results regarding the existence of an anomaly related to the P/E ratio. The authors have been able to establish the existence of the January effect through a regression analysis. The January effect was present in small firms. There were no traces of a July effect.

Denna studies syfte är att undersöka om de tre kalenderanomalierna, högtidseffekten, januarieffekten och månadsskiftseffekten existerar på den svenska aktiemarknaden. Studien använder sig av data från SIXRX under perioden 1998–2017. Det framtagna resultatet för månadsskiftseffekten är signifikant och visar på att den existerar i Sverige. Resultatet finner likheter med flertalet tidigare studier på andra marknader. Dock tyder resultatet på att effekten infaller tidigare i Sverige än vad tidigare undersökningar kommit fram till på andra marknader. Januarieffekten tycks inte existerar i Sverige då resultatet inte är statistiskt signifikant. Även om resultatet inte är signifikant visar det att april snarare är den månad med högst genomsnittlig daglig avkastning. Resultatet för att högtidseffekten är närvarande är inte heller signifikant. Studien visar på att de två sistnämnda effekterna inte existerar på den svenska aktiemarknaden.