Diss. rer. pol. Bern, 1952.

Zugl.: Diss. rer. pol. Bern, 1956.

Frankfurt, Wirtsch.- u. sozialwiss. Diss. v. 10. Juni 1934. / Im Buchh. ebd.

Diss. sc. pol. Bern, 1959.

Diss. Recht Bern, 1946.

Diss. Univ. Bern, 1951. / [Andere Ausg.:] Diss. rer. pol. Bern.

Zugl.: Diss. rer. pol. Bern, 1943. / Erschien auch als Heft 210 der Abhandlungen zum schweizerischen Recht N.F.

Begreppet kartell innebär att konkurrenter väljer att samarbeta istället för att konkurrera mot varandra på marknaden. En kartell grundar sig på ett konkurrensbegränsande samarbete, som är av den karaktären att det hämmar, snedvrider eller begränsar konkurrensen på marknaden. I 2 kap. 1 § konkurrenslagen stipuleras ett förbud mot konkurrensbegränsande samarbete som uppger kriterier för att ett sådant samarbete ska kunna anses föreligga. Sett från lagtext kan det vara svårt att utläsa när ett konkurrensbegränsande samarbete föreligger, eftersom kriterierna är omfattande och komplicerade; exempelvis räcker ett potentiellt förfarande för att vissa av kriterierna ska anses vara uppfyllda. I två av Sveriges mest uppmärksammade konkurrensrättsliga mål, Asfaltskartellen och Bensinkartellen, fastställer marknadsdomstolen att kartellverksamhet förelegat mellan bolagen. Marknadsdomstolen gör bedömningen utifrån 2 kap. 1 § konkurrenslagen och tar vägledning från EU-rättslig praxis avseende tillämpning av art. 101 FEUF. Lagtexten i 2 kap. 1 § konkurrenslagen, respektive fördragstexten i art. 101 FEUF, anger kriterier för när en kartell föreligger. Kriterierna är vidsträckta till sina definitioner, vilket medför att det kan vara svårt att förstå hur kriterierna ska tolkas. Vidare kan kriteriernas vidsträckthet hävdas vara motiverad utifrån konkurrensreglernas skyddsintresse. Sammanfattningsvis ämnar denna uppsats att undersöka kriterierna i 2 kap. 1 § konkurrenslagen.

Univ., Diss.--Hamburg, 1993.

Thèse 2004. / Bibliogr. Index.