Detta arbete hade till mål att kartlägga och identifiera ett antal biologiska restprodukter som kan vara tänkvärda som råmaterial för produktion av förnybara produkter i Sverige. Genom en detaljerad litteraturgenomgång har man identifierat vilka tekniker som är mest möjliga och lämpliga från olika aspekter. Baserat på kemiska sammansättningar, tillgänglighet och låg kostnad har fem biologiska restprodukter utvalts. Dessa restprodukter är apelsinskal, hästgödsel, vetehalm, drank och fågel fjädrar. För varje restprodukt har det undersökts vilka tekniker och förbehandlings metoder som kan bli tillämpliga samt vilken verkan de har på biomassans kvalitet. Ett antal studier har beskrivits i rapporten som kan bidra till en mer ekonomisk och miljömässig produktion genom förbättring av produktutbyte och minskning av problem i processen.

Den här rapporten behandlar framställning av nanocellulosa, CNF, och hur det kemiska innehållet för barr- respektive lövmassa påverkar framställningen. De massor som använts i undersökningen var båda ursprungligen från oblekta sulfatmassor. De blev först kloritdelignifierde och genomgick sedan alkalisk extraktion för att ta bort hemicellulosan. Innan massorna homogeniserades enzymbehandlades de med endoglukanas. De erhållna nanofibrerna karakteriserades genom kolhydratsanalys, mätning av polymerisationsgraden, konduktometrisk titrering, mätning av transmittans, AFM, röntgendiffraktion, centrifugering och DLS. Utifrån resultaten kunde det ses att mellan barr- och lövmassorna var barrmassan det bästa alternativet vid framställning av nanocellulosa. Inom barrmassorna var den kloritdelignifierade barrmassan det bästa alternativet vid framställning av nanocellulosa.

A solar twin is a star with characteristics very similar to those of the Sun. This is, a Sun-like star. Earlier studies show that M67-1194 is one of the best solar twins found to date. But this star is not exactly like the Sun. There exist differences between them, in terms of chemical composition, that were defined as well. The goal of this study is to apply a new method to study the similarities of the mentioned star with the Sun. Hopefully a method that provides more precise results. The method uses difference spectra, result of subtracting the spectrum of the star from the solar spectrum, instead of the regular spectra. Then the question is: can this method cast more precise results than those obtained by Önehag et al. in 2011? The answer is that it does. The earlier study gave an uncertainty of ±0.02 dex and ours gave uncertainties between ±0.01 dex and ±0.02 dex. Nevertheless, this conclusion must be taken with caution as the study is not as conclusive as the one out carried by Önehag et al.. / En soltvilling är en stjärna som liknar solen väldigt mycket. Tidigare studier visar att M67-1194 är en av de bästa upptäckta soltvillingarna hittills. Men stjärnan är inte exakt som solen. Det finns skillnader mellan dem angående deras kemiska sammansättningar vilket har också visats i tidigare studier. Den här studiens syfte är att tillämpa en ny metod för att granska likheterna mellan den nämnda stjärnan och solen. En metod som förhoppningsvis ger noggrannare resultat. Metoden använder differensspektra som erhålls genom att subtrahera stjärnans spektrum från solens spektrum, i stället för att använda de vanliga spektra. Frågan är om den här nya metoden kan ge noggrannare resultat än dem som Önehag et al. fick 2011. Svaret är ja. Den tidigare studien visade en osäkerhet på ±0,02 dex medan vår gav osäkerheter mellan ±0,01 dex och ±0,02 dex. Icke desto mindre måste våra slutsatser tas försiktigt ty vår studie är inte lika säker som Önehags et al..