<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka inverkan av två veckors supplementering med beta-alanin (BA) på styrkeuthålligheten hos styrketränande i åldern 18 till 30. Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på den dynamiska styrkeuthålligheten hos regelbundet styrketränande? Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på uthålligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketränande?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes på 14 styrketränande friska män och kvinnor (7 män, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). Båda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestämde deltagarnas 10RM i bänkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion. Vid testillfälle 1 (T1) och testillfälle 2 (T2) utfördes i både bänkpress och benextension först ett arbete om 4 set 8 rep på 10RM med tre minuters vila mellan seten. Därefter, en minut efter fjärde setet, utfördes arbete till utmattning om 4 set på 70 % 10RM med en vila om 1 minut mellan var set. Totalt antal rep vid de 4 senare seten användes som jämförelsetal. Vid bicepsflektion utfördes isometriskt arbete till utmattning om 4 set på 70 % 1RM med1 minuts vila mellan var set. Tiden för det isometriska arbetet användes som jämförelsetal. Mellan T1 och T2 genomgick försökspersonerna 14 dagars supplementering med BA eller placebo. Dosen som erhölls var 6g ± 0,05g BA tillsammans med 6g ± 0,5g CHO i form av dextros eller, för placebogruppen, 12g ± 0,5g CHO. Varje dagsdos fördelades till 4 intag per dag i samband med måltid.</p><p>Resultat</p><p>Båda grupperna ökade sitt resultat vid T2 i de dynamiska övningarna. Ingen skillnad förelåg dock mellan placebogruppen och BA-gruppen vare sig i dynamisk- eller statisk uthållighet. Ingen signifikant ökning förelåg för vare sig BA- eller placebogruppen i statisk uthållighet.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats är att ingen ergogen effekt uppnås efter en 14 dagars supplementering med BA vid sådana styrketräningsmoment som detta experiment prövat.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka inverkan av två veckors supplementering med beta-alanin (BA) på styrkeuthålligheten hos styrketränande i åldern 18 till 30. Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på den dynamiska styrkeuthålligheten hos regelbundet styrketränande? Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på uthålligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketränande? Metod Studien genomfördes på 14 styrketränande friska män och kvinnor (7 män, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). Båda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestämde deltagarnas 10RM i bänkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion. Vid testillfälle 1 (T1) och testillfälle 2 (T2) utfördes i både bänkpress och benextension först ett arbete om 4 set 8 rep på 10RM med tre minuters vila mellan seten. Därefter, en minut efter fjärde setet, utfördes arbete till utmattning om 4 set på 70 % 10RM med en vila om 1 minut mellan var set. Totalt antal rep vid de 4 senare seten användes som jämförelsetal. Vid bicepsflektion utfördes isometriskt arbete till utmattning om 4 set på 70 % 1RM med1 minuts vila mellan var set. Tiden för det isometriska arbetet användes som jämförelsetal. Mellan T1 och T2 genomgick försökspersonerna 14 dagars supplementering med BA eller placebo. Dosen som erhölls var 6g ± 0,05g BA tillsammans med 6g ± 0,5g CHO i form av dextros eller, för placebogruppen, 12g ± 0,5g CHO. Varje dagsdos fördelades till 4 intag per dag i samband med måltid. Resultat Båda grupperna ökade sitt resultat vid T2 i de dynamiska övningarna. Ingen skillnad förelåg dock mellan placebogruppen och BA-gruppen vare sig i dynamisk- eller statisk uthållighet. Ingen signifikant ökning förelåg för vare sig BA- eller placebogruppen i statisk uthållighet. Slutsats Vår slutsats är att ingen ergogen effekt uppnås efter en 14 dagars supplementering med BA vid sådana styrketräningsmoment som detta experiment prövat.

Bakgrund: Användningen av kosttillskott har ökat de senaste åren. Detta leder till att det kontinuerligt produceras nya tillskott som inte har någon evidens för effekt. Ett kosttillskott som har fått ökat intresse de senaste åren är ß-alanin. För aktiviteter där glykolys stimuleras och mjölksyraproduktionen är hög har ß-alanin föreslagits vara ett effektivt tillskott. ß-alanins effekter och funktioner i kroppen är inte helt fastställda. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera ß-alanintillskotts effekter på muskelkarnosinkoncentrationen, blodlaktat, muskelstyrka och uthållighet/tid till utmattning.  Metod: Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie med meta-analys. Pubmed användes som databas för litteratursökningen. Meta-analyser utfördes för karnosinkoncentration och blodlaktat.  Resultat: Dosering med 3.2g/dag av ß-alanin under 4 veckor visar signifikanta effekter på karnosinkoncentrationen. Effektstorleken på karnosinkoncetration mellan grupperna var 1.255 (p = 0.001) efter 4 veckor av supplementering. Effektstorleken mellan grupperna för 10 veckor var 2.054 (p=0.008). Inga signifikanta effekter på blodlaktat, effektstorleken mellan grupperna var 0.148 (p=0.278). Signifikant effekt av ß-alanin på tid till utmattning (TTE) vid hög-intensitets cykling. ß-alanintillskott visade signifikant effekt på en repetition max (1RM) och helkroppsstyrka (WBS). Slutsats: ß-alanintillskott med en dosering på minst 3.2g/dag i 4 veckor ger en signifikant ökning av muskelkarnosinkoncentrationen. Större dosering än 3.2g visar inte på större effekt. ß-alanin har inte någon signifikant effekt på blodlaktat. Signifikant effekt visades på TTE för hög-intensitetscykling/sprinter. ß-alanintillskotts effekt på muskelstyrka är svår identifierad eftersom det bara var två studier som kunde inkluderas. / Background: The use of dietary supplements has increased in recent years. Which leads to the continuous production of new supplements that have no evidence of effect. A dietary supplement that has gained increased interest in recent years is β-alanine. For activities where glycolysis is stimulated and lactic acid production is high, β-alanine has been suggested to be an effective supplement. The effects and functions of ß-alanine in the body are not fully established. Purpose: The purpose of this study was to analyze the effects of ß-alanine supplementation on muscle carnosine concentration, blood lactate, muscle strength and endurance/time to exhaustion. Method: The study is designed as a systematic literature study with meta-analysis. Pubmed was used as a database for the literature search. Meta-assays were performed for carnosine concentration and blood lactate. Result: Dosage at 3.2g / day of β-alanine for 4 weeks shows significant effects on carnosine concentration. The size of the effect on carnosine concentration between the groups after 4 weeks of supplementation was 1,255 (p = 0.001). The effect size between the groups for 8-10 weeks was 2,054 (p = 0.008). No significant effects on blood lactate, the effect size between the groups was 0.148 (p = 0.278). Significant effect of βalanine on time to fatigue (TTE) in high intensity cycling. β-alanine supplementation showed significant effects on a repetition max (1RM) and whole body strength (WBS). 2 Conclusion: β-alanine supplementation with a dosage of at least 3.2g / day for 4 weeks gives a significant increase in muscle carnosine concentration. Larger dosages than 3.2g does not show greater effect. β-alanine does not have a significant effect on blood lactate. Significant effect was shown on TTE for high intensity cycling sprints. The ßalanine supplemental effect on muscle strength is difficult to identify because only two studies could be included.