Denna undersökning är utförd på Region Jönköpings läns kliniska träningscenter Metodikum. Vi som skrivit denna rapport är Felicia Uno och Sara Paulsson, vårdadministratörsstudenter på Jönköpings Internationella Handelshögskola. Syftet var att undersöka kommunikationen mellan utvecklingsledare och verksamhetsinstruktörer. De frågeställningarna vi hade med oss var Vilken information behöver instruktörerna innan och under en klinisk träning och Hur uppfattas informationen som instruktörerna får. För att kunna besvara syftet och de frågeställningar som ingick genomförde vi en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa delar som skickades till utvalda S-HLR instruktörer. Vi genomförde dessutom en intervju av semistrukturerad karaktär. Resultaten i undersökningarna visar att den information som Metodikum kommunicerar ut är bristfällig. Det finns ett behov av mer struktur i förråden, till exempel att skåp och lådor ska vara uppmärkta samt en inventarielista som gör det enkelt att se vad som ska finnas i förrådet. Då det finns en stor osäkerhet kring tekniken i rummen önskas enkla manualer i metodrummen. Det framgår även att instruktörerna inte vet var de hittar information om Metodikum. Då vår teori grundade sig i den linjära kommunikationsmodellen har vi under tiden noterat att Metodikum behöver använda sig av en tvåvägskommunikation för att få reda på eventuella brister. Det är viktigt att verksamhetsinstruktörerna får återkoppla till Metodikum direkt efter ett träningstillfälle. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng. </p>

A confident midwife has an impact on a pregnant woman’s clinical outcome and birth experience. Knowledge acquisition, competence, and confidence develops over a lifetime and is of great importance in developing and forming personal skills and allowing the personal traits to grow and mature. Previous international studies have shown that midwifery students do not feel confident in many areas in which they are supposed to practice independently. The aim of this thesis was to investigate confidence levels in basic midwifery skills in Swedish midwifery students in their final semester just before entering the midwifery profession. An additional aim was to describe clinical midwives’ reflections about learning and what factors that developes professional competence, and confidence. Study I was a cross-sectional survey with Swedish midwifery students (n=238). They assessed their own confidence in all competencies that a midwife should have and could practice independently. The results of study I confirmed that Swedish midwifery students feel confident in dealing with the most common procedures during normal pregnancy, childbirth, and postpartum and newborn care. However, they do not feel fully confident in cases in which there are deviations from the normal procedures and obstetric emergencies. When comparing groups of midwifery students, the younger group of midwifery students felt more confident in general compared to the older group. Students at a university with a medical faculty were also more confident than the students at a university without a medical faculty. In study II, focus group discussions were held with 14 midwives emphasizing the way in which midwives reflect on learning and the development of competence and confidence. Content analysis was used to analyze the focus group discussions. Four categories were identified as a result of study II: 1.) feelings of professional safety evolve over time; 2.) personal qualities affect professional development; 3.) methods for knowledge and competence expansion; and 4.) competence as developing and demanding. The conclusion of this thesis is that more practical and clinical training during education is desirable. Midwifery students need to have access and the opportunity to practice obstetrical emergencies within a team of obstetricians and pediatricians. Learning takes time, and one improvement is to extend midwifery education to include and increase in clinical training. This would strengthen the students theoretical, scientific, and clinical confidence. Clinical midwives claim that it takes time to feel confident and that there is a need to develop professionalism. / En trygg barnmorska har en positiv inverkan för förlossningsutfall samt förlossningsupplevelse. Kunskap, kompetens och trygghet är ett livslångt lärande och har stor betydelse för att utveckla och forma personliga färdigheter, att låta de personliga egenskaperna växa och mogna. Tidigare internationella studier har påvisat att barnmorskestudenter känner sig otrygga inom områden där förväntas vara självständiga. Syftet med denna avhandling var att undersöka graden av trygghet hos svenska barnmorskstudenter strax innan de var färdigutbildade. Ett annat syfte var att utforska hur kliniskt verksamma barnmorskor reflekterar över lärande och vilka faktorer som bidrar till att utveckla yrkesmässig kompetens och trygghet. Studie I var en tvärsnittsundersökning med svenska barnmorskestudenter (n = 238). De bedömde egen trygghet inom alla kompetenser som en barnmorska förväntas kunna samt utföra självständigt. Resultaten av studie I bekräftade att svenska barnmorskestudenter känner sig trygga att hantera de vanligaste rutinerna vid normal graviditet, förlossning, eftervård samt nyföddhets vård. De känner sig emellertid inte fullt så trygga när något avviker från det normala samt vid obstetriska nödsituationer. Vid jämförelse mellan yngre och äldre barnmorskestudenter samt grad av trygghet, var det den yngre gruppen av barnmorskestudenter som kände sig tryggare i allmänhet jämfört med den äldre gruppen. Studenter vid ett universitet med en medicinsk fakultet var också mer trygga än studenterna vid ett universitet utan en medicinsk fakultet. I studie II hölls fokusgrupper med 14 barnmorskor, de diskuterade och reflekterade över hur barnmorskor utvecklar kompetens. Metod för att analysera var innehållsanalys, i resultatet framkom fyra kategorier 1.) känslor av professionell trygghet utvecklas över tid ; 2.) Personliga kvaliteter påverkar yrkesutveckling. 3.) metoder för kunskap och kompetensutveckling; och 4.) Kompetens som utveckling och krävande. Slutsatsen av denna avhandling är att mer klinisk träning under utbildning är önskvärt. Barnmorskestudenter behöver tillgång och möjlighet att öva obstetriska nödsituationer tillsammans i team bestående av förlossningspersonal och barnläkare. Det tar tid att lära samt att känna trygghet, en möjlighet att underlätta för studenter vore att utöka samt förlänga barnmorskeutbildningen, att inkludera mer klinisk träning. Detta skulle innebära att stärka studenters möjligheter till en utökad klinisk trygghet. Kliniska barnmorskor hävdar att det tar tid att känna sig trygg och att det ett finns behov av att utveckla professionalism.