Orientador: Nilson Antonio Modesto Arraes / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Engenharia Agricola / Made available in DSpace on 2018-08-08T15:43:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Arruda_Juliana_M.pdf: 5828859 bytes, checksum: 247ce37779a8f1fff648490b5768c199 (MD5) Previous issue date: 2006 / Resumo: A Agricultura Urbana e Peri-urbana (AUP) contemporânea vêm ganhando destaque no cenário mundial e nacional e reafirmando-se como um fator permanente nos processos de desenvolvimento sustentável das pessoas e da sociedade.Em Campinas, a câmara e o executivo têm, através das legislações municipais e da regulamentação do Programa de Hortas Comunitárias de Campinas (PHC), sinalizada a intenção em trazer à agenda política do município o tema de agricultura urbana. Porém na atual administração, Hélio de Oliveira Santos (2005-2008), o PHC ainda não tem destino claro. Neste contexto, este trabalho tem como objetivo analisar o PHC, de forma a subsidiar uma nova formulação de políticas públicas de AUP no município. Seus objetivos específicos compreendem a análise da gestão do PHC, dos projetos de hortas no município e do perfil dos participantes, bem como tecer proposições a cerca da percepção dos entrevistados. Os dados utilizados foram obtidos a partir de visitas sistemáticas e entrevistas dirigidas ao longo do ano de 2005, realizadas junto a formuladores, gestores e beneficiários de hortas urbanas escolares, terapêuticas e comunitárias do município de Campinas, além da fonte documental. A análise da maneira como se deu a gestão do PHC evidenciou a, quase total, desvinculação entre o programa e as políticas setoriais de educação, saúde e ação social. A análise do gerenciamento dos projetos evidenciou a importância das ações individuais na implementação e sucesso das atividades, mesmo com recursos escassos. Por fim, na descrição da operacionalização, chama atenção à importância que os projetos ganham na vida dos beneficiários e a boa articulação dos coordenadores com outras instituições, tanto do setor privado (Petrobras), como do setor público (CEASA) / Abstract: Contemporary Urban and Peri-urban Agriculture (UPA) is gaining prominence in the worldwide and national scene as it reaffirms itself as a permanent factor in the processes of sustainable development of people and society. In Campinas, the Municipal Chamber and Executive have, through municipal legislation and the regulation of the Community Kitchen-gardens Program of Campinas (CKP), signaled the intention of bringing to the political agenda, the subject of urban agriculture. However, in the current administration, Hélio de Oliveira Santos (2005-2008), the CKP still does not have a clear destination. In such a context, the objective of this work is to analyze the CKP, and to develop anew form of public politics of UPA in the city. Its specific objective is to understand and analyze the management of the CKP and kitchen-gardens projects in the city and the social economic profile of the participants. The data used had been gained from systematic visits and interviews during the whole of 2005 with the participation of the planners and policy makers, managers and institutional and communitarian urban beneficiaries of kitchen-gardens in the city of Campinas, beyond the documentary source. The analysis of the evidence gave the management of the CKP, an almost total picture, disconnected between the program and education, health and social action politics. The analysis of the projects managed here showed the importance of individual action in the implementation and success of the activities, particularly those with scarce resources. Finally, in describing the operation, it calls attention to the importance of projects that benefit the life of the beneficiaries and the joint efforts of the coordinators with other institutions the private (Petrobras) and the public sectors (CEASA) / Mestrado / Planejamento e Desenvolvimento Rural Sustentável / Mestre em Engenharia Agrícola

No description available.

<p><p>Varken förr eller senare har köksträdgårdsodlingen stått på en sådan hög nivå som under den victorianska tiden – vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksväxt- och fruktodling från tiden kring förra sekelskiftet samt vissa växter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig fråga är om dessa metoder och växter kan tillföra något när vi nu försöker skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.</p><p>   På det lilla Årups slott i nordöstra Skåne fanns en gång en numera försvunnen köksträdgård. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgång hitta historien bak denna specifika trädgård. Istället har fältstudier, samtal och litteraturjämförelser mellan svenska och engelska trädgårdshandböcker fått ge en allmän bild av dåtida arbetsmetoder i köksträdgården. Den viktigaste boken har varit ”The Victorian Kitchen garden” som baserades på ett TV-program med samma namn från 1990-talet. Litteraturstudierna visar att även om det är mycket som skiljer svenskt och engelskt sätt att arbeta i trädgården, finns ändå en överskuggande gemensam tanke: att bruka och inte förbruka jorden! En tanke som är i högsta grad aktuell ännu idag.                     </p><p>   När så småningom en ”victoriansk” köksträdgård hittades på Trolle-Ljungby slott i Skåne, gavs det en fantastisk möjlighet till jämförelser mellan litteraturens arbetssätt med verkligheten. I examensarbetet ingår bl a en beskrivning av Trolle-Ljungbys odlingar av blommor, grönsaker liksom mer eller mindre exotiska frukter både på friland och i växthus – allt odlat enligt gamla traditionella metoder. Som ett komplement till denna beskrivning, följer författarens kommentarer och jämförelser utifrån de iakttagelser som gjorts under litteraturstudierna. Rekommendation ställs mot funktion.</p><p>   Detta examensarbete visar att det finns både specifika metoder liksom rena förhållningssätt till natur och miljö från den victorianska tiden som fortfarande är i allra högsta grad användbara och viktiga. Låt oss därför vara lite lata och inte uppfinna hjulet igen. Det räcker med att ta ett kliv tillbaka till framtiden – till den victorianska köksträdgården.</p></p>

Varken förr eller senare har köksträdgårdsodlingen stått på en sådan hög nivå som under den victorianska tiden – vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksväxt- och fruktodling från tiden kring förra sekelskiftet samt vissa växter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig fråga är om dessa metoder och växter kan tillföra något när vi nu försöker skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.    På det lilla Årups slott i nordöstra Skåne fanns en gång en numera försvunnen köksträdgård. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgång hitta historien bak denna specifika trädgård. Istället har fältstudier, samtal och litteraturjämförelser mellan svenska och engelska trädgårdshandböcker fått ge en allmän bild av dåtida arbetsmetoder i köksträdgården. Den viktigaste boken har varit ”The Victorian Kitchen garden” som baserades på ett TV-program med samma namn från 1990-talet. Litteraturstudierna visar att även om det är mycket som skiljer svenskt och engelskt sätt att arbeta i trädgården, finns ändå en överskuggande gemensam tanke: att bruka och inte förbruka jorden! En tanke som är i högsta grad aktuell ännu idag.                         När så småningom en ”victoriansk” köksträdgård hittades på Trolle-Ljungby slott i Skåne, gavs det en fantastisk möjlighet till jämförelser mellan litteraturens arbetssätt med verkligheten. I examensarbetet ingår bl a en beskrivning av Trolle-Ljungbys odlingar av blommor, grönsaker liksom mer eller mindre exotiska frukter både på friland och i växthus – allt odlat enligt gamla traditionella metoder. Som ett komplement till denna beskrivning, följer författarens kommentarer och jämförelser utifrån de iakttagelser som gjorts under litteraturstudierna. Rekommendation ställs mot funktion.    Detta examensarbete visar att det finns både specifika metoder liksom rena förhållningssätt till natur och miljö från den victorianska tiden som fortfarande är i allra högsta grad användbara och viktiga. Låt oss därför vara lite lata och inte uppfinna hjulet igen. Det räcker med att ta ett kliv tillbaka till framtiden – till den victorianska köksträdgården.