<p>Volvo Cars Body Components i Olofström tillverkar karosskomponenter till Volvos personbilar. De senaste åren har produktionsvolymen ökat betydligt, samtidigt som hårda krav på rationaliseringar ställs inom koncernen. En parameter som skulle kunna minska kostnaderna och effektivisera produktionsflödet, är partistorlekarna i pressning. Idag är partistorlekarna anpassade efter några dagars kundbehov och man är oense om partistorlekarna tar hänsyn till om artikeln har ett högt styckvärde eller kräver små lagerutrymmen. I vår uppsats har vi använt oss av metodtriangulering, vilket innebär att vi har kombinerat ett kvalitativt och ett kvantitativt synsätt för att komma till vår slutsats. </p><p>Vi har i denna uppsats identifierat och beskrivit kostnader som är av betydelse vid beräkning av partistorlek och simulerat dessa kostnader i en beräkningsmodell. Motsatsförhållanden som bör beaktas vid beslut om partistorlekar är analyserade och beskrivna. I slutsatserna finns en enkel diskussionsmodell som kan användas vid beslut om partistorlekar. Grovt sett är det emballagekostnaderna som skall ställas mot ställkostnaderna vid beräkning av optimal partistorlek på VCBC. Partistorlekarna kan fördubblas när det gäller icke skrymmande artiklar. Det finns mål i olika delar av organisationen som inte korrelerar med varandra, som direkt eller indirekt har samband med partistorlekarna.</p>

<p>För närvarande pågår ett uppmärksammat fall i EG-domstolen. Målet handlar om Marks & Spencer, en brittisk varuhuskedja, som önskar dra av förluster i moderbolaget som tidigare uppkommit i dotterbolag belägna i andra medlemsstater. Den brittiska lagstiftningen tillåter dock inte förlustutjämning över nationsgränserna vilket Marks & Spencer anser utgöra en inskränkning av EG-fördragets etableringsfriheter. Den brittiska skattelagstiftningen anses till stor del vara lik den svenska och därmed kommer domen i Marks & Spencer att få stor genomslagskraft även i Sverige.</p><p>Argumentationen från EU-ländernas regeringar är att bestämmelserna anses berättigade fastän det utgör en inskränkning av etableringsfriheten. Motiveringarna är bland annat att bestämmelserna rättfärdigas med hjälp av territorialprincipen, skattesystemets inre sammanhang samt att det annars skulle leda till minskade skatteintäkter. </p><p>Generaladvokaten har i sitt förslag till avgörande i Marks & Spencer-fallet framfört att de brittiska reglerna strider mot etableringsfriheterna och att denna inskränkning inte på något sätt kan anses var berättigad. Om domstolen skulle följa generaladvokatens förslag kan i princip två extremscenarion inträffa. Antingen så täpper man till den svenska lagstiftningen så att alla möjligheter till förlustutjämning slopas eller så öppnas gränserna så att vinster och förluster fritt kan slussas mellan medlemsstaterna.</p><p>I skrivande stund har det kommit en dom från Länsrätten i Vänersborg där Lindex får rätt att göra avdrag för förluster i tyska dotterbolag. Avdraget strider mot de svenska koncernbidragsreglerna men Länsrätten anser att dessa regler i sin tur utgör en inskränkning gentemot EG-rätten varför avdraget medges. De argument som Skatteverket framfört är desamma som denna uppsats behandlar.</p>

<p>Den svenska lönegarantin som utgår i konkurs har på ett godkänt sätt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska närståendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gäller eget ägande samt anförvanters ägande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillämpligt enligt EG-domstolen varför man då kan fråga sig syftet med att ha det kvar. </p><p>Då det gäller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingå i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svårare att hålla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstår ett krav på företaget från statens sida, kringgår det enligt EU förbjudna statsstödet. Jag anser att man i viss mån fortfarande snedvrider konkurrensen genom att staten betalar ut en lönegaranti då detta ger företaget en fördel jämfört med sina konkurrenter. Alltså måste det ses som tveksamt att godkänna vid ett övervägande om det ska klassas som ett statsstöd eller ej.</p><p>Att anta förslaget om en ny finansieringsform skulle lösa en del av problemen med att införa denna nya lagstiftning. Genom att arbetsgivarna själva finansierar garantin genom en premie per anställd skulle staten ej längre ha rollen som finansiär och därmed undanröjs risken att bryta mot EG:s statsstödsregler. Detta förutsatt att arbetsgivarna går med på en sådan förändring. Även problem som att staten direkt efter en rekonstruktion står med en fordran på företaget som därmed kan försättas i konkurs försvinner också.</p><p>Arbetsgivaren ska enligt direktivet vara insolvent för att lönegaranti ska betalas ut. Men varför skulle domstolen anta en ansökan om en företagsrekonstruktion om företaget redan är insolvent? För att kunna ansöka om företagsrekonstruktion krävs enligt svenska regler att företaget är illikvid. Begreppet illikvid innebär en kortsiktig oförmåga att infria sina förpliktelser och inträffar vid en vid en tidigare tidpunkt än insolvens. Utsikterna för att en rekonstruktion ska kunna uppnås då företaget redan är insolvent är minimal. Kan man då införa regler om lönegaranti i företagsrekonstruktion utan en omarbetning av reglerna? Frågetecknen kring när en rekonstruktion ska påbörjas har aldrig rätats ut och det är i huvudsak detta som är orsaken till de många misslyckade rekonstruktionerna då de flesta påbörjar förfarandet för sent. Logiskt vore att först och främst få ett förtydligande på detta område innan några lagförändringar om lönegaranti sker. </p><p>Jag anser att eftersom många begrepp angående företagsrekonstruktion ännu är oklara så bör man vänta med att lagstifta om en garanti och först föreslå en samlad tolkning av förfarandet med förtydligande om när det är lämpligt att påbörja en rekonstruktion såväl som vilka kriterier som ska gälla för att en garanti ska falla ut. Detta skulle förslagsvis kunna harmoniseras genom EG-rätten i form av ett direktiv för enbart företagsrekonstruktion samt en anpassning av lönegarantidirektivet till företags-rekonstruktionsförfarandet.</p>

