Sammanfattning   Examensarbetet syftade till att undersöka hälsoriskerna vid arbete med nanopartiklar av kolloidal kiseldioxid vid ett svenskt företag som bedriver kemisk produktion. Studien utfördes på företaget som tillverkar en produkt, Produkt A, vars råvara, Råvara B, innehåller de aktuella nanopartiklarna. Målet var att minska hälsoriskerna och främja en god arbetsmiljö.   Metoder som användes var litteraturstudier, studier av säkerhetsdatablad, granskning av tidigare mätningar utförda av företaget, intervjuer och observationer samt en riskanalysmetod och riskbedömningsverktyg.   En forskningsstudie om eventuella hälsoeffekter med nanopartiklar av kolloidal kiseldioxid indikerade celltoxisk påverkan på testade humana alveolepitelceller. Det påpekades dock att det finns för lite data för att kunna dra slutsatser om hur detta skulle kunna appliceras på mänsklig exponering. Andra studier visade inte på någon skadlig påverkan. En studie visade att det var möjligt för nanopartiklar att passera genom huden. Sammantaget finns lite data och brister i kunskap kring hälsorisker och det är därför rimligt att tillämpa försiktighetsprincipen.   Intervjuer med arbetstagarna och observationer av arbetsmoment visade att tillverkningsprocessen till stor del var en sluten process och att arbetstagarnas exponering för nanopartiklar till största delen skedde vid överföring av produkt till transportkärl, rengöring, byte av filter och provuttag. En riskbedömning av arbetsmiljön vid tillverkning av Produkt A utfördes. På grund av redan vidtagna skyddsåtgärder var det inte troligt att någon högre exponering förekom, men ett antal ytterligare åtgärdsförlag identifierades och prioriterades för att ytterligare minska arbetstagarnas exponeringsrisker och främja en god arbetsmiljö. Den viktigaste åtgärden var att minska spill av koncentrerad Produkt A och utspädd Råvara B. Ett flertal av åtgärderna går snabbt att införa och är inte kostsamma. / Abstract The purpose of this master thesis was to investigate the occupational health effects concerning nanoparticles of colloidal silica at a Swedish company that conducts chemical production. The study was performed at a company that manufactures a product, Product A, whose raw material, Raw material B, contains the concerned nanoparticles. The goal was to reduce health risks and to promote a good working environment.   Methods used included literature studies, studies of safety data sheets, assessment of earlier measurements taken by the company, interviews and observations as well as a risk assessment method and tool.   A research study about the potential health concerns regarding nanoparticles of colloidal silica indicated a cytotoxic effect on tested human alveolar epithelial cells. Although these were the findings of this study, it was also noted that too little data was present in order to be able to make any conclusions on effects of human exposure. One study showed that it was possible for nanoparticles to penetrate the skin. Other studies did not indicate adverse effects. In summary, there is too small an amount of data and knowledge gaps exist around health the effects. Therefore it is reasonable to apply the precautionary principle.   Interviews with the workers and observations of the operations showed that the manufacturing process to a large extent was a closed process and that the workers’ exposure of nanoparticles mostly occurred when; transferring the product to transportation containers, cleaning, changing of filters and sampling of the product. A risk assessment of the working environment in the production of Product A was performed. Due to previous precautionary measures taken by the company it was not likely that any larger exposure was present. A number of additional measures were developed and prioritized in order to further reduce the workers’ exposure risks and promote a good working environment. The most important measure was to reduce the spillage of concentrated Product A and dilute Raw material B. Several of the measures were non-costly and quick to implement.

The aim of this thesis work was to gain understanding of the interactions between talc mineral and surfaces, liquids and chemicals relevant for industrial applications, such as pulp and paper. Talc is used in the pulp and paper industry as a filler pigment, in control of pitch (lipophilic extractives) deposits and as a coating pigment. A deeper understanding of talc interactions will be beneficial in optimizing its use. Long-range attractive interactions between talc and hydrophobic model probes, as well as pitch probes, have been measured using the atomic force microscope (AFM) colloidal probe method. Two procedures for preparation of pitch colloidal probes were developed to allow these studies. Model hydrophobic, nanorough surfaces with surface energy characteristics similar to talc have also been prepared and their interactions with hydrophobic model probes compared to interactions between hydrophobic model probes and talc. It is demonstrated that talc mineral interacts with model hydrophobic particles, as well as with pitch, by long-range attractive forces, considerably stronger than the expected van der Waals force. The possible origin of the measured interaction forces is discussed, and the conclusion is that the main cause is an attractive capillary force due to formation of a gas/vapor capillary between the surfaces. Force measurements using model hydrophobic, nanorough surfaces show that a large-scale waviness does not significantly influence the range and magnitude of the capillary attraction, but large local variations in these quantities are found. It is demonstrated that a large variation in adhesion force corresponds to a small variation in local contact angle of the capillaries at the surfaces. The nature of the surface topographical features influences the capillary attraction by affecting the local contact angle and by pinning of the three-phase contact line. The effect is clearly dependent on the size of the surface features and whether they exist in the form of crevices or as extending ridges. Entrapment of air also affects the imbibition of water in pressed talc tablets. The effects of wetting and dispersion agents on the interactions between talc and hydrophobic probes have also been investigated. It is demonstrated that a common dispersing agent used for talc, poly(acrylic acid), does not affect the capillary attraction between talc and non-polar probes. In fact, the results strongly suggest that poly(acrylic acid) does not adsorb on the basal plane of talc. From this finding it is inferred that the stabilizing effect of this additive most likely is due to adsorption to the edges of talc. In contrast, a wetting agent (the non-ionic triblock copolymer Pluronic PE6400) removes the long-range capillary attraction. It is suggested that such an ability to replace air at the talc surface is of great importance for an efficient wetting agent. The Hamaker constant for talc has also been estimated by using optical data obtained from spectroscopic ellipsometry. It is demonstrated that a nanocrystalline talc mineral, cut in different directions displays very small differences in Hamaker constant between the different crystallographic orientations, whereas a microcrystalline sample displays a significantly higher value. The estimated Hamaker constants are discussed for different material combinations of relevance for the pulp- and paper industry, such as cellulose and calcium carbonate. / Målet med detta avhandlingsarbete var att öka förståelsen för interaktioner mellan talkmineral och ytor, vätskor och kemikalier relevanta för industriella applikationer, såsom papper och massa. Talk används i pappers- och massaindustrin som fyllmedel, för kontroll av hartsrika (lipofila extraktivämnen) avsättningar och som bestrykningspigment. En djupare förståelse för talkinteraktioner kommer att vara användbart för att optimera dess användning. Långväga attraktiva interaktioner mellan talk och hydrofoba modellpartiklar, såväl som mellan talk och hartspartiklar, har uppmätts med hjälp av atomkraftsmikroskopi (AFM) genom att fästa kolloidala partiklar på kraftsensorn. Två metoder för att framställa partiklar gjorda av harts har utvecklats för att möjliggöra dessa studier. Hydrofoba, nanostrukturerade modellytor med ytenergier liknande de för talk har också tillverkats och deras växelverkan med hydrofoba modellpartiklar har jämförts med dem mellan talk och hydrofoba modellpartiklar. Studierna visar att talkmineral växelverkar med hydrofoba modellpartiklar, såväl som med harts, genom långväga attraktiva krafter som är betydligt starkare än den förväntade van der Waals kraften. Möjliga orsaker till de uppmätta växelverkanskrafterna diskuteras och slutsatsen blir att huvudorsaken är en attraktiv kapillärkraft som uppkommer genom att en gas-/ångkapillär bildas mellan ytorna. Kraftmätningar gjorda med hydrofoba nanostrukturerade modellytor visar att en storskalig vågighet inte nämnvärt påverkar storleken av kapillärattraktionen, men stora lokala variationer existerar. Det demonstreras att en stor variation i adhesionskraft motsvaras av en liten variation i lokal kontaktvinkel för kapillärerna på ytorna. Ytornas topografi påverkar kapillärattraktionen genom att påverka den lokala kontaktvinkeln samt genom att trefaskontaktlinjen inte kan röra sig fritt över ytan. Effekten är tydligt beroende av huruvida ytojämnheterna existerar i form av nedsänkningar eller upphöjningar. Instängd luft påverkar också pressade talktabletters uppsugningsförmåga av vatten. Vätnings- och dispergeringsmedels inverkan på växelverkan mellan talk och hydrofoba partiklar har undersökts. Resultaten visar att ett vanligt dispergeringsmedel för talk, polyakrylsyra, inte påverkar kapillärattraktionen. I själva verket tyder data på att polyakrylsyra inte adsorberas på talks basalplan. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att polyakrylsyra stabiliserar talkdispersioner genom att adsorbera på talkkanterna. Ett vanligt vätmedel (nonjonisk triblock sampolymer Pluronic PE6400) tar å andra sidan bort långväga kapillärattraktion. Detta antyder att egenskapen att ersätta luft på talkytan är av stor betydelse för effektiva vätmedel. Hamakerkonstanten för talk har uppskattats genom att utnyttja optiska data från ellipsometrimätningar. Det demonstreras att ett nanokristallint talkmineral kapat i olika riktningar uppvisar mycket små skillnader i Hamakerkonstant mellan de olika kristallografiska orienteringarna, medan ett mikrokristallint prov uppvisar ett betydligt högre värde. De beräknade Hamakerkonstanterna diskuteras för olika materialkombinationer relevanta för pappersindustrin, såsom cellulosa och kalciumkarbonat. / QC 20100813