Det här examensarbetet utforskar spel som redskap för stresshantering och avslappning. Jag undersöker vilka stressreducerande moment från verkligheten som skulle kunna passa i ett spel, hur de kan implementeras, och vilken effekt de kan tänkas ha i virtuell form. För att avgöra vilka moment som kunde vara lämpliga gjorde jag en litteraturstudie och en pilotundersökning. I mitt praktiska arbete utforskade jag hur dessa kan implementeras i en virtuell miljö. Jag skrev en spelidé och gjorde en samling skisser som jag skapade en interaktiv presentation av. 16 testpersoner fick ta del av presentationen och därefter utifrån öppna frågor berätta om vad de tyckte om konceptet och dess framförande. De fick också svara på hur de trodde att de skulle uppleva det färdiga spelet om det existerat. Undersökningen visade att samtliga av mina testpersoner trodde sig kunna få ut liknande effekt från miljöerna och aktiviteterna i spelet som från verklighetens motsvarigheter.

<p>Det här examensarbetet utforskar spel som redskap för stresshantering och avslappning. Jag undersöker vilka stressreducerande moment från verkligheten som skulle kunna passa i ett spel, hur de kan implementeras, och vilken effekt de kan tänkas ha i virtuell form. För att avgöra vilka moment som kunde vara lämpliga gjorde jag en litteraturstudie och en pilotundersökning. I mitt praktiska arbete utforskade jag hur dessa kan implementeras i en virtuell miljö. Jag skrev en spelidé och gjorde en samling skisser som jag skapade en interaktiv presentation av. 16 testpersoner fick ta del av presentationen och därefter utifrån öppna frågor berätta om vad de tyckte om konceptet och dess framförande. De fick också svara på hur de trodde att de skulle uppleva det färdiga spelet om det existerat. Undersökningen visade att samtliga av mina testpersoner trodde sig kunna få ut liknande effekt från miljöerna och aktiviteterna i spelet som från verklighetens motsvarigheter.</p>

Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på varför Lisa Larson har blivit så populär i Japan.  Efter att ha gjort en kort beskrivning av konstnären Lisa Larson, hennes bakgrund och konstnärskap på Gustavsberg och som fri yrkesutövare har studier gjorts vad som har inspirerat henne. Skolan HDK och museerna i Göteborg, H55, konstnärerna på Gustavsberg var alla inspiratörer till Lisa Larson. Miljön på Gustavsberg var stimulerande på 50- och 60-talen med en alltmer växande marknad. Formgivning och design var på ropet. 1955 debuterade Larson som formgivare på Gustavsberg. Japanernas intresse för skandinavisk design kan spåras tillbaka till 1950-talet. På 1990-talet accelererade intresset med begreppet Scandinavian design och även Lisa Larsons jordnära figurer. Det enkla, minimalistiska uttrycket och god kvalité förenar de båda länderna. För att tolka upphovet till Larsons framgångar i Japan på 2000-talet och belysa frågeställningen har studier gjorts om japansk kultur och religion för att se en förklaring i japanernas sätt att se på hennes design och konsthantverk.

Kayako and The Grudge: How Historical Traditions Shaped The Female Japanese Ghost is an attempt at examining the Japanese historical past, and to unearth the tropes, traditions and legends that laid the foundation for one of the most beloved horror icons of the past thirty years. From the rise of the J-horror genre, where Japanese horror films were first introduced to Western cinema during the late 1990s to the early 2000s, few characters have become as well known or as beloved as Ju-On:s Kayako Saeki. She may not have been the first to cross the sea, that title goes to Ringu:s Sadako Yamamura. Kayako is a tragic figure, living an unfulfilling life and meeting a brutal end – something that is surprisingly common in Japanese ghost stories as a whole. These stories often focus on distressed women, who are bereft of either the things they love, their lives, or both – and after their deaths, these women find themselves using their newfound powers to wreak havoc upon the living through a sudden lust for vengeance. Yet, as the epitome poster girl for a woman scorned, Kayako has given the long lived trope a face – she is the definitive iteration of the Japanese vengeful ghost, but she was not born in a vacuum. Kayako is the final step on a long journey throughout history, one that has been shaped and defined largely by the male perception of the female person. So how do we, as women, reclaim, embrace and see ourselves in such a complex figure? And what exactly, historically, is it that has given birth to this compelling and sympathetic villain who seeks only to satiate her grudge?

Japan är världens tredje största ekonomi och skulle därav kunna anses vara en attraktiv marknad för svenska företag. Även om Japan anses vara en attraktiv marknad för svenska företag, återstår fortfarande faktum att länderna skiljer sig åt gällande kultur, värderingar och seder vilket kan medföra svårigheter för svenska företag när de försöker etablera sig på den japanska marknaden. Studiens huvudsakliga syften var att visa hur fem framgångsrika svenska multinationella företag har gått tillväga vid sin japanska expansion, belysa vilka etableringsstrategier de tillämpat och utmaningar företagen har stött på, samt redogöra för vilka framtidsutsikter respektive företag har. De studerade företagen är stora multinationella organisationer med etablerade dotterbolag i Japan. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, mer specifikt i form av intervjuer. Teorier som tillämpas i studien är; Uppsalamodellen, Hollensen’s Entry Modes samt Hofstedes Fem Dimensioner och används i studien för att analysera det empiriska underlaget. Studiens resultat visade att fyra av fem företag valt en etableringsstrategi med lägre risktagande och det femte företaget valt en strategi med högre risktagande. Respondenterna beskrev att de största utmaningarna var att hitta rätt personal samt att samarbeten med inhemska företag har visat sig vara en framgångsrik strategi hos fyra av fem företag. Resultatet av studien skulle kunna användas som inspiration för svenska företag med tankar på ett inträde i Japan.