Textil- och modeindustrin gör stora klimatavtryck genom hög vattenförbrukning och utsläpp av koldioxid (Cai m.fl., 2021). I Sverige köper och slänger varje enskild invånare cirka 20 kilokläder varje år vilket är ett slöseri av resurser (Naturskyddsföreningen, 2022). Stor del av de kläder som tas fram idag hör till en affärsmodell som heter ”fast-fashion” och det betyder att kläderna tagits fram till låga priser med dålig kvalité som har korta livscykler (Cesarina m.fl., 2022). Konsumenternas klimatansvar i förhållande till deras egen klädkonsumtion påverkas avderas värderingar och handlingar. Förhållandet mellan ett klimatansvar och ett köpbeteende är komplext. Även om en individ säger sig värdera klimatet högt händer det ofta att den inte agerar utifrån sina egna värderingar (Agyeman & Kollmuss, 2002).  Denna studies syfte är att undersöka hur värderingar och handlingar ser ut hos individer i Sverige gällande deras klädkonsumtion. Syftet är att se om det finns skillnader på ett klimatansvar och köpbeteende mellan olika kön och åldrar. För att undersöka ämnet har en kvantitativ enkätundersökning använts och för att formulera om data till statistik användes en deskriptiv analysmetod. Därefter analyserades fynden genom de teoretiska ramverk som ligger till grund för studien. I fråga om kunskap och engagemang för secondhand visar resultatet att kvinnor och de unga i Sverige tar ett större klimatansvar än männen och de äldre. Det visar sig också att kvinnor och de unga har ett mer slösaktigt köpbeteende än männen och de äldre.