Region Gotland är unik i Sverige eftersom den har både kommunala och regionala ansvar. På Gotland bor den största kommunala andelen seniorer, men andelen seniorresenärer i kollektivtrafiken är endast 5%. Ön trafikeras av bussar i stads- och regionbusstrafik och det finns närtrafik som kompletterar kollektivtrafiken. Uppsatsen syftar till att undersöka Region Gotlands planer för social rättvisa inom mobilitet, genom att utföra dokumentanalys på två av Regionens planeringsdokument. Det analytiska verktyget för dokumentanalysen är tematisk analys och en semistrukturerad intervju med en tjänsteman på Regionen ingår i den tematiska analysen. Resultat och resultatanalys har visat att Region Gotland till viss del planerar rättvist för senior mobilitet utifrån det som rättvis planeringsteori pekar ut som rättvist. Analysen har också påvisat hur Regionens planering kan skapa både inkludering och exkludering genom de riktlinjer som översiktsplanen, tillgänglighetsstrategin och intervjun med tjänstemannen presenterat. Slutsatsen är att Region Gotland till viss del planerar för social, rumslig och rural rättvisa för seniorer på Gotlands landsbygd, men att social rättvisa är mångfasetterad och komplicerad att uppnå då det finns mycket Regionen behöver beakta under planering.

One of the most present challenges within today's society is the growing residential segregation and how it can be mitigated and prevented. Increased residential segregation implicates social differences between individuals and unequal accessibility to resources and opportunities. Citizens are in many cases divided into geographical areas based on their socioeconomic level, and in a Swedish context the million housing program that emerged during the 1960s, have had a big effect on society in terms of segregation. This study has an approach based on Susan S. Fainstein's theory of the just city and her guidelines on how to promote justice within urban planning. The three core values that she means are necessary to achieve a just city, are equity, diversity and democracy, and will be permeated throughout the whole thesis. The theory is applied and compared to a case study of Motala municipality, to provide an understanding of how just planning practices are used within a municipality's work on residential segregation. By conducting document analysis and interviews, it appears that even though the just city theory is made for bigger cities, it can be applied in smaller contexts as well. In the end, all the criteria that aim for a just city could in one way or another be achieved.