Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att utforska professionella aktörers subjektiva erfarenheter av hur symptom på ADHD framträder hos flickor samt deras erfarenheter av hur symptomen skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Studien syftar även till att undersöka de professionella aktörernas erfarenheter av att arbeta med flickor med ADHD, och hur detta påverkar flickor och deras familjer i vardagen samt vilket behov av samhällsstöd flickor och deras familjer kan behöva. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella aktörer verksamma inom barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Resultatet visar att det föreligger skillnader i hur ADHD-symptom uppvisas samt upplevs mellan könen. Flickor uppvisar en annan form av symptombild, som kan identifieras mer med en inåtvänd problematik gällande en inre stress och att flickor med ADHD i större utsträckning maskerar sina svårigheter i olika miljöer. Studiens resultat indikerar att flickor med ADHD till följd av sin funktionsvariation har svårigheter inom olika miljöer och att detta till viss del kan härledas till att samhället ställer olika krav utifrån olika normativa värderingar på pojkar och flickor. Detta påverkar hur flickor uttrycker symptom på ADHD samt hur omgivningen bemöter flickor med ADHD. Svårigheterna med att identifiera flickor med ADHD kan förstås genom att diagnosmanualen (DSM) som används för att fastställa neuropsykiatriska funktionsvariationer är baserad på kunskap om pojkar och deras symptombild varför många flickor inte identifieras i ett tidigt skede då deras symptom tar sig uttryck på ett annat sätt. Studiens resultat framhåller att flickor ofta kommer in till BUP utifrån en ångest- eller depressionsproblematik som sedan kan härledas till symptom på en odiagnostiserad ADHD. Det kan vidare diskuteras om förekomsten av depression och ångest hos flickor som har en ADHD-diagnos, eller där misstanke om en diagnos föreligger kan härledas till flickors upplevda känsla av misslyckanden inom olika miljöer kan leda till låg självkänsla. Denna studies resultat betonar vikten av att diskussionen kring könsspecifika normer för diagnostik är högst relevant eftersom ADHD påverkar flickor och pojkar olika, gällande hur symptom uttrycks men också hur funktionsvariationen bemöts olika beroende på kön. Vidare finns ett behov av kunskapsspridning bland socialarbetare och andra professionella som kommer i kontakt med målgruppen för att kunna identifiera dessa flickor i ett tidigt skede och möjliggöra adekvata insatser som är utformade efter flickornas behov.

Society would tell us that women have a superior sense of smell compared to men, but studies on innate olfactory ability have failed to verify these results. Perhaps women outperform men on some tests of olfactory ability due to the effect of a societal bias on perception, instead. The goal of this study was to determine if the presence of a sex-specific societal bias could affect an individual’s olfactory perception by influencing an individual to both rate an olfactory stimulus in line with the presented bias while also perceiving a noticeable difference according to the bias’s expectations. During both biased and unbiased conditions, 32 adults (women, n =16) were asked to smell and rate a set of 20 flasks all containing the same concentration of butanol. The biased scores were the same for both sexes with only the presentation of the bias changing. Participants were also asked to answer a follow-up survey tasked at determining why they rated to two conditions differently. The results showed that participants tended to rate in line with the sex-specific bias for measures of intensity. No difference for intensity scores were observed between the sexes. All 32 participants marked on the follow-up survey that they rated differently between conditions, with the majority of them indicating that they did perceive the biased condition as more intense. The results from this experiment provide support for the hypothesis that the presence of a societal bias can potentially affect how an individual perceives an olfactory stimulus. / Samhället säger oss att kvinnor har ett bättre luktsinne jämfört med män, men studier på medfödd luktförmåga har misslyckats att verifiera detta. Det är möjligt att kvinnor presterar bättre än män i vissa studier om luktförmåga på grund av fördomar som ändrar deras uppfattning om deras luktförmåga. Målet med denna studie var att avgöra om närvaron av en könsspecifik bias kunde påverka en individs luktuppfattning genom att påverka en individ att skatta en lukt i linje med en bias och samtidigt uppleva en märkvärd skillnad enligt förväntningar från biasen. Under två omgångar, en med och en utan bias, ombads 32 vuxna (kvinnor, n = 16) att lukta och skatta en samling av 20 flaskor där alla innehöll samma koncentration av n-butanol. Biasen var samma för män och kvinnor, där endast presentationen ändrades. Deltagarna ombads också fylla i en uppföljningsenkät med syftet att avgöra varför de skattade de två omgångarna olika. Resultaten visade på att deltagarna tenderade att skatta i linje med den könsspecifika biasen för skattningar av intensitet. Ingen skillnad i värden för intensitet observerades mellan könen. Alla 32 deltagare markerade på uppföljningsenkäten att de skattade olika mellan de två omgångarna, och att majoriteten indikerade att de upplevde lukterna med bias som mer intensiva. Resultaten från detta experiment ger stöd för hypotesen att närvaron av en bias potentiellt kan påverka hur en individ upplever en lukt.