<p>The purpose of this essay was to explain the contributory factors that influence the choice of account risk management in the annual report or not. Under the influence of the institutional theory and our frame of reference we constructed our own theory of account risk management. The method we used for the study was a survey method and the data we collected came from companies listed on the Stockholm Stock Exchange. When we analysed the collected data, with Fisher‘s exact probability test, we found a significant connection between company having a risk manager and account risk management. There were also tendencies between account risk management and our two variables “true and fair view” and “openness and credibility”. The report is written in Swedish, which is our mother tongue.</p>

<p>Bakgrund </p><p>Lagen om anmälningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fått en svårare roll. De förväntas agera i samhällets intresse samtidigt som de löper risken av att själva drabbas av negativa effekter när de anmäler brott.</p><p>Syfte </p><p>Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mäta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansåg vi det intressant att jämföra revisorskårens inställning till lagen med revisorer som anmält brott. </p><p>Metod</p><p>Den empiriska undersökningen har gjorts genom en enkätundersökning. Urvalsgrupperna har utgjorts av revisorer som anmält brott samt revisorer som inte anmält brott. Gruppen revisorer som inte anmält brott har tjänat som ett stickprov på hela revisorskåren. Denna urvalsgrupp har använts för att dra slutsatser huruvida lagen varit effektiv. Vidare har jämförelser gjorts mellan urvalsgrupperna för att lokalisera intressanta likheter och skillnader. </p><p>Slutsatser</p><p>Vår slutsats är att lagen haft en relativt liten effekt. Revisorskåren varken anmäler eller avhjälper brott i större utsträckning sedan lagens infördes. Revisorer som anmält brott är generellt mer positiva till lagen men få tycker att den haft stor effekt. Genom en utvärdering av lagens konsekvenser, med hjälp av modellen AGUFE, har vi landat i slutsatsen att lagen är ineffektiv. Antalet anmälningar är få och lagens förebyggande effekt bedöms som liten. Syftet med lagen, att förhindra och förebygga ekonomisk brottslighet, har därmed inte uppnåtts i tillräckligt stor grad för att bedömas som effektiv. </p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att studera och utvärdera om den variation som finns i anmälningsbenägenheten bland revisorer beror på individuella egenskaper och attityder. Vi ville även studera om anmälningsbenägenheten varierar beroende på vilka brott som avses.</p><p>För att uppnå detta har vi utifrån en egen teorimodell ställt upp ett antal hypoteser. Dessa hypoteser bygger på befintliga teorier men även på egna antaganden och idéer samt har sin utgångspunkt i att anmälningar om brottsmisstanke gjorda av revisorer är förhållandevis låg i förhållande till den ekonomiska brottslighetens utbredning samt att revisorer i tidigare undersökningar uppgett stora skillnader i tolkningen av lagen.</p><p>Då de data undersökningen genererat inte håller för statistisk analys har vi inte kunnat utföra statistiska tester utan istället fokuserat på en beskrivning av materialet och de svaga trender som synts. I vår undersökning verkar variablerna straffrättslig kompetens, branscherfarenhet, skadeståndsrisk och sanktionssystem påverka revisorn i hans avvägande om anmälan ska göras.</p><p>Detta öppnar upp för en diskussion och vidare studier angående lagens otydlighet och verksamma åtgärder för lagens efterlevnad. Enligt vår mening har de disciplinära åtgärderna, upphävande av godkännande eller auktorisation, erinran samt varning, som Revisorsnämnden kan utdöma störst effekt på revisorn. I dagsläget utnyttjas inte detta för att visa allvaret i lagregelns betydelse. Vi anser även att en översyn och revidering av lagens mening kan komma att bli aktuell då tolkningssvårigheterna av denna är stor enligt revisorerna. </p>

