Den här studien använder dagsavkastning från SIX Return Index för perioden 1996-2014 för att undersöka om kalenderanomalier förekommer på den svenska aktiemarknaden. De kalenderanomalier som studeras är månadsskifteseffekten, veckodagseffekten samt januarieffekten. Det finns starka bevis för månadsskifteseffekten och resultaten i denna studie tyder på att månadsskifteseffekten infaller tidigare i Sverige än vad som observerats internationellt. Vidare påvisar studien en veckodagseffekt för perioden 1996-2014 där fredagar har en signifikant högre avkastning än övriga veckodagar. Resultaten från ett F-test visar dock att det inte finns någon signifikant skillnad i genomsnittlig dagsavkastning mellan olika veckodagar. Till skillnad från tidigare studier hittar inte den här studien bevis för januarieffekten på den svenska aktiemarknaden. Däremot påvisar resultaten att februari, april och november har i genomsnitt genererat signifikant högre månadsavkastning än alla andra månader.

Denna studies syfte är att undersöka om de tre kalenderanomalierna, högtidseffekten, januarieffekten och månadsskiftseffekten existerar på den svenska aktiemarknaden. Studien använder sig av data från SIXRX under perioden 1998–2017. Det framtagna resultatet för månadsskiftseffekten är signifikant och visar på att den existerar i Sverige. Resultatet finner likheter med flertalet tidigare studier på andra marknader. Dock tyder resultatet på att effekten infaller tidigare i Sverige än vad tidigare undersökningar kommit fram till på andra marknader. Januarieffekten tycks inte existerar i Sverige då resultatet inte är statistiskt signifikant. Även om resultatet inte är signifikant visar det att april snarare är den månad med högst genomsnittlig daglig avkastning. Resultatet för att högtidseffekten är närvarande är inte heller signifikant. Studien visar på att de två sistnämnda effekterna inte existerar på den svenska aktiemarknaden.

Bakgrund och problemformulering: Inom finansmarknaden är offentliggörandet av kvartalsrapporter en av få event vars tidpunkt kan säkerställas. I enlighet med tidigare forskning brukar perioden kring offentliggörandet leda till olika typer av marknadsreaktioner. Till exempel en positiv utveckling av aktiepris och handelsvolym inför offentliggörandet av kvartalsrapporten. Däremot har en konsensus kring detta påstående inte kunnat uppnås. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera om det föreligger ett samband mellan handelsvolym och aktiepris perioden innan och efter offentliggörandet av kvartalsrapporter. Analysen grundar sig på de tio bolag med störst marknadsvärde på OMXS30 åren 2014 - 2019.  Metod: Studien grundade sig på en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Tre hypoteser härleddes från teorier som effektiva marknadshypotesen, attention grabbing-hypotesen och tidigare empiriska studier inom forskningsområdet. Hypotesprövningen testades med hjälp av regressionsanalyser av observationsperioden 20 dagar innan och efter offentliggörandet av kvartalsrapporten. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att det genomsnittliga aktiepriset stiger under hela observationsperioden. Vidare har ett positivt signifikant samband mellan volymer och pris kunnat konstaterats före offentliggörandet av kvartalsrapporter. Perioden efter offentliggörandet visade ett negativt signifikant samband mellan variablerna då aktiepriset fortsatte stiga trots den sjunkande handelsvolymen. / Background and problem discussion: Earning announcements is one of the few events whose timing can be secured in the financial markets. According to previous research, the period around announcements usually leads to different types of market reactions. For instance, a positive trend of share prices and volumes prior to this event. However, a consensus regarding the trait of these market reactions has not been reached. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether there is a correlation between trading volumes and share prices during the period before and after the publication of quarterly reports. The analysis is based on the ten firms with the largest market value of Stockholm OMXS30 during the period 2014 - 2019. Method: This study was based on a quantitative research method with a deductive approach. Three hypotheses were derived from theories such as the effective market hypothesis, the attention-grabbing hypothesis, and previous empirical studies in the same field of research. These hypotheses were assessed with regression analyses regarding the period of 20 days before and 20 after earnings announcements. Results and conclusions: The results show that the average share price rises throughout the observation period. In this study, a positively significant correlation between volume and price has been established before the publication of quarterly reports. The period after publication showed a negative significant correlation between the variables. Thus, the share price continued to rise despite the declining trading volumes.