No description available.

<p>Alla företagare som har en fastighet i rörelsen har säkert någon gång ställt sig frågan ”är denna utgift direkt avdragsgill eller måste den aktiveras?”. Utgör utgiften reparation blir den direkt avdragsgill i företagets näringsverksamhet. Om utgiften däremot utgör ombyggnad ska den istället aktiveras. Då avskrivningstiden för exempelvis en byggnad varierar mellan 20 och 50 år, kan detta innebära en långsam kostnadsföring. 1969 infördes det utvidgade reparationsbegreppet, vilket innebär att det som tidigare klassificerades som ombyggnad i vissa fall kan klassificeras som reparation, men trots detta kvarstår problemet. Vilken utgift blir direkt avdragsgill och vilken utgift måste aktiveras? Syftet med uppsatsen är att klargöra var gränsen mellan ombyggnad och reparation går avseende byggnad på näringsfastighet.</p><p>Alla åtgärder som görs på en byggnad betraktas som ombyggnad, såvida de inte kan hänföras till något av begreppen reparation eller utvidgat reparationsbegrepp. Ett antal krav kan ställas upp för att en åtgärd ska hänföras till reparation. För det första måste åtgärden vara nödvändig, för det andra måste den vara normalt påräknelig under en byggnads livslängd och för det tredje ska den göras för att återställa byggnaden till ursprungligt skick. Om något av dessa krav bortfaller är det inte längre möjligt att få direktavdrag. Även om de tre kraven är uppfyllda kan begränsningsregeln bli aktuell. </p><p>För att avgöra om en åtgärd kan falla under det utvidgade reparationsbegreppet görs en bedömning i två steg; dels om den är normal i den näringsverksamhet som den skattskyldige bedriver och dels om den innebär en väsentlig förändring av byggnaden. </p>

<p>En förmån uppfattas vara muta i en situation men inte i en annan. Det är ofta svårt att själv avgöra om det är frågan om muta eller inte. Brottsbalkens lagbestämmelser gällande bestickning och mutbrott är inte precisa utan har stor tolkningsvidd. Uppsatsens syfte var att undersöka hur muta uppfattas enligt rättspraxis mot folklig moral. </p><p>Vi har använt rättsdogmatisk metod samt sociologisk metod för vår undersökning, som genomfördes med hjälp av enkäter. Vår population var lärare och personal på gymnasieskolor i Kristianstad. Respondenterna likställdes i vår uppsats med folklig moral. Av totalt 300 st. utdelade enkäter blev undersökningens bortfall 80 %. Det innebar att vi inte kunde generalisera men ansåg att mönster eller trender ändå kunde utläsas. </p><p>För att uppnå vårt syfte har rättsfall valts ut efter vad vi tror är vanligt förekommande situationer, som gåva, resa och vård. Rättsfallen har förenklats och överförts till enkäten.</p><p>Efter insamling av enkäterna analyserades och jämfördes folklig morals utfall mot rättspraxis utfall. Vår undersökning visade att rättspraxis och folklig moral i flera situationer pekade på samma faktorer vid bedömningen av hur muta uppfattades och utfallen blev desamma. Även när utfallen tenderade att gå i motsatt riktning användes ibland likvärdiga faktorer. Undersökningen visade också att i en del av rättsfallen argumenterade folklig moral med faktorer, som varit avgörande vid deras bedömning, som inte rättspraxis tagit hänsyn till.</p>

