Syftet med min undersökning var att studera studenters och lärares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har länge varit ett intresseområde för mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning så underlättade det för mitt arbetssätt genom uppsatsen.För att förstå grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och där knöt an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan användas i vår tid för att stödja denna form av utbildning.Detta genomfördes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod. I anslutning till denna metod använde jag mig av webbintervjuer som verktyg för att få svar på mina frågeställningar.Resultatet som jag kom fram till var att en stor majoritet av undersökningsdeltagarna hade tiden som en gemensam faktor till varför de upplevde den flexibla utbildningen på ett negativt sätt, det vill säga att man hann mindre än vad man trodde m.m. Andra faktorer som utkristalliserades var motivation, självdisciplin och brist på kommunikation. Dessa låg i fokus för en students utsikter att avsluta den flexibla utbildningen. Det var även intressant att se vilket stöd som studenten fick och vad som saknades enligt denne och skildra detta i förhållande till lärarens uppfattningar om flexibel utbildning.

Denna uppsats har som syfte att undersöka ungdomars syn på källkritik, förmåga till källkritik och praktiskt användande av källkritik, på Facebook. Att vara källkritisk har alltid varit viktigt – men det är än viktigare idag. I samband med att internet lanserades blev en enorm mängd information tillgänglig, och sociala medier har senare gjort det möjligt för alla att vara publicister. Sociala medier har också gjort det möjligt för material att få stor spridning, snabbt. I centrum av den nya digitala eran står dagens ungdomar. De är uppvuxna i den nya digitala världen, och kan därför antas vara experter på att hantera den. Det gör dem till en särskilt intressant grupp att undersöka i detta avseende. För att uppfylla syftet har fokusgruppsintervjuer använts som metod. 13 ungdomar som gick tredje året på gymnasiet deltog i studien. Gatekeepingteorin har använts som teoretisk utgångspunkt för att ta sig an detta analytiskt. Resultatet visar att ungdomarna till viss del är källkritiska, men att det samtidigt finns många tillfällen då källkritiken glöms bort eller läggs åt sidan. Resultatet visar också att det enligt ungdomarna finns tillfällen då det inte är lika viktigt att vara källkritisk.