This thesis aims to examine the importance of the organization Process Kedjan regarding youth’s termination of delinquency and drug abuse. It also aims to examine in which extent the organization helps the youths in different ways than authorities, as well as how the organization can function as a complement to authorities. The thesis is designed as a case study and is based on the perspective of the organization’s members. The study was performed by using qualitative interviews with five boys who have received or still are receiving help from the organization. Three of them are still receiving support and two of them are now working in the organization. They are all in the ages between 18 and 25, and has been active in delinquency and drug abuse in the ages between approximately 12 and 20. The theory of age-graded informal social control by Laub and Sampson was applied in the analysis. In the processing of the empirical material it emerged that Process Kedjan has been of great importance for the youths in their desistance of delinquency and drug abuse. Other factors of significance has been: close relationships, daily routines and activities and a sense of guilt for the harm they have caused other human beings. Another finding in the study was that Process Kedjan has qualities that cannot be found in authorities. These qualities are summarized in four different terms: identification, reliance, accessibility and fellowship. By the result we could find that Process Kedjan is an important complement to the authorities work regarding to prevent relapse in delinquency and drug abuse among youths, but collaboration between the organization and different authorities is required to be able to help a youth. The organization has contributed to a better view on authorities among the youths, they now understand the importance of dealing with for instance social services. / Denna uppsats syftar till att undersöka vilken betydelse organisationen Process Kedjan har för ungdomars upphörande av kriminalitet och missbruk. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning organisationen hjälper ungdomar på andra sätt än myndigheter samt hur organisationen kan fungera som ett komplement till myndigheter. Uppsatsen är utformad som en fallstudie och utgår från medlemmarna i Process Kedjans perspektiv. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem unga män som får eller har fått hjälp av organisationen. Tre av dem tar fortfarande emot hjälp och två arbetar numera i organisationen. I analysen tillämpades Laub och Sampsons teori om upphörandeprocesser, vändpunkter och sociala band. Vid bearbetning av det empiriska materialet framkom det att Process Kedjan har varit av stor betydelse för att ungdomarna ska kunna upprätthålla ett liv utan brott och missbruk. Andra viktiga faktorer har varit: nära relationer framför allt med familj, dagliga rutiner och aktiviteter samt en skuldkänsla av att ha orsakat skada hos andra människor. Det framkom också att Process Kedjans verksamhet innehåller delar som inte går att finna hos myndigheter. Dessa har sammanfattats i fyra olika begrepp: identifikation, tillit, tillgänglighet och gemenskap. I resultatet går det att utläsa att Process Kedjan är ett viktigt komplement till det arbete som myndigheter utför angående att förebygga återfall i kriminalitet och missbruk bland ungdomar, men för att kunna hjälpa en ungdom krävs ett samarbete mellan organisationen och olika myndigheter. Med hjälp av stöd från organisationens personal har ungdomarna fått en förändrad syn på myndigheter och ser nu vikten av att ha en kontakt med exempelvis socialtjänsten.

Byggbranschen är projektbaserad och för varje projekt upprättas en ”tillfällig fabrik” som ofta leder till komplexa försörjningskedjor och tillfälliga projektorganisationer. Huvudentreprenören kompletterar sin organisation med underentreprenörer som bidrar med spetskompetenser och hindrar entreprenadsumman från att skjuta i höjden. UE-kedjan är oundviklig och bidrar tyvärr inte endast med problemlösningar. Språkbarriärer, produktivitetsineffektivitet och arbetskriminalitet är sådant som uppkommer vid flertalet involverade aktörer på byggarbetsplatser, det är viktigt för huvudentreprenören att få rutiner kring hur dessa problemområden kan hanteras och motarbetas. Kontroller och uppföljningar är två arbetsmoment för att motarbeta dessa problemområden, för att kartlägga branschens utvecklingsmöjligheter kring förbättringar av dessa genomfördes studien tillsammans med NCC med referensprojektet Riksväg 25 mellan Sjöatorp och Alvesta väst.   Studiens syfte var att undersöka hur NCC arbetar med kontroller och uppföljningar av de arbetssätt, lagar, regler och villkor som är överenskomna med underentreprenör i deras byggprojekt. Målsättningen var att implementera ett förbättrat arbetssätt kring ämnet hos både NCC och liknande aktörer i byggbranschen. För att inhämta kunskaper och skapa sig en förståelse kring ämnet genomfördes initialt litteraturstudier. Författarna insåg snabbt att ämnet är ett nytt uppkommande problem och att det var brist på tidigare studier. Vidare genomfördes intervjuer och observationer vilket vägde in faktorer som erfarenheter, åsikter och upplevelser i datainsamlingen. Metodvalet gav författarna en djupare inblick och förståelse kring ämnet samt tankar kring hur NCC skulle kunna implementera ett förbättrat arbetssätt kring ämnet.   Resultatet visade att NCC i dagsläget har stor tillit till sina underentreprenörer och jobbar på långsiktiga relationer. Vidare konstaterades att förarbetet innan man börjar samarbeta med en underentreprenör är väl utformat och konstruerat, det finns rutiner för vad man bör kontrollera och gå igenom med företagen som ska vara på arbetsplatsen. Det konstaterades att NCC inte har några tydliga rutiner kring hur kontroller och uppföljningar ska genomföras under projektets gång.   