<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur sex rektorer i en värmländsk kommun upplever sin</p><p>psykosociala arbetsmiljö. Enligt en undersökning som Sveriges Skolledarförbund har gjort så har</p><p>43 procent av deras medlemmar helt lämnat sin anställning under åren 2000 till 2006. Det</p><p>motsvarar 9 procent om året, vilket kan tolkas som ett stort bortfall. Denna studie är en kvalitativ</p><p>undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med</p><p>att de intervjuade upplever att de utsätts för höga krav, både formella och informella. De</p><p>upplever att de har stora möjligheter att styra över sina arbetsuppgifter, men inte lika stora</p><p>möjligheter att bestämma över sin tid. Ibland upplever de ensamhet på grund av att de är chefer</p><p>och alltid ytterst ansvariga för verksamheten, men för det mesta känner de sig omtyckta och</p><p>respekterade. Rektorn kan kallas för mellanchef på grund av organisatorisk position samt</p><p>arbetssituation. De intervjuade upplever också vissa svårigheter med att arbeta i en politiskt styrd</p><p>organisation.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka hur sex rektorer i en värmländsk kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Enligt en undersökning som Sveriges Skolledarförbund har gjort så har 43 procent av deras medlemmar helt lämnat sin anställning under åren 2000 till 2006. Det motsvarar 9 procent om året, vilket kan tolkas som ett stort bortfall. Denna studie är en kvalitativ undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med att de intervjuade upplever att de utsätts för höga krav, både formella och informella. De upplever att de har stora möjligheter att styra över sina arbetsuppgifter, men inte lika stora möjligheter att bestämma över sin tid. Ibland upplever de ensamhet på grund av att de är chefer och alltid ytterst ansvariga för verksamheten, men för det mesta känner de sig omtyckta och respekterade. Rektorn kan kallas för mellanchef på grund av organisatorisk position samt arbetssituation. De intervjuade upplever också vissa svårigheter med att arbeta i en politiskt styrd organisation.

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

Syftet med mitt arbete är att skapa större förståelse för den psykosociala arbetsmiljön inom restaurangbranschen i Borås och få en bättre bild över hur personalen kan uppleva den psykiska miljön på arbetsplatsen.   För att kunna besvara syftet har forskningsfråga formulerats:   - Hur upplever de anställda att den psykosociala arbetsmiljön fungerar på arbetsplatsen utifrån organisationens form, arbetskrav, arbetskontroll och socialt stöd?  Arbetet har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och öppna intervjufrågor. Datainsamlingen gjordes av intervjuer och tidigare forskning. Intervjuerna gjordes med hjälp av en intervjuguide där intervjufrågorna berör den psykiska arbetsmiljö och personalens upplevelse av den. Intervjuerna var avgränsade till personalen som inte var nya på arbetsplatsen, arbetade heltid och både köks samt servicepersonal. Studien bygger på Karaseks tre dimensioner (Arbetskrav, kontroll samt socialt stöd) från tidigare forskning. Dessutom undersöks samarbetssvårigheter mellan personalen på företaget.   Studiens resultat visar på att det finns stort samband mellan arbetsmiljö och personalens psykiska hälsa. Det vill säga att arbetsmiljön spelar stor roll när det kommer till medarbetares välmående. Intervjuade personalen upplever arbetsmiljön på olika sätt och det beror delvis på deras olika befattningar, vilket påverkar personalens arbetskrav, kontroll samt deras sociala relationer.  Det har varit bemärkt och påtagligt när den intervjuade personalen svarade på frågor angående företagets arbetsmiljö. / The purpose of my work is to create a greater understanding of the psychosocial work environment in the restaurant industry in Borås and to get a better picture of how staff can experience the mental environment in the workplace.   To answer the purpose, research questions have been formulated:  - How do the employees feel that the psychosocial work environment works in the workplace based on the organization's form, work requirements, work control and social support?  The work has a qualitative method of semi structured interviews oh open interview questions. Data collection was done by interviews and previous research. The interviews were conducted with the help of an interview guide, interview questions related to the mental work environment and the staff's experience of it. The interviews were demarcated to the staff who were not new at the workplace, worked full time, both kitchen and service staff. The study is based on Karaseks three-dimensional earlier research. In addition, cooperation difficulties were investigated between the staff at the company.   The results of the study indicate that there is a great connection between the work environment and the mental health of the staff. That is, the working environment plays a major role in the well-being of employees. It has been noted and apparent when interviewed staff answered questions regarding the company's work environment