I denna uppsats behandlas hur klassningssällskapens regelverk kan bidra till ett örlogsfartygs överlevnad vid vapenverkan. Syftet är att undersöka om regelverken kan användas för att implementera stryktålighet genom sina notationer och krav på redundans, separation och skydd mot splitter. Arbetet inleds genom kunskapsuppbyggnad av teorier som behandlar örlogsfartygs överlevnad, vilka sedermera bildar arbetets teoriram. Sedan sker en analys av regelverken samt en fiktiv operativ miljö skapas för att ta fram taktiska uppgifter samt hot, vilka sedan omvandlas till verkansdelar och kritiska system. Därefter skapas modellerna som tillsammans med verkansdelarna används i simuleringen som genomförs i simuleringsverktyget Semiautomatsikt fartygs verktyg för AVAL. Simuleringarna mäter utslagssannolikheter av olika funktioner ombord vid påverkan från de framtagna verkansdelarna. Syftet är att undersöka om koncepten, vilka baseras på regelverken bidrar till mer stryktåliga plattformar. Resultatet från simuleringarna pekar på att regelverkskoncepten generellt har en lägre utslagssannolikhet vilket visar sig tydligast vid verkansdelar som genererar splitter. Arbetet kommer därmed fram till att klassningssällskapens regelverk utifrån de givna förutsättningarna kan användas för att skapa en viss nivå av stryktålighet. / This thesis deals with how the classification society’s rules may contribute to the survivability of warships when exposed to hostile fire. The aim is to examine whether the regulations can be used to reduce the vulnerability of naval ships through their notations and requirements for redundancy, separation and fragmentation protection. The first part of this thesis involves gathering information regarding relevant theory which covers the survivability of warships, which in turn forms the theoretical framework. Subsequently an analysis of the classification rules is conducted and a fictional operational environment is created in order to develop tactical tasks and threats, which are then converted into weapons effects and critical components. The models are created and together with the weapons used in the simulation program, Semi-automatic ship tool AVAL. The simulations measure the kill probabilities of different functions onboard when different weapons are used on the models. The results indicate that classification models generally have a lower kill probability, especially from weapons that generates splinters. The conclusion is that the classification society’s rules and regulations can be used to implement measures to decrease the vulnerability of naval ships.

Paris Memorandum of Understanding (MoU) utfärdar varje år listor över hur väl flaggstater presterar vid hamnstatskontroller, uppdelade i en vit, en grå och en svart lista, där den svarta listan visar de flaggstater vars fartyg belagts med kvarstad flest gånger. Med hjälp av deskriptiv statistik analyserades fartyg som seglat under en flagg som presenteras på Paris MoUs svarta och grå lista, och som trafikerat Östersjön och Västerhavet. Arbetet baseras på data från 841 fartyg som trafikerade Östersjön och Västerhavet mellan åren 2013 och 2017. Studien undersöker om det finns något som utmärker fartygen, hur ofta de byter flagg och om det finns ett samband mellan flaggstater och klassningssällskap. Det som framgick var att fartyg som tillhör svart- eller grålistade flaggstater kan utgöra ett potentiellt hot för den svenska närmiljön, då nästan hälften av de fartyg som undersöktes har fått miljörelaterade anmärkningar i rapporterna från hamnstatskontroller. Fartygen är även äldre än genomsnittet för världshandelsflottan och vid flaggbyten byter de oftare till flaggstater som har en lägre prestanda med avseende på hamnstatskontroller. Det visade sig dessutom finnas ett samband mellan klassningssällskap som har en sämre rankning av Paris MoU och fartyg tillhörande svartlistade flaggstater. / Each year, Paris Memorandum of Understanding (MoU) issues lists of how well flag states perform in Port State Controls, divided into a white, a grey and a black list, where the black list displays the flag states with the largest ratio of detentions. This study uses descriptive statistics to analyse vessels that have sailed under flags presented in the Paris MoU grey and black lists and have trafficked the Baltic Sea, Kattegatt and Skagerrak. The study is based on data from 841 vessels that trafficked the area during the years 2013 to 2017. It investigates if there is anything that distinguishes the vessels, how often they change flags and if there is a connection between flag states and classification societies. The study found that vessels registered under flag states presented in the grey or black list can pose a potential threat to the Swedish marine environment, as nearly half of the examined vessels had received environment related observations during Port State Controls. The vessels were also older than the world fleet average and when changing flags they often changed to flag states with a lower ranking according to Paris MoU. A relationship between classification societies with a lower ranking according to Paris MoU and vessels from blacklisted flag states was also discovered.