Forskningsrapporter visar på att elever idag tycker att matematikämnet är tråkigt. Kan denna inställning bero på att de inte får utveckla sitt matematiska tänkande utan blir fast och arbetar med liknande mål och uppgifter för länge? För att få en grund till att svara på denna fråga försöker detta arbete ta reda på i vilken mån ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans år 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utsträckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har läroplaner, läromedel och nationella prov studerats. Undersökningen har studerat hur grundskoleläromedlet Mattestegen och gymnasieläromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva inställningen till matematik avtar genom grundskolan från år 5 till år 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolåren. Däremot sker en tydlig repetition av den matematik som eleven tidigare mött i det gymnasieläromedel som studerats jämfört med grundskoleläromedlet. Inget av läromedlen uppmanar eleverna till att kommunicera matematik i någon större omfattning, men grundskoleläromedlet är något bättre på detta än vad gymnasieläromedlet är. Liksom i jämförelsen med läromedlen skiljer sig inte innehållet eller uppgiftsformuleringarna åt mellan de nationella proven för grundskolans år 9 och för gymnasiekursen matematik A.

<p>Forskningsrapporter visar på att elever idag tycker att matematikämnet är tråkigt. Kan denna inställning bero på att de inte får utveckla sitt matematiska tänkande utan blir fast och arbetar med liknande mål och uppgifter för länge? För att få en grund till att svara på denna fråga försöker detta arbete ta reda på i vilken mån ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans år 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utsträckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har läroplaner, läromedel och nationella prov studerats.</p><p>Undersökningen har studerat hur grundskoleläromedlet Mattestegen och gymnasieläromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva inställningen till matematik avtar genom grundskolan från år 5 till år 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolåren. Däremot sker en tydlig repetition av den matematik som eleven tidigare mött i det gymnasieläromedel som studerats jämfört med grundskoleläromedlet. Inget av läromedlen uppmanar eleverna till att kommunicera matematik i någon större omfattning, men grundskoleläromedlet är något bättre på detta än vad gymnasieläromedlet är. Liksom i jämförelsen med läromedlen skiljer sig inte innehållet eller uppgiftsformuleringarna åt mellan de nationella proven för grundskolans år 9 och för gymnasiekursen matematik A.</p>