Bakgrund: Sedan finanskrisen 2008 har den globala ekonomin präglats av sjunkande räntor och stigande börser. Detta har lett till att intresset för den nordiska aktiemarknaden har nått rekordhöga nivåer. Flera av de strategier som tillämpas vid investeringar på aktiemarknaden baseras på att marknaden historiskt har tenderat att röra sig enligt vissa mönster under specifika kalendeperioder. Andra kända investeringsstrategier baseras istället på hur aktier värderas utifrån prismultiplar, som antas vittna om bolagets förväntade tillväxt och lönsamhet. Strategierna gör det intressant att undersöka dessa två typer av strategier gemensamt för att se ifall dem skulle kunna komplettera varandra och hjälpa en investerares att överavkasta sitt jämförelseindex. Syfte: Studiens syfte är att analysera ifall kalenderanomalier fortfarande förekommer (i) på aggregerad nivå på de nordiska marknaderna samt (ii) om eventuella marknadsanomalierna skiljer sig något mellan värde- och tillväxtaktier. Studien avser således besvara frågan ifall någon aktietyp tenderar att agera annorlunda under specifika kalenderperioder och hur detta kan bidra till mer välgrundade investeringsbeslut. Metod: För att kunna undersöka studiens syfte har avkastningen hos de nordiska aktieindexen undersökts under utvalda kalenderperioder. Utifrån regressioner har dessa perioder jämförts mot övriga perioder på året för att finna eventuell abnormal avkastning. För att undersöka differenser bland olika aktietyper har egna index konstruerats utifrån aktiens genomsnittliga P/BV-multipelunder de senaste tio åren. Resultat: Under den studerade tidsperioden mellan 2009 och 2020 går det att med statistisk signifikans att konstatera kalenderanomalier på de nordiska marknaderna. Resultaten varierar för varje effekt, land och aktietyp. En investerare hade alltså under den studerade tidsperioden kunnat generera abnormal avkastning genom att ta välkända anomalier i beaktning vid sina investeringsbeslut. Mellan de olika aktietyperna konstateras skillnader, dock inget som indikeraratt den ena gruppen är mer effektiv gentemot marknaden än den andra / Background: Since the financial crisis in 2008, the global economy has been characterized by falling interest rates and rising stock markets. This has led to interest in the Nordic stock market reaching record highs. Several of the strategies applied to investments in the stock market are based on the fact that the market has historically tended to move according to certain patterns during specific calendar periods, so-called calendar anomalies. Other known investment strategiesare instead based on how shares are valued on the basis of price multiples, which are assumed to testify to the company's expected growth and profitability. The strategies make it interesting to examine these two types of strategies together to see if they could complement each other and help an investor to outperform their benchmark. Purpose: The purpose of the study is to analyze whether calendar anomalies still occur (i) at the aggregate level in the Nordic markets and (ii) whether any market anomalies differ slightly between value and growth shares. The study thus intends to answer the question of whether anytype of share tends to act differently during specific calendar periods and how this can contribute to more informed investment decisions. Method: In order to be able to investigate the purpose of the study, the returns of the Nordic equity indices have been examined during selected calendar periods. Based on regressions, these periods have been compared with other periods of the year to find any abnormal returns. To examine differences among different share types, own indices have been constructed based on the share's average P / BV multiple over the past ten years. Result: During the studied period between 2009 and 2020, it is possible to establish calendar anomalies in the Nordic markets with statistical significance. The results vary for each effect, country and share type. An investor would thus have been able to generate abnormal returns during the period studied by taking well-known anomalies into account in his investment decisions. Differences are noted between the different share types, but there is no indication that one group is more efficient towards the market than the other.