<p>Syftet med vår uppsats har varit att utreda om revisorns roll har förskjutits från ”client focus” mot ”public interest”. Vi har också tagit reda på vad revisorerna tycker om sin nya roll. ”Client focus” innebär att revisorerna utför tjänstejobb, de måste vara måna om sina klienter, dessa har rätt att byta revisor vid missnöje. De huvudsakliga uppgifterna som vi anser ligga i begreppet ”public interest” är skyldigheten att anmäla vid misstanke om brott och uppgiften att i vissa fall skicka orena revisionsberättelser till Skatteverket. Det finns även en del uppgifter som vi varken kan placera under ”client focus” eller ”public interest” utan som vi anser ligger under båda begreppen, hit hör granskningen av miljöredovisningar och sociala redovisningar, eftersom den delvis är reglerad i lag och delvis är självvald.</p><p> Vi har gjort besöksintervjuer hos fyra revisorer, frågorna har varit identiska med öppna svarsalternativ. Svaren har använts för att utvärdera resultatet av undersökningen, analysera och dra slutsatser.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att ingen av de intervjuade revisorerna anser sig se mer till någon intressent än vad de ser till sin klient. Revisorerna anser att gränsen för när de ska anmäla brott bör vara tydligare och att de orena revisionsberättelserna som skickas till Skatteverket inte anses betungande. Av revisorernas svar så tolkar vi det som att granskningen av den lagstadgade miljöredovisningen och sociala redovisningen är viktigare för samhället än för revisorerna själva. </p><p>Revisorerna ser ingen förskjutning mot ”public interest” och anser därför inte att de har fått någon ny roll.</p>

<p>Syftet med studien var att utvärdera om det föreligger skillnader i revisorns agerande när det finns en vänrelation till klienten än då det finns en klientrelation till klienten samt om det föreligger skillnad mellan kvinnliga och manliga revisorers agerande när det finns en vänrelation eller en klientrelation till klienten.</p><p>Studien tog sin utgångspunkt i analysmodellen. Då vi inte fann någon modell som beskrev de problem som vi försökte utvärdera konstruerade vi LMM-modellen, som vi använde för att utforma våra åtta hypoteser. För att testa nollhypoteserna använde vi oss av Chitvå-testet.</p><p>Uppsatsens slutsats gäller för revisorerna i Kristianstad och Hässleholm. Studien visar att det finns en högre acceptansnivå av ett otillåtet agerande för de revisorerna med en klientrelation till klienten än för de revisorer med en vänrelation till klienten. Det finns också en högre acceptansnivå hos de manliga revisorerna än hos de kvinnliga revisorerna.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att utvärdera behovet av differentierad revisionsberättelse. Vi avgränsade oss till att undersöka intressenter till två fotbollsklubbar, därför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberättelsens innehåll och utformning, i syfte att jämföra deras behov av differentierad revisionsberättelse.</p><p>Utifrån intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjälp av en postenkät. Vi skickade ut 146 enkäter och fick en svarsfrekvens på ca 70%.</p><p>I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberättelse hos de olika intressenterna. Vi kom även fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberättelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek. Vi fann att medlemmar i en stor ideell förening tenderar att ha större behov av differentierad revisionsberättelse, eftersom de anser att den standardiserade revisionsberättelsen är obegriplig. Det visade sig att det finns indikation på att styrelseledamöter i en stor ideell förening har större behov av differentierad revisionsberättelse. Anledningen till detta kan vara att de tycker att den standardiserade revisionsberättelsen inte är informativ. Vidare har vi kommit fram till att sponsorer till en liten ideell förening indikerar att ha större behov av differentierad revisionsberättelse. Vi anser att anledningen kan vara att revisionsberättelsen i en liten ideell förening är kortfattad och innehåller inte så mycket information. Vidare visade resultatet att Skattemyndigheten har en tendens till ett likartat behov av differentierad revisionsberättelse i de båda föreningarna. Detta kan bero på att när de fastställer skatter och avgifter, utgår de ifrån lagbestämmelser och därför har föreningens storlek ingen direkt påverkan på behovet. Vi fann att bidragsgivare till en liten ideell förening har större behov av differentierad revisionsberättelse. Anledningen kan vara att de tycker att revisionsberättelsen inte är begriplig och att den inte är informativ.</p>

