No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet vårdnadskonflikter som går till domstol. För barn innebär det stora påfrestningar att uppleva sina föräldrar strida mot varandra i domstol. Det ökande antalet vårdnadstvister kan därmed ses som ett växande samhällsproblem. Det framgår av föräldrabalken att rätten ska ta hänsyn till barnets bästa när dessa frågor ska avgöras. Tidigare forskning visar att det finns ett mönster hos föräldrar som utvecklar vårdnadstvister med en mer komplex problembild. Denna uppsats syftar till att kartlägga förekomsten av psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar hos föräldrar i vårdnadstvister, undersöka hur uppgifter om psykisk ohälsa hanteras, beaktas och bedöms i handläggningen samt hur detta inverkar på bedömningen av principen om barnets bästa. För att kunna besvara syftet har en empirisk undersökning av tingsrättsakter från 44 av landets tingsrätter utförts. Denna undersökning har haft både ett kvantitativt och kvalitativt inslag. Resultatet av undersökningen visar att i mer än hälften av alla fall i undersökningspopulationen förekommer uppgifter om psykisk ohälsa hänförlig till en eller båda av föräldrarna. Vidare förekommer även uppgifter om våld i stor utsträckning. Överlag indikerar undersökningen att det finns en komplex problematik hos de föräldrar som utvecklar en vårdnadstvist. Undersökningen visar att det är relativt sällan som psykisk ohälsa tas upp som risk av både vårdnadsutredaren och av tingsrätten. I de fall som uppgifter om psykisk ohälsa lämnar avtryck i bedömningen rör det sig om mycket allvarlig form av psykisk ohälsa. Ofta lämnas uppgifter om psykisk ohälsa utan vidare utredning. Av rättsanalysen framgår att vårdnadsutredare inte har legal möjlighet att utreda psykisk ohälsa utan föräldrars samtycke och det finns inget incitament för föräldrar att berätta sådant som kan vara till nackdel för dem i vårdnadstvisten. Slutsatsen av detta arbete är att barnets bästa inte tillvaratas i vårdnadstvister. Av undersökningen följer att den risk som förälders psykiska ohälsa konstituerar för barnet inte har utretts ordentligt, vare sig av vårdnadsutredaren eller av tingsrätten. Sakomständigheterna i målet kan därmed inte anses vara tillbörligt utredda på så vis att barnets bästa kan fastställas. Därmed får inte principen om barnets bästa genomslag i rättens bedömning.

No description available.

No description available.