Sammanfattning I denna uppsats undersöks kalltankens innehåll och förekomst hos yrkesverksamma barnmorskor i Sverige. Med kalltanken menas idén att det finns ett högre syfte med valet av ett arbete. En typ av livsuppgift som utförs av delvis osjälviska incitament med en målsättning att göra gott för andra. Kalltanken, bland kvinnodominerade vårdyrken, så som sjuksköterskor och barnmorskor, har tidigare studerats i en historisk kontext och då ofta ställt i relation till yrkesgruppernas professionaliseringsprocess. Än idag är kalltanken kontroversiell och ses ofta som att den står i kontrast till förbättrade arbetsvillkor. Syftet med denna studie är att undersöka vilket innehåll barnmorskorna tillskriver kalltanken samt förekomsten av denna. Detta analyseras i ljuset av Max Webers teori om kall till arbetet, samt kompletterande begrepp om ett specifikt kvinnligt kall, från Åsa Andersson avhandling om sjuksköterskekårens professionaliseringsprocess. Kallet definierades teoretiskt till att bestå av tre beståndsdelar som sedan operationaliserades till elva påståenden som respondenterna värderade på en skalstege i en webbenkät med 260 respondenter. Då materialet analyserades med en faktoranalys och en efterföljande indexkonstruktion besvarades studiens två frågeställningar. Faktoranalysen fann tre bakomliggande faktorer, vilka tolkades representera ett sekulärt, ett kvinnligt och ett kristet kall. Dessa tre former av kall bildade varsitt summaindex varigenom respektive genomsnittspoäng tolkades representera förekomsten, vilken visade att samtliga faktorer var förekommande över skalans medelvärde hos barnmorskorna.  Nyckelord: Kallet, Kalltanken, Barnmorskor