Organizational democracy has been a popular research area in recent decades but the implementation in real organizations is slow (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unter Rainer & Seyr, 2013). Several researchers (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argue that communication practitioners have a key role in democratic processes and that because their job role is under constant change there are only a few modern studies regarding the subject. The purpose of this study is to illustrate how communication practitioners in private and public organizations experience their role in the process of internal communication and to what extent they are aware of, and work with internal organizational democracy. The practitioners we interviewed had a strong feeling that they were a support function for the business and the organizational management. As a result of the study it is clear that communication practitioners are very loyal to their employers and to the organization they work for. They are, therefore, not neutral in their professional role and argue that their task is to represent the management's interests. All interview respondents managed to unite their loyal mission with an employee perspective in their work. We found that the communication practitioners in our study worked unconsciously for organizational democracy. We have been able to draw this conclusion from the respondents’ discussions of how they work with democratic conditions such as transparency, freedom of speech and values within the organization. However, they lack understanding of organizational democracy as a concept or process. The respondents did not feel that they were responsible for enabling democratic conditions such as participation and dialogue, but rather that they should set the tone for the organization's communication and provide guidelines for communication environment and language. The democratic conditions that the respondents were working with are cultural norms and values that they carry with them in their work. We therefore argue that the practitioners’ work is very much influenced by Sweden's democratic form of government and the society in which the organization operates. / Organisatorisk demokrati har varit ett populärt forskningsområde de senaste decennierna men implementeringen i verkliga organisationer går långsamt (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unterrainer & Seyr, 2013). Flera forskare (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argumenterar för att kommunikatörer har en nyckelroll i demokratiska processer och eftersom kommunikatörers uppdrag är under ständig förändring finns få moderna studier. Syftet med denna studie är att belysa hur kommunikatörer i privata respektive offentliga organisationer upplever sitt uppdrag i arbetet med internkommunikation och i vilken mån de är medvetna om samt arbetar med intern organisatorisk demokrati. Kommunikatörerna som vi intervjuat hade en stark upplevelse av att de är en stödfunktion för verksamheten och organisationsledningen. Ur studiens resultat framgår det tydligt av deras uttalanden att kommunikatörerna är mycket lojala mot sin arbetsgivare och den organisation som de arbetar för. De är därför inte neutrala i sitt yrkesuppdrag utan argumenterar för att deras uppgift är att representera ledningens intressen. Alla intervjurespondenter lyckas dock förena sitt lojala uppdrag med ett medarbetarperspektiv i sitt arbete. Vi fann att kommunikatörerna i vår studie arbetar omedvetet för en organisatorisk demokrati. Denna slutsats har vi kunnat dra då respondenterna diskuterar hur de arbetar med demokratiska förutsättningar så som transparens, yttrandefrihet och värderingar internt. De har dock bristande kunskap om organisatorisk demokrati som begrepp eller process. Respondenterna upplevde inte att de ansvarar för att möjliggöra demokratiska förutsättningar som delaktighet och dialog, men att de bör sätta ton för organisationens kommunikation och skapa riktlinjer för kommunikationsmiljö och språkbruk. De demokratiska förutsättningarna som respondenterna arbetar med är istället kulturella normer och värderingar som de bär med sig i sitt arbete. Vi argumenterar därför för att kommunikatörernas arbete i allra högsta grad påverkas av Sveriges demokratiska statsskick och det samhälle som organisationen verkar inom.