Katrineholms-Kuriren är en lokaltidning med redaktioner i de södermanländska kommunerna Katrineholm och Vingåker. Centralt i detta arbete är en undersökning av hur mängden lokala och regionala artiklar har förändrats under en tioårsperiod, 2005 till 2015, då samarbetet expanderat i EK-koncernen som Katrineholms-Kuriren ingår i. Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av 399 artiklar, publicerade i Katrineholms-Kuriren vecka 41 år 2005 och vecka 41 år 2015. Till stöd för undersökningens resultat finns också en kompletterande intervju med Henrik Wising, som under den aktuella perioden arbetat som nyhetschef och reporter på Katrineholms-Kuriren. En tydlig tendens som framkommer i undersökningens resultat är att tidningens rapportering tycks ha genomgått en centralisering till huvudorten Katrineholm, samtidigt som rapporteringen om Vingåker, Södermanland och bevakningsområdets mindre orter har minskat. Även bevakningen av kommunpolitik har minskat, liksom mängden lokala ledare och debattartiklar. Gemensamt för de lokala och de regionala artiklarna är de totalt sett har minskat, om än i olika grad. De teoretiska utgångspunkter som lyfts i uppsatsen är tre demokratimodeller (konkurrensdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati), teorier om lokal identitet och lokal demokrati, det nyhetsekologiska systemet, samt omstruktureringar i mediebranschen som påverkar den lokala dagspressen och de journalister som är verksamma inom journalistiken. I Diskussion och slutsats diskuteras resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, samt vilken betydelse samarbetet inom EK-koncernen har haft för utvecklingen i Katrineholms-Kuriren. Uppsatsens avslutande del behandlar också vad förändringarna i tidningen kan innebära för den lokala demokratin.

Denna undersökning handlar om att belysa vilka policyer som implementerats för de uppnådda resultaten näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Det kommer undersökas enbart de bidragande faktorer ur kommunens politiska perspektiv. För att genomföra detta, har man applicerat en kvalitativ studie med fyra inblandade aktörer i näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Dessutom har man analyserat kommunens policydokument kring näringslivspolitiken för att stärka materialet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på både implementering- och governance teorier för att kunna förklara bättre näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Både teorierna har fungerat och bidragit med att åstadkomma besvara syftet och frågeställningen. Undersökning avgränsas från 2010 till 2017. Resultat visar utifrån intervjupersonernas perspektiv att man har genomfört vissa beslut som påverkade det positiva näringslivet i Katrineholms kommun, detta har även förekommit bland de dokument som analyserats för att granska ytterligare vad som förekommit i intervjuerna. Både intervjuerna och dokument påvisas ett antal faktorer som bidrog denna utveckling. Bland annat innebär goda relationer mellan aktörerna och den politiska stabiliteten, S och M gjorde möjligt för att förbättra näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Den samlade informationen har granskats och bearbetats utifrån teorier till ett slutresultat. Eftersom studien behandlar en kommun och fyra aktörers perspektiv inom en kommun kan inte ge hög extern validitet. Däremot skulle det vara intressant att forska vidare ämnet, exempelvis genom att jämföra två kommuner som har likande utveckling. Det skulle även vara intressant att andra forskare studerar djupt ämnet, genom att undersöka vidare om andra faktorerna som kan ha bidragit till att en kommuns näringsliv utvecklats positivt, exempelvis sådana faktorer som inte är direkt kopplat till politiska faktorer såsom entreprenörerna eller företagarna. / <p>2018-08-24.</p>