<p>Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör. </p><p>De teorier som ligger till grund för vår undersökning är agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.</p><p>Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar. Vi har även kompletterat dokumentstudien med en standardiserad telefonintervju för att få svar på de frågor vi ej kunnat erhålla ur årsredovisningarna. </p><p>Vårt resultat visar att den positiva redovisningsteorin i flera avseenden i vår undersökning kan förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. I synnerhet har hypoteserna avseende bonusavtal, ägarspridning samt finansieringsform en stark förklaringsgrad utifrån den positiva redovisningsteorin. Vi kunde även se tendens till att koncerner klassificerar samma fastigheter olika på skilda nivåer i koncernen. Däremot fann vi inte en lika påtaglig förklaringsgrad utifrån den institutionella teorin beträffande vår hypotes som behandlade val av revisionsbyrå.</p>

<p>I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprättas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förändringar IAS/IFRS väntas bära med sig kommer i många fall att påverka bolagen och därmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrån sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s målsättning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svår att uppnå.</p><p>Vi har utgått från en positiv ansats och i studien används en deduktiv metod då våra hypoteser baseras på tidigare forskning och redan existerande teorier. Vår studie grundas på en totalundersökning, där målpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill på Stockholmsbörsen. Studien har utförts genom en enkät, vilken består av elva tolkningsfrågor samt en öppen fråga. Svarsfrekvensen på enkäten uppgick till 25 procent, då 43 av de 172 utskickade breven besvarades. De teorier uppsatsen grundas på är institutionell teori, agentteorin och positiv redovisningsteori. Studien består av en huvudhypotes och utifrån ovan nämnda teorier har åtta underhypoteser skapats. Vår sekundärdata är hämtad ur årsredovisningar tillhörande vår målpopulation. </p><p>Då vi testat sambanden i insamlad data har vi använt oss av Pearsons Chi-tvåtest, T-test och Mann-Withney test. Även i bortfallsanalysen har nämnda tester använts. </p><p>Slutsatsen i vår undersökning är att den låga detaljeringsgraden i standarderna bidrar till att bolag väljer att tolka standarderna olika. </p>

<p>Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).</p><p>De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin. Valet av teorier berodde i första hand på att de kunde ge viss förklaring till miljöredovisningens förekomst. </p><p>För att uppnå vårt syfte fann vi att survey var den bästa metoden för vår undersökning. Den utfördes genom en dokumentstudie där företagens årsredovisningar och separata miljöredovisningar granskades. Granskningen gjordes utifrån ett formulär indelat efter företagsnamn, miljöredovisningssätt, omfattning i antal sidor, företagsspecifika variabler och redovisade miljöinformationskategorier.</p><p>För att kunna ta ställning till våra hypoteser använde vi T-test, linjär regressionsanalys och Mann-Whitney test. Undersökningens resultat visade att det skett en ökning av andelen redovisande företag från år 1996 till år 2003. Företagens omfattning av miljöredovisning i antal sidor hade minskat men antal informationskategorier ökat. Miljömyndigheter var den informationskategori som hade ökat allra mest. Storlek och bransch var de företagsspecifika variabler som påverkade miljöredovisningens omfattning.</p>

<p>Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).</p><p>De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin. Valet av teorier berodde i första hand på att de kunde ge viss förklaring till miljöredovisningens förekomst. </p><p>För att uppnå vårt syfte fann vi att survey var den bästa metoden för vår undersökning. Den utfördes genom en dokumentstudie där företagens årsredovisningar och separata miljöredovisningar granskades. Granskningen gjordes utifrån ett formulär indelat efter företagsnamn, miljöredovisningssätt, omfattning i antal sidor, företagsspecifika variabler och redovisade miljöinformationskategorier.</p><p>För att kunna ta ställning till våra hypoteser använde vi T-test, linjär regressionsanalys och Mann-Whitney test. Undersökningens resultat visade att det skett en ökning av andelen redovisande företag från år 1996 till år 2003. Företagens omfattning av miljöredovisning i antal sidor hade minskat men antal informationskategorier ökat. Miljömyndigheter var den informationskategori som hade ökat allra mest. Storlek och bransch var de företagsspecifika variabler som påverkade miljöredovisningens omfattning.</p>