Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, 1933. / "Private edition, distributed by the University of Chicago libraries, Chicago, Illinois."

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, 1933. / "Private edition, distributed by the University of Chicago libraries, Chicago, Illinois."

Thesis (Ph. D.)--Princeton University. / The following dissertation is substantially a reprint from the Princeton theological review for July and October, 1936. cf. Pref. Bibliography: p. v-viii.

Texte remanié de: Dissertation--Neuere Philologie--Frankfurt am Main--Johann Wolfgang Goethe-Universität, 2005. / Bibliogr. p. 287-307.

Thesis (Doktorwürde)--Universität Zürich, 1929. / Includes bibliographical references (p. iii-viii).

Thesis (Ph. D.)--Princeton University. / The following dissertation is substantially a reprint from the Princeton theological review for July and October, 1936. cf. Pref. Bibliography: p. v-viii.

Diss. : Theologie : Göttingen--1977, soutenue sous le titre "Kaspar Hedio als Geschichtsschreiber--ein Beitrag zur Historiographie des Humanismus und der Reformation" / Bibliogr. p. 389-423.

Edition commerciale de : Dissertation : Philosophische Fakultät : Göttingen, Universität : 2003. / Bibliogr. p. [319]-331.

Inaug.-Diss.--Leipzig. / Academic record. "Die vollständige Arbeit wird unter dem Titel 'Die Rudolstädter Festspiele aus den Jahren 1665-67 und ihr Dichter' als erster Band der ... 'Probefahrten' ... erscheinen."

Ämnet som jag har undersökt är synen på den avvikande individen i film. I min analys har jag använt mig av David Lynchs The Elephant man (1980) samt Werner Herzogs Kaspar Hauser (1974). Min analys är gjord utefter den hermeneutiska metoden och är således utarbetad efter mina egna tolkningar och reflektioner kring filmerna. Teorierna jag har använt mig av är postkolonialism och makt. I min slutsats har det framgått att det kan vara en mångfald anledningar till hur och varför människor väljer att behandla de avvikande individerna på sättet de gör. Dock så framgår det att de som behandlar de avvikande väl oftast motiverar sina handlingar genom att de finner sympatier för de utsatta. När det gäller de människor som ger en sämre behandling av de avvikande kan detta ofta motiveras på flera sätt. Dels så kan dessa människor ha en tro om att de gör de utsatta en ”tjänst” när de försäker omforma dem. Då man inte lyckas med omformningen legitimerar man istället att exkludera dem. Andra kan utsätta de avvikande för onda och giriga handlingar och motivera det som om de inte ser att det är människor med ett likvärdigt människovärde som de själva.