För ett lyckat arbete kring att motarbeta arbetskriminalitet i byggbranschen krävs ett gemensamt krafttag från samtliga aktörer. Myndigheter spelar en viktig roll i frågan och kan påverka branschen, ett samarbete och gemensamt krafttag med flertalet aktörer hade påverkat ämnet till det positiva. Aktörer i branschen behöver initialt kolla ”inombords”, arbetet kring kontroller och uppföljningar för att motarbeta arbetskriminalitet behöver genomsyra hela organisationer. Interna utbildningar för att informera och utbilda personal om problematiken är lämplig för att öka medvetenheten kring ämnet. I studien framgick att en lämplig metod som motarbetar arbetskriminalitet på byggarbetsplatsen är att införa och genomföra stickprov. / The construction industry is project-based and for each project a ”temporary factory” is established, often resulting in complex supply chains and temporary project organizations. The main contractor supplements their organization with subcontractors who contribute with specialized skills and prevents the contract sum from skyrocketing. Unfortunately, the subcontractor chain not only contributes with problem-solving but also brings language barriers, productivity inefficiencies and labor crime, which occur with multiple actors involved at construction sites. It is important for the main contractor to establish routines for handling and counteracting these problem areas. Controls and follow-ups are two work processes used to counteract these issues. To identify the industry's potential for improvement in these areas, the study was conducted in collaboration with NCC, focusing on the reference project "Highway 25 between Sjöatorp and Alvesta west."  The study aimed to examine how NCC works with controls and follow-ups of work methods, laws, regulations, and conditions agreed upon with subcontractors in their construction projects. The objective was to implement an improved approach to the subject for both NCC and similar actors in the construction industry. Initially, literature studies were conducted to gather knowledge and gain an understanding of the subject. The authors quickly realized that the subject was emerging and lacked previous studies. Interviews and observations were then carried out, incorporating factors such as experiences, opinions, and perceptions into the data collection. The chosen methodology provided the authors with deeper insights and understanding of the subject, as well as thoughts on how NCC could implement an improved approach to the topic.  The results showed that NCC currently has a high level of trust in its subcontractors and works towards building long-term relationships. Furthermore, it was noted that the preparation before collaborating with a subcontractor is well designed and structured, with routines for what should be checked and reviewed with the companies present at the worksite. It was observed that NCC does not have clear procedures on how controls and follow-ups should be conducted during the project.  To successfully combat labor crime in the construction industry, a joint effort from all actors is required. Authorities play a vital role in this matter and could influence the industry. Collaboration and collective action with multiple actors would have a positive impact on the subject. Industry actors need to look "inward" initially, focusing on controls and follow-ups to counteract labor crime, which should permeate throughout their entire organizations. Internal training to inform and educate staff about the issue is suitable for increasing awareness. The study revealed that an appropriate method to counteract labor crime at construction sites is to introduce and implement random checks. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumentens köpbeslut inom second-hand mode. Med tanke på hållbarhet och dess aktualitet så är det ett ämne som är intressant att forska vidare på. För att konsumenten ska ställa om till ett mer hållbart konsumtionsbeteende krävs en bred förståelse för vad som påverkar ett köpbeslut. Det finns ofta flera motiv och framförallt upplevda risker bakom second-hand konsumtion. Detta på grund av att begagnade varor utgör en större risk för konsumenten i och med att de tidigare har använts. Med en förhoppning om att kunna upplysa second-hand modeföretag kring hur de kan utveckla mer effektiva strategier, valde vi att undersöka bakomliggande faktorer till ett second-hand köp. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fokusgruppsintervjuer med 12 second-hand mode konsumenter. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används Means-End Chain teorin (MEC) som bygger på motivationsfaktorer. Resultatet av studien visar att de största motiven till att handla second-hand mode är hållbarhet, ekonomi, unicitet och att konsumenten får känna att de har ett ansvar. Vi använder oss även av begreppet Perceived Risks med anledningen att vi ville identifiera upplevda risker med second-hand modekonsumtion, det visade sig vara defekta varor samt returer, tillgänglighet och utbud samt struktur och hygien. Vår studie bidrar till ökad förståelse för vilka faktorer som driver second-hand mode konsumenter till köp. / This study aims to investigate the factors that influence the consumer’s purchase decisions in second-hand fashion. Considering sustainability and its current relevance, it is an interesting topic to conduct further research on. In order for consumers to transition to a more sustainable consumption behavior, there needs to be a broad understanding of what influences purchasing decisions. There are often several motives and above all perceived risks behind second-hand consumption, as used goods pose a greater risk to the consumer due to their previous usage. With the hope of being able to inform second-hand companies about how they can develop more effective strategies, we chose to investigate the factors behind a second-hand purchase. The study employs a qualitative approach based on focus group interviews with 12 second-hand consumers. To answer the study's purpose and research questions, the Means-End Chain theory (MEC) is used, which is based on motivational factors. The results of the study show that the primary motives for shopping second-hand are sustainability, economics, uniqueness, and a sense of responsibility. We also utilize the concept of Perceived Risks to identify consumers' perceived risks associated with second-hand consumption, which turned out to be defective goods and returns, availability and selection, and structure and hygiene. Our study contributes to increased understanding of which factors drive second-hand fashion consumers to a purchase.