Universiẗat, Diss., 2006--Münster (Westfalen).

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2009

Univ., Diss./03--Köln, 2002. / Literaturverz. S. 239 - 261.

No description available.

Ind., Purdue Univ., Diss.--West Lafayette, 2004. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.

Det svenska samhället och dess konkurrenslagstiftning bygger på principer om frihandel och perfekt konkurrens där monopol i princip är förbjudna. Tanken bakom detta är att konkurrens är något bra som leder till välfungerande marknader. Den rivalitet som uppstår mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjänster till bättre kvalité och lägre priser än om konkurrensen inte funnits. Samhällskollektivet som helhet vinner också på konkurrens då det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsättning och en starkare internationell ställning i världshandeln – något som främjar samhällsekonomin. För att konkurrensen ska fungera på ett bra sätt måste marknadens aktörer hålla sig till samma spelregler. Dessa spelregler återfinns i konkurrenslagen. Lagen innehåller två centrala förbudsbestämmelser varav en förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten d v s karteller. Karteller stör konkurrensen på marknaden, något lagstiftaren och samhället ser mycket allvarligt på. Bryter ett företag mot förbudet kan det åläggas att betala konkurrensskadeavgift till staten, en slags böter som kan uppgå till mycket stora belopp. Konkurrensskadeavgifterna ska verka avskräckande och på så sätt motverka kartellbildning. Som ett komplement till detta finns det också inom konkurrensrätten utrymme för eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgifter för de företag som avslöjar en kartell som de medverkar i. Denna uppsats frågar sig vad syftet och tanken bakom detta eftergiftsprogram är då benådning är en aning främmande i den svenska rättsordningen samt om det finns andra åtgärder för att avskräcka företag från att bilda karteller.   Tanken bakom det svenska eftergiftsprogrammet är att det ska motverka företag från att medverka i karteller då incitamenten för alla deltagande parter att avslöja det förbjudna samarbetet och komma undan utan böter är påtagligt stor. Att delta i en kartell är förbjudet och osäkerheten i vilka man kan och inte kan lita på i ett förbjudet samarbete är något som bör få en part som överväger att ingå i ett sådant samarbete att tänka till igen. Vidare ska konkurrensmyndighetens arbete med att utreda kartellsamarbeten underlättas med hjälp av eftergiftsprogrammet, något det sannolikt också gör. Men, genom att snegla på länder som USA och Kanada från vilka inspirationen till eftergift i huvudsak kommer, skulle det även kunna finnas andra åtgärder att tillgripa i jakten på karteller.

Zugl.: Freiburg, Univ., Diss., 2008

Minn., Univ. of Minnesota, Diss.--Minneapolis, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.

After the financial crisis, several comparison websites have emerged for private lenders to enable comparison on mortgage terms. The idea behind the comparison pages is that they should be used by the private borrower. On June 1, 2015, a new directive emerged from the Swedish Financial Supervisory Authority to the credit institutes that instead of the list interest, the average interest rate that the lenders offer their customers should be the one published, in order to further increase the transparency of the price. The purpose of this study is to investigate whether competition in the mortgage market has improved after the introduction of the comparison websites and the effects of the increased price transparency. In order to investigate the competition on the mortgage market, the theory of market forms and the Herfindahl-Hirschman Index has been applied. The result of the study shows that the concentration of competition has increased over time. This study also shows that the comparison pages have contributed to increased price transparency that has contributed to consumers information about the market. This study is limited to the Swedish mortgage market. / Efter finanskrisen har flertalet jämförelsesidor uppkommit för att möjliggöra jämförelser av räntor och villkor på bolån. Jämförelsesidor ska förenkla processen att jämföra de olika långivarna. Den 1 juni 2015 kom ett nytt direktiv från finansinspektionen till långivarna att istället för listräntan ska den genomsnittliga räntan som långivarna ger sina kunder vara den som publiceras, för att öka pristransparensen ytterligare. Denna studies syfte är att undersöka hur konkurrensen på bolånemarknaden har förändrats efter jämförelsesidornas tillkomst med HHI-index och konkurrensteori. Teori om marknadsformer och Herfindahl-Hirschman Index att tillämpas för att undersöka konkurrensen. Resultatet av studien visar att koncentrationen av konkurrensen har ökat över tid. Denna studie visar även att jämförelsesidorna har bidragit med ökad pristransparens som har bidragit till konsumenternas information om marknaden. Studien är avgränsad till den svenska bolånemarknaden.

Universiẗat, Diss., 2006--Köln.