Problemformulering: #Metoo-kampanjen blev kanske bland det mest omtalade fenomenet under året 2017. För många människor utgör medier den viktigaste kontakten med vad som händer i världen. Men vilken bild av kampanjen är det svenskarna har fått förmedlad till sig utifrån de svenska tidningarna? Hur väljer de största rikstäckande tidningarna att gestalta kampanjen?
Syfte: Syftet med studien är att granska gestaltningen inom #metoo-kampanjens nyhetsrapportering under perioden 15 oktober 2017 till 15 november 2017.
Metod och material: E n kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 133 analysenheter från Sveriges största morgon- (Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) och kvällstidningar (Expressen och Aftonbladet).
Huvudresultat: Genom arbetet med denna studie har vi nått resultatet gällande gestaltningar som framkommer i morgontidningarnas och kvällstidningarna nyhetsrapportering angående #metoo-kampanjen. Gestaltningarna som framträder i studien och analysen är: sakgestaltning, konfliktgestaltning, gestaltning som mänskligtintresse, moralgestaltning samt ansvarsgestaltning. Hur morgontidningarna och kvällstidningarna skiljde sig åt i gestaltandet av #metoo-kampanjen var till störst del i förekomsten av källor. Sakgestaltning och mänskligt intressegestaltning förekom mest procentuellt bland undersökningsenheterna.

Social Marketing kampanjer syftar till att genomföra en beteendeförändring hos allmänheten genom användning av olika typer av informationskampanjer.Syftet med denna studie är att ta fram en modell med hjälp av en sammanställd litteraturgenomgång inom social marketing och genom denna sammanställning se vad som utmärker en framgångsrik och en mindre framgångsrik social marketing kampanj. Studien baseras på en kvalitativ undersökning. Det har genomförts en intervju med respektive representant för Rosa Bandet-kampanjen och Mustaschkampen samt en granskning av tidigare datainsamling. Kampanjerna är utformade efter liknande strategier och mål vilket gör att kampanjerna är lika när det kommer till utformningen. Trots att utformningen av de båda kampanjerna är lika har mottagningen av respektive kampanj sett väldigt olika ut.Utifrån studiens resultat kan man utläsa att Mustaschkampens utförande av kampanjen innehåller ett antal bristande val vilket har bidragit till att genomslagskraften sett olika ut för de båda kampanjerna. De brister vi kan utläsa är att Mustaschkampen har valt att rikta in sig på fel målgrupp då deras målgrupp inte var redo för en beteendeförändring. Vi kan även se att marknadsmixen för Rosa Bandet-kampanjen och Mustaschkampen skiljer sig åt.

Otillbörlig informationspåverkan är ett aktuellt problem för Sverige. I den här uppsatsen undersöks hur politiska aktörer kan använda desinformation för egen vinning och desinformationens påverkan i det deliberativa samtalet i en demokrati. Nordöstra Göteborgs förorter fokuseras, där desinformationskampanjen mot socialtjänsten vuxit fram och genomsyrat den politiska debatten. Nordöstra Göteborgs förorter fungerar här som ett praktiskt exempel på vad desinformation kan åstadkomma i en demokrati, hur samtalets narrativ kan övertas av falsk information, och hur detta kan skada ett samhälle sett utifrån aspekten demokratisk deliberation. I uppsatsen granskas djupgående rapporter kring LVU-kampanjens framfart, statistik om utsatta områdens politiska engagemang och tilltro till myndigheter och informationsutbyte. Vidare undersöks Partiet Nyans snabba avancemang i kommunfullmäktigevalet i nordöstra Göteborg 2022 och teoretiska ramverk appliceras kring hot mot en deliberativ demokrati, bandwagon-effekten och bekräftelsebiaser. Uppsatsen visar att LVU-kampanjen har skadat den politiska debatten i nordöstra Göteborgs förorter och att politiska aktörer kan använda desinformation för att öka sitt politiska inflytande. Vidare kan denna uppsats visa på hur desinformation generellt kan vara skadlig för en deliberativ demokrati.

Denna studie belyser den påverkan som socialsekreterare inom barn och unga upplever att LVU-kampanjen haft på deras arbete. Kampanjen som startade i slutet av 2021, sprider bland annat desinformation som hävdar att den svenska socialtjänsten missbrukar lagen om vård av unga (LVU) för att tvångsomhänderta barn från muslimska familjer. Genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare utforskar studien kampanjens upplevda effekter på relationer med klienter, deras arbetssituation samt socialförvaltningars hantering av LVU-kampanjens konsekvenser. Studiens resultat visar att socialsekreterarna upplever att en ökad misstro mot socialtjänsten har lett till svårigheter med att skapa tillitsfulla relationer med familjerna, samt utmaningar i form av manifestationer och ökad risk för otillåten påverkan. Resultatet visar vidare på att de implementerade anpassningar som skett inom olika socialförvaltningar, såsom bland annat användning av kulturtolkar och kontaktpersoner i skolor, inte upplevs vara tillräckliga för att motverka de negativa effekterna av LVU-kampanjen. Socialsekreterarna efterfrågar bättre kommunikationshantering från myndighetens sida och bättre samverkan med andra samhällsaktörer. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka vilka både kort- och långsiktiga strategier som är bäst lämpade för att öka förtroendet för socialtjänsten som myndighet. Detta för att möjliggöra att hantera desinformation, skapa en bättre förståelse över socialtjänstens uppdrag och för att säkerställa barns rätt till en trygg uppväxt.

The spread of disinformation in Sweden is not a new phenomenon and has long been considered a problem for the Swedish Social Services. Though in recent years, misinformation and rumours about the Social Services have increased. The main narratives revolve around the Social Services allegedly kidnapping children of foreign descent without the support of LVU (Care of Young Persons Act) and are commonly referred to as the LVU campaign. Previous research primarily focuses on the portrayal of the Social Services by traditional media, creating a knowledge gap regarding the Social Services and social media. The aim of this study is to examine and increase understanding of discourses about the Social Services among users on the social media platform Flashback. By using a thematic analysis method, we have reduced and sorted the posts found in our Flashback forum of choice. The thematic analysis method enabled the construction of different themes that appeared frequently in the forum. Subsequently, a critical discourse analysis was applied to the material to identify the discourses that emerged in the forum. The critical discourse analysis includes a three-dimensional model and several concepts used to conduct the analysis. The main findings of the study shows that discussions among users on Flashback can involve several different aspects, and users have varying perspectives on the Social Services. This means that the portrayal of the Social Services on Flashback becomes complex as both positive and negative opinions are constantly expressed, along with different problem representations. The Social Services are often described negatively, and when multiple users agree with each other, the negative image of the Social Services becomes a "truth". Positive and negative discourses are also expressed in the Flashback forum, and these are constantly in opposition to each other. In the negative discourses, there is also an expression of fear towards the Social Services and the removal of children, which can be problematic as it may deter people from seeking the care they need.