Kiruna är staden som genomgår en omdanande process, där delar av staden nedmonteras medan en ny stadskärna etableras. Kiruna kommun har haft som ambition att omlokaliseringen och stadsomvandlingen ska understödjas av omfattande medborgardialoger. Där utvecklingsstrategierna sägs bygga på kirunabornas önskemål kring vad de föreställer sig att nya stadskärnan kan bli. Stadens befolkning behöver därmed förhålla sig till att delar av deras stad nedmonteras samtidigt som de ska föreställa sig en ny. Vi analyserar processen för detta utifrån nutida planeringsteori som betonar att kunskapen som kommer från att uppleva en stad har ett särskilt värde i planeringen. Det innebär att planerare, med sin expertkunskap, behöver vidga sitt arbetssätt. Från att vara de enda som besitter kapaciteten till att föreställa sig en ny stad, till att kunna tolka och omformulera anspråk som kommer från stadsinvånare. Således fokuserar vi på hur planerare och politiker har arbetat med att behandla den lokala kunskapen, för att skapa en djupare förståelse för strategiskapande procedurer. Det som är säreget med Kiruna kan läsas utifrån två aspekter. Den ena är att nedmontering skapar en unik och känslig situation, där planerare försökt söka efter vad som kirunaborna anser som värdefullt i sin stad och sedan omformulera det till något nytt. Den andra är att Kiruna kan karaktäriseras som en stad i den arktiska regionen. Dessa samhällen har genom historien planerats utifrån att expertkunskapen premierats och mer ofta än sällan har urbana modeller söderifrån importerats till arktiska stadsbyggandet. Numera börjar det gamla luckras upp och fler designers söker efter att jobba nära befolkningen i regionen för att skapa särskilda lokala uttryck. Genom att studera fallet Kiruna söker vi efter att skapa synergier mellan dessa två aspekter där den lokala kunskapen löper som en röd tråd genom processerna för avveckling och utveckling. Vårt empiriska material bygger på analyser från strategiska dokument och kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer. Dessa nyckelaktörer har varit planerare och politiker som haft särskilt centrala roller i Kirunas stadsomvandling. Intervjuerna blir således deras berättelser och erfarenheter. Utifrån vårt insamlade empiriska material har vi format uppfattningen att dessa två aspekter för nedmontering och arktiskt stadsbyggande har en inverkan på hur planerare behandlat den lokala kunskapen samt hur den lokala kunskapen fått forma den nya stadskärnan. Det har betonats att detta inte är något vanligt stadsutvecklingsprojekt, utan omständigheterna kräver ett särskilt åtagande från planerarna med utökad hänsyn till invånarnas kunskap och omsorg för förlusten av deras stad. Därför har det funnits ett fokus på kvalitativa samtal med medborgarna. Nedmonteringen skapar möjligheter att forma strategier för ett stadsbyggande som frångår problem som återfinns i gamla stadskärnan, uttryckta av kirunabor. Det skapar även möjligheter att bygga en stad med ett långsiktigt perspektiv där gruvan inte längre kommer vara en lika stark lokal arbetsgivare. / Kiruna is a city that is undergoing a transformative process, where parts of the city are being dismantled while a new city center is being established. Kiruna municipality has had the ambition that the relocation and the urban transformation should be supported by extensive citizen dialogues. The strategies for development are claimed to be based on the Kiruna residents’ wishes about what they imagine the new city center to be like. Therefore, the town’s population needs to relate to the dismantling of parts of their city, while also imagining a new one. The analysis of this process is based on contemporary planning theory, which emphasizes that the knowledge that comes from experiencing a city has a particular value in the context of urban planning. This means that planners, with their expert knowledge, need to extend their way of working from being the only ones who possess the capacity to imagine a new city to being able to interpret and reformulate claims that come from city residents. In this essay we examine how planners and politicians have worked to process the local knowledge, to create a deeper understanding of strategy making procedures. What is unique about Kiruna can be interpreted from two aspects. One is that the dismantling of the city creates a distinct and sensitive situation, where planners have attempted to understand what Kiruna´s residents consider valuable in their city and then reformulate it into something new. The other one is that Kiruna can be characterized as a city in the Arctic region. Throughout history, these communities have been planned on the basis of expert knowledge, and more often than not, urban models have been imported from the south for Arctic urban development. Nowadays, the old ways are beginning to dissolve, and more designers are looking to work close to the people of the region to create special local expressions. By studying the Kiruna case, we seek to create synergies between these two aspects where local knowledge runs as a thread through the processes of dissolving and development. Our empirical material is based on analyzes from strategic documents and qualitative interviews with planners and politicians. These key actors have played central roles in Kiruna’s urban transformation. The interviews thus entail their stories and experiences. Based on our collected empirical material, we have formed the perception that these two aspects of dismantling and Arctic urban planning have an impact on how planners have treated local knowledge and how local knowledge has shaped the new city center. It has been emphasized that this is no ordinary urban development project. The circumstances require a special commitment from the planners with increased consideration for the residents’ knowledge, and care for the loss of their city. Therefore, there has been a focus on carrying out qualitative dialogues with citizens. The dismantling process creates potentials to formulate strategies for urban development that depart from problems found in the current city center, expressed by Kiruna residents. It also creates opportunities to build a city with a long-term perspective where the mine will no longer be as important as an employer.

The work with this thesis started during the last semester at the Fire Protection Engineering program at Luleå University of Technology. Kiruna has relied on the iron ore resources of Luossavaara and Kiirunavaara since the creation of the town. The iron ore stretches underneath the current city center. Therefore, some of the housings have to move northwest. The consequences of the town move are that some of the current housings will be demolished after the government owned mining company LKAB has bought the estates. This thesis aims to research the possibilities of performing fire tests in theses abandoned housings. Full-scale fire tests are usually expensive and therefore it is of substantial importance that the performed tests are meaningful. A meaningful full-scale fire test, in the author’s opinion, is defined as: The goal has to be well defined with a structured definition of what should be achieved. The test should aim at over-bridging knowledge gaps in the fire engineering science. The test should not be suitable executing for a laboratory environment. Earlier performed fire tests and scientific papers where studied to identify possible knowledge gaps. Four main topics where identified: FDS validation and computer modeling Passive fire protection system in old buildings Load bearing systems Façades and exterior claddings Two field inventories were conducted during 2016-2017. Some objects had a cultural value and were therefore excluded. The authors have decided to only include objects deemed interesting. However, these objects are just a small amount of the buildings affected by the move. The majority of the buildings identified as suitable for fire tests are high-rise residential buildings. These were found suitable for most of the identified topics. The number of buildings with large open spaces, large ceiling heights and atriums was small. The environmental requirements and permits required for performing fire tests were studied as a part of the thesis. The County administration of Norrbotten is in charge of these legal matters. The authors conclude that the authorization process may be lengthy and complicated but feasible. The authors’ conclusion is that the probability of performing full-scale fire tests are low. The lack of complex buildings, difficulty in extracting accurate, reliable data and high costs are some of the reasons. / Detta examensarbete påbörjades under den sista terminen vid brandingenjörsprogrammet på Luleå tekniska universitet, höstterminen 2017. Kiruna har sedan staden grundades alltid varit beroende av de järnmalmsfyndigheter som finns Loussavaara och Kiirunavaara. Den järnmalmsåder som löper från Kiirunavaara sträcker sig under stadens befintliga stadskärna. Delar av staden kommer därför att flyttas i nordvästlig riktning. Stadsflytten medför att delar av stadens bebyggelse kommer att köpas upp av det statliga gruvdriftsbolaget LKAB som sedan river fastigheterna. Arbetet syftar till att undersöka möjligheten att utföra brandförsök i dessa tomma fastigheter. Försök i full skala är mycket kostsamma vilket medför att det är eftersträvansvärt om brandförsöket är meningsfullt. Ett meningsfullt brandtest i full skala definierades av författarna som följande: Målet som försöket ska uppnå och vad som ska mätas är tydligt definierat Försöket ska överbrygga eller syfta till att överbrygga kunskapsglapp inom brandforskningen Försöket ska inte vara lämpligt att utföra in en laboratoriemiljö För att uppnå kravet avseende kunskapsglappet undersöktes tidigare brandförsök och vetenskapliga tidskrifter. Fyra huvudspår identifierades: FDS validering och datormodellering Passivt byggnadstekniskt brandskydd i äldre byggnader Lastbärande system Fasader och fasadbeklädnader Inventeringen gjordes i två omgångar under 2016 och 2017. Vissa objekt sållades bort på grund av dess kulturhistoriska värde. Inventeringen visar de objekt som författarna finner intressanta sett till ovanstående men representerar bara ett urval av alla de byggnader som evakueras i samband med flytten. Sett till de byggnader som under inventeringen identifierades som lämpliga för brandförsök utgörs de flesta av höga bostadshus. De höga bostadshusen bedömdes som lämpliga för samtliga identifierade huvudspår. Byggnader med stora öppna ytor, höga takhöjder eller atrium förekom ej förutom i ett fåtal fall. Som en del i arbetet undersöktes de miljötillstånd som krävs. Länsstyrelsen i Norrbotten som är den instans som beviljar eller avslår tillstånd. Författarna bedömer processen som omfattande men genomförbar. Sannolikheten för försök i full skala i samband med stadsflytten bedöms som låga. Bristen på komplexa byggnader, svårigheten i att extrahera exakta och tillförlitliga mätvärden samt den höga kostnaden medför att det är svårt att driva projektet så långt att det leder till försök i full skala.