I militär verksamhet brukar kåranda, det vill säga en nära gemenskap och delade normer, beskrivas som centralt för arbetet. Både positiva och negativa aspekter av kåranda diskuteras i olika sammanhang. Fokus ligger då på hur grupper påverkas av kåranda, till exempel genom att bli mer effektiva men också exkluderande. Mindre utforskat är dock hur individer i grupper som kännetecknas av kåranda berörs av denna. Därför undersöker denna studie vilken betydelse kåranda har för identifikationsprocessen i militära sammanhang. Genom kvalitativa intervjuer med tio kadetter har kårandans funktion undersökts. Studien visar att de extremförhållanden som soldatyrket innefattar förstärker kårandan, vilket skapar en miljö där den sociala identiteten i större utsträckning formas av den militära gruppen. Gruppen och relationerna mellan gruppmedlemmarna blir särskilt viktiga under dessa förhållanden och de vänskapliga relationer kårandan gynnar influerar den sociala identifikationen. Likheter inom den egna arbetsgruppen, regementet och vapenslaget betonas som ett resultat av kårandan, där den egna tillhörigheten framhävs medan skillnader till andra grupper betonas. Symboler, såsom uniformen, utbildningstecken och förbandstecken, tillskrivs egenskaper som bidrar till identifikation till det militära. Distinktionen mellan den egna gruppen och andra grupper betonas, vilket skapar tendenser till subkulturer där kårandan kan skilja sig åt även inom militära grupper. Detta bidrar till att kadetternas identifikationsprocess i större utsträckning influerades av kårandan inom dessa mindre grupperingarna än av den generella kårandan inom Försvarsmakten.