<p>Det finns två olika typer av koncernchefer, de som blivit utsedda och de som endast kallas för det. Det är endast den som är utsedd som kan inta en rättslig ställning som koncernchef. Då koncernchefen har en organställning, såsom VD eller styrelseledamot, intar denne den rättsliga ställning som organställningen innebär. Om koncernchefen inte har någon organställning kan denne få en rättslig ställning genom ställningsfullmakt eller genom delegation från styrelsen. </p><p>Vid helägt dotterbolag kan koncernchefen ge bindande direktiv till styrelsen i dotterbolaget. För att koncernchefen ska kunna ge direktiv till styrelsen i icke helägt dotterbolag krävs det att detta går genom bolagsstämman. För att koncernchefen ska kunna företräda dotterbolaget krävs att dotterbolagets styrelse ger särskild firmateckningsrätt.</p><p>Skadeståndsrättsligt bör en koncernchef bedömas efter om denne har en organställning eller inte. Då denne har en organställning och agerar som detta ska dennes agerande bedömas efter de associationsrättsliga reglerna, det vill säga ABL 15 kapitlet. Då koncernchefen inte har en organställning bör dennes agerande bedömas enligt de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna i SkL eller enligt sysslomannareglerna i HB 18 kapitlet.</p>

<p>Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. Utifrån detta argument frågade vi oss vad revision tillfredställer för behov hos intressenten eller det vill säga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jämföra nyttan med kostnaden måste nyttan preciseras med ett värde, revisionens värde. Först då man vet vilka behov som, genom revision, tillfredställs hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omständigheter som leder till att detta behov förändras. </p><p>Syftet med undersökningen är att förklara revisionens värde genom att identifiera de faktorer som påverkar revisionens värde och därmed kunna granska fenomen såsom förväntningsgap och revisionsplikt. För att erhålla en bakgrund till vår teori förklarar vi revisorns roll, vad som ingår i en revision, intressentmodellen samt förväntningsgapet. Vid skapandet av en teori om vilka faktorer som påverkar revisionens värde krävs en definition av vad revisionens värde egentligen innefattar. Vår teori inleds därför med en definition av revisionens värde. </p><p>Vi anser att relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet är kvalitativa egenskaper som leder till en nytta och en kostnad med revision. Dessa egenskaper formar vår definition av revisionens värde. Med utgångspunkt från agentteorin, transaktionskostnadsteorin och intressentmodellen har vi utformat en egen teori om vilka faktorer som påverkar revisionens värde. Enligt vår teori är separation mellan ägare och kontroll, begränsat ansvar, transaktionsspecifik investering och information om organisationen faktorer som påverkar revisionens värde. Revisionens värde påverkas även av olika intressenter då deras behov av revision skiljer sig åt. Både förväntningsgapet mellan organisationen och revisorn och debatten om revisionsplikt är inriktade på revision och vilken nytta den tillför intressenten, det vill säga vilket värde revisionen har för intressenten. Revisionens värde kan minska i de fall intressenten kan tillfredställa exempelvis behovet av övervakning genom alternativ till revision. För att visa användbarheten av vår teori valde vi därför att analysera förväntningsgapet, debatten om revisionsplikt och alternativ till revision utifrån teorin.</p>

<p>Augusti är en händelserik månad. Den innehåller många olika händelser, några sorgliga exempelvis slutet på sommaren, slutet på semestern mm. Den har också en hel del positiva inslag, exempelvis kräftpremiär och skatteåterbäring. Det vill säga om nu inte Johan Wahlström i sina reklamfilmer fått oss att ansöka om e-legitimation och att vi därmed får skattepengarna till midsommar. </p><p>Men är verkligen alla deklarationer korrekta? Hur granskas dessa hos Skatteverket? Vad händer om det är något fel? Kan man ändra ett beslut i efterhand? I så fall, hur går det till?</p><p>Denna uppsats fokuserar på vad som händer om det är fel i deklarationen och i vilka fall som Skatteverket i efterhand kan ändra ett redan tagit beslut. Förhoppningsvis skall de fem frågorna ovan vara besvarade och utredda när detta arbete är genomläst</p>

<p>Problemformulering: Att outsourcing är ett växande fenomen råder det inga tvivel om, men frågan är hur mycket av ett företags verksamhet som kan outsourcas och vad konsekvenserna blir? Är det möjligt att det alltid är framgångsrikt? </p><p>Målet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som gjort att outsourcing har blivit så använt och omtyckt och se om det eventuellt finns några misslyckanden.</p><p>o Framgångsfaktorer?</p><p>o Orsaker till mindre lyckade outsourcingprojekt?</p><p>o Hur ska de problem som finns övervinnas?</p><p>Syfte: I detta arbete kommer vi att försöka ta reda på ifall outsourcing är så bra som ryktet säger och vad det är som gör det så bra. Vi kommer även att ta upp mindre lyckade outsourcingprojekt och belysa orsakerna till dessa.</p><p>Metod: Vi har samlat in information genom litteratur, artiklar, teorier, samt empirisk fakta genom intervjuer med personer på företag som har en relation till outsourcing. </p><p>Avgränsningar: På grund av tidsbrist har vi begränsat oss till att endast göra intervjuer i sex företag med outsourcing efter svenska förhållanden. </p><p>Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att outsourcing i de allra flesta fall är framgångsrikt. För att lyckas krävs dock att man tar hänsyn till vissa viktiga kriterier, såsom bra kommunikation, hög kompetens och omfattande förberedelser. </p>