The Swedish Social Services Act (2001:453) states that crime victims should be a priority group for the social services and that they have a responsibility to ensure that victims receive the needed help and support. The aim with this study was to examine how the Swedish municipal social services fulfil their responsibility for the psychosocial wellbeing of crime victims, by examining the collaboration between Victim Support and the social services. Interviews were conducted with crime victims, crime victim coordinators and social workers. The social services have an overall responsibility for the psy-chosocial support to crime victims. However, the study show that in reality the social services, in many cases, do not provide this help and support, as there is a view that it is not their responsibility. Instead, the victims are referred to various support organisations such as Victim Support, without really knowing what kind of support they are offering. Furthermore, the social services in some mu-nicipalities argue that there is no opportunity for them to collaborate with Victim Support due to con-fidentiality, even though it is possible in other municipalities. Through collaboration resources can be saved, and knowledge and awareness of the victims’ needs can be increased. This can eventually lead to that victims’ receive better care, which can result in shorter recovery time for crisis that may have occurred due to the experience of crime. / I socialtjänstlagen (2001:453) framgår att brottsoffer ska vara en prioriterad grupp för socialtjänsten och att de har ansvar för att se till att brottsoffer får hjälp och stöd. Syftet med denna studie var att un-dersöka hur socialtjänsten uppfyller sitt ansvar för det psykosociala stödet till brottsoffer, genom att undersöka samverkan mellan socialtjänsten och Brottsofferjouren. Studien genomförs genom intervju-er med brottsoffersamordnare, socialsekreterare och brottsoffer. Det framkommer att socialtjänsten, enligt socialtjänstlagen, har det övergripande ansvaret för det psykosociala stödet till brottsoffer. Re-sultatet från studien visar dock att socialtjänsten i många fall inte ger hjälp och stöd till brottsoffer, då det finns ett synsätt att de inte har ansvar för detta. Istället hänvisas brottsoffren till olika stödorganisa-tioner såsom Brottsofferjouren, utan att socialtjänsten har någon djupare kunskap om vad dessa orga-nisationer erbjuder för stöd. Vidare menar socialtjänsten i vissa kommuner att det inte finns någon möjlighet att samverka med Brottsofferjouren på grund av sekretess, trots att andra kommuner kan göra det. Samverkan kan vara ett bra sätt att spara resurser, samtidigt som kunskapen och medveten-heten kring brottsoffers behov ökar. Detta kan på sikt göra att brottsoffer får ett bättre omhänderta-gande, vilket i sin tur kan resultera i kortare återhämtningstider efter den kris som kan ha uppstått i samband med brottsupplevelsen.