<p>Syftet med vår uppsats har varit att beskriva och analysera brottsstrukturen vid anmälningar gjorda av revisorer.</p><p>Med utgångspunkt från bestämmelserna som reglerar revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott, FAR: s modell om hur revisorn bör agera vid misstanke om brott och våra teorier har vi skapat en egen hypotesmodell. Modellen beskriver förhållandena som vi grundar våra hypoteser på.</p><p>Undersökningen genomfördes som en mindre tidsseriestudie och baserades fullständigt på sekundärdata. Informationen samlade vi in genom en dokumentstudie. Insamlade data omvandlade vi till information som tillsammans med ett Chitvå-test används för att besvara våra hypoteser.</p><p>I analysen kunde vi konstatera att revisorerna har fått en ökad förståelse för hur de ska agera vid misstanke om brott men trots det så är antalet anmälningar från deras sida få i förhållande till andra anmälare. Vi fann även att visa revisorer anmäler felaktigt och att flertalet anmälningar avser bokföringsbrott.</p>

<p>För att revisorn på ett självständigt och opartiskt sätt ska kunna utföra en trovärdig granskning krävs att han är oberoende i förhållande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krävs. Revisorn kan utöver granskningen även ge fristående rådgivning till revisionsklienten. Detta har på senare år diskuterats intensivt, då många anser att det inte går att kombinera rollerna som granskare och rådgivare utan att oberoendet riskeras. </p><p>Vi testade olika faktorer som vi tror påverkar revisorn i hans/hennes rådgivning och utgick från en modell när vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjälp av en enkätundersökning som vände sig till kvalificerade revisorer. Det empiriska materialet testade vi sedan genom ett Chitvå-test för att antingen acceptera eller falsifiera hypoteserna. Variablerna som vi har bevisat har en inverkan på revisorns roll som rådgivare är klientföretagens storlek, erfarenhet och revisorsexamen samt revisionsbyråns storlek. Slutligen studerade vi även hur revisorn definierade gränsen för den revisionsnära rådgivningen och fann att den skiljer sig mellan de olika revisorerna och från uppdrag till uppdrag.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.</p><p>Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. </p><p>Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.</p><p>Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. </p><p>Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal. Undersökningen tyder också på att spridningen av COSO- modellen till stor del agerar i enlighet med de befintliga spridningsteorierna. </p>

<p>Den första januari 1998 trädde en ny lag ikraft, Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen stadgar att pensioner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse medan de som intjänats efter 1997 skall skuldföras. Det finns idag kommuner som, trots lagstiftningen, redovisar även det som intjänats före 1998 som skuld eller avsättning. Det leder oss in på uppsatsens syfte som är att kartlägga hur och förklara varför kommuner redovisar och hanterar pensionsförpliktelser på skilda sätt.</p><p>Positive Accounting Theory (PAT), Downs teori samt Institutionell teori (IT) ligger till grund för de hypoteser som arbetats fram. PAT och Downs teori bygger på tanken att människor i första hand ser till sin egen nytta och maximerar egen välfärd. IT baseras på ett antal mekanismer som påverkar organisationen i valet av redovisningsmetod.</p><p>Vi kan i vår studie visa på att kommuner med yngre ekonomichefer i större utsträckning väljer att skuldredovisa samtliga pensionsåtaganden. Vi har även i vår studie kunnat visa på att skillnader finns i valet av redovisningsmetod för pensionsskulden i en kommun som styrts av samma ledning i mer än två mandatperioder jämfört mot en kommun som bytt politisk ledning. Denna studie har också visat att det finns skillnader i valet av pensionsredovisningsmetod mellan kommuner som är borgerligt styrda jämfört med icke borgerligt styrda. Orsaken till detta kan finnas i det faktum att beslutet att införa blandmodellen fattades av en icke borgerlig regering. Studien pekar även på att kommuner med god ekonomi i större utsträckning tenderar att skuldföra samtliga pensionsåtaganden.</p>

<p>This report concentrates on why more people do not choose an environmentally friendly car instead of a conventional car. To find this answer we have used theories that include decision - behavior and environment - philosophy. We have also made four surveys, which includes several interviews. The results of these interviews, together with the secondary data we have found, have been analyzed against the theories made by our choice. We have found that the stimulus that we have today isn’t enough to make more people choose an environmentally friendly car instead of a conventional car. The sacrifices you have to make are too big. This includes economical and practical sacrifices such as higher purchase price and lesser gas stations were you could refuel your car. We think that the government or the municipalities have to support the usage of environmentally friendly cars with better stimulus or show people the way by being a good example. </p>

<p>Auktoriserad revisor måste känna till och uppdatera sina kunskaper i alla aspekter av revision. Ständiga uppdateringar vad gäller lag och etik gör det viktigt för revisorerna att ständigt uppdatera sina kunskaper. Utifall auktoriserade revisorer inte uppdaterar sina kunskaper finns risken för ett gap uppstår mellan vilka kunskaper revisorn har och vilka han behöver. Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisorn vidareutbilda sig för att minska detta gap. Vi undersöker också vilken nivå vidareutbildningen skall bedrivas samt faktorer som påverkar vidareutbildningen. </p><p>Enkäten är utformad som en survey. I den teoretiska referensramen har vi använt oss av den institutionella teorin och GAP-teorin. Vi kan i vår undersökning konstatera att auktoriserade revisorer vidareutbildar sig trots att det inte finns lagstadgade krav. FAR påvisar att auktoriserade revisorer bör vidareutbilda sig 90 timmar per år. Vi har i vår uppsats kunnat konstatera att de följer FAR:s önskemål. Vi kom även fram till att storleken på revisionsbyrån spelar roll utifall auktoriserade revisorer vidareutbildar sig internt på företaget eller köper utbildningen från ett externt företag. Vi har också kunnat påvisa att det finns ett samband mellan hur många timmar auktoriserade revisorer har vidareutbildat sig och hur många timmars vidareutbildning de har i IFRS.</p>

<p>Institutionellt ägande – Ägaransvar eller ägarinflytande? Det institutionella ägandet har ökat dramatiskt under de senaste åren, vilket i Sverige lett till många debatter då institutionella ägare inte anses utöva vad som benämns ”ägaransvar”, det vill säga utöva aktivt ägande. Då det finns olika sätt att definiera ”ägaransvar” och ägaraktiviteter saknas det teorier som kan förklara vad ägare gör när de äger. Av särskilt intresse är fondbolagen, då de förvaltar en betydande andel av svenska folkets sparmedel. Syftet med denna uppsats var att genom teori och empiri förstå hur fondbolagen utövar sitt ägande och utifrån det skapa en teori som förklarar varför de agerar som de gör. För att göra detta antog vi en induktiv, teorigenererande, ansats med inslag av Grundad Teori. Vi hade dock en viss förförståelse, en referensram, för hur fondbolagen utövar sitt ägande. Denna referensram utgörs av en av oss framtagen aktivitetsbarometer som visar vilka ägaraktiviteter som finns. Vårt urvalsunderlag var svenska fondbolag och vårt val av fondbolag skedde utifrån principerna om teoretisk avsikt och relevans. </p><p>Vår analys resulterade i en reviderad aktivitetsbarometer och tre faktorer som förklarar varför fondbolag äger som de gör; nytta överstiger kostnad, möjlighet att påverka och legitimitet. Utifrån aktivitetsbarometern och dessa tre kategorier utformade vi sedan hypoteser som kan förklara varför fondbolagen äger som de gör. </p><p>Vi har med vår studie definierat begreppet ägaraktivitet och ”ägaransvar”, varför vi vill hävda att debattens oro för det ökande institutionella ägandet, vad gäller fondbolag, är obefogad. </p>

<p>Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik någon avgörande roll vid olika ställningstagande gentemot klienten? Dessa frågor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje år upprättas många tillförlitliga årsredovisningar har ett antal skandaler i vår omvärld lett till att revisorernas oberoende har ifrågasatts. Mycket uppmärksamhet har riktats mot både redovisningsprinciper och revision men också bidragit till ett ifrågasättande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovärdig ”granskare”.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan hur revisorer på ett antal revisionsbyråer hanterar oberoendefrågor samt om deras moral hade någon avgörande betydelse vid olika ställningstagande. Utifrån fem olika ”oberoendehot” presenterades 10 fall som beskrev olika situationer som en revisor kan ställas inför mot sina klienter. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av personliga djupintervjuer. </p><p>Vi förväntade oss inte några stora skillnader i revisorernas svar utan vi trodde att de i princip följer samma regler och riktlinjer. Det har dock visat sig att det förekommer avvikelser i fyra av de tio fallen, vilket vi tycker är förvånande. </p><p>Införandet av analysmodellen har stärkt revisorernas medvetenhet ytterligare i och med att de inför varje nytt uppdrag måste dokumentera sitt oberoende. I många frågor och ställningstaganden har moralen en avgörande betydelse för hur man som revisor agerar. </p><p> </p><p>Vi kan i vår undersökning påvisa att det förekommer skillnader mellan de olika revisionsbyråernas sätt att hantera oberoendefrågorna.</p>

<p>The definition of an expectation gap is, when the local municipal politician and the audited apprehensions and expectations gets apart about what auditors are going to work with and what they are going to accomplish.</p><p>Svenska Kommunförbundet writes in their publication Fullmäktige och revisionen (2004) that the communication between the auditors and the audited is important so the final result becomes great. Apart from the communication, the recurring information about auditing is important to increase the knowledge and understanding. Are there expectations on what the auditors are going to review and discover among the audited, when there probably are expectations from the inhabitants on the auditing. This leads us to our purpose of our essay which is to investigate and describe if there exist an expectation gap between the auditors and the social welfare boards in the primary municipality. </p><p>The method we used to collect our data was a guided telephone interview with 66 persons. The persons were the chairperson among the auditors and the social welfare boards. After analysing our data we found out that we can’t exactly say that there is an expectation gap but there are some signs.</p>

<p>The purpose of this paper is to investigate whether firms with qualified audit reports are more likely, than firms with unqualified audit reports, to receive qualified audit reports in the future. Furthermore, are there factors increasing or decreasing the probability of receiving qualified audit reports? The investigated factors are turnover, the number of employees, audit company, solvency, debt/equity ratio, authorized or approved accountant, and finally what kind of qualification the firms have received.</p><p>Our paper has deductive approach and the theories that have been applied are the institutional theory and the agency theory. Models have been developed, in which the theories are implemented, concerning the outcome of the audit reports for 2002 – 2003 – 2004. We have completed a document study for the realization of our purpose. 177 firms with unqualified audit reports 2002 and 172 firms with qualified audit reports were selected to participate. The results reflect the entire population of firms in Sweden.</p><p>The results of the document study have been tested with Chi-Square or Mann-Whitney. Our findings show that 55, 23 %, of the firms with qualified audit reports 2002, received qualified audit reports 2003. The firms with unqualified audit reports 2002 received in comparison 97, 18 % unqualified audit reports 2003. Based on the outcome of the audit report, a discriminated analysis shows that our factors classified 82, 20% of the firms correctly. </p><p> </p>