Det här arbetet handlar om hur elever grupperas inom ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och elev på en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där huvudtesen är att individen lär av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen. Högstadieskolan placerar eleven utifrån vilken information lärare och rektor har om elevens förkunskaper. Gymnasieskolan använder sig av inskrivningssamtal och ett prov för att avgöra vilken grupp eleven ska vara. Studien visar också att oftast fungerar gruppsammansättningarna bra och det att det finns lämpliga nivåskillnader mellan grupperna gällande svårighetsgraden. Det som lärare och elever tycker gynnar den språkliga utvecklingen är mindre grupper där läraren kan fokusera mer på den enskilde individen. Det ger också eleven mer utrymme att tala och få feedback från kamrater